Logistik i samband med transport till slakt

Slakteribranschen i Sverige har problem med lönsamheten samtidigt som myndigheter och samhälle ställer höga krav på transportsystemet beträffande djurvälfärd och miljöprestanda. Transporter av djur från gård till slakt sker ofta på ett icke optimalt sätt, ur såväl transportekonomisk synvinkel som ur ett djurvälfärdsperspektiv. Detta leder bland annat till många övernattande djur på slakteri. Tidigare forskning pekar på att djurtransporter kan innebära en stor belastning på djuren vilken då kan få allvarliga följder för djurvälfärden. Syftet med denna förstudie har varit att, i småskalig slakt, studera förutsättningarna för att kunna förbättra effektiviteten i slakttransporterna, minska miljöpåverkan av dessa samt förbättra villkoren för djuren under transport i anslutning till slakt. Förstudien har utförts genom en kartläggning av slaktdjursleveranser via en fallstudie, vilken har följts av en analys med avseende på djurvälfärd samt simulering och optimering av transporterna varefter miljöberäkningar av transporterna utförts. Ur fallstudien kan konstateras att antalet transportörer per slakteri är relativt få och att det redan idag finns en koncentration av antalet transporter till ett fåtal som utför merparten av uppdragen. Det kan också konstateras att det för nöt sker ett stort antal hämtningar av enstaka djur. Detta är inte fallet på svinsidan, vilket förklaras av olika förutsättningar för uppfödning. Transportstudierna visar att hanteringstiderna vid hämtning i allmänhet är korta och att även restiderna i allmänhet är korta. Ibland förekommer dock långa transporttider när djur hämtas vid många gårdar på samma runda. Uppstallningstiden varierar mycket och blandning av djur är ofta förekommande. Andelen övernattande djur är betydande på såväl det medelstora som det lilla slakteriet som ingått i studien. Transportsimuleringarna och den ruttoptimering som utförts visar att det finns stor potential att minska den totala körsträckan vilket även skulle medföra en betydligt lägre miljöbelastning. Körsträckan för varje runda ökar dock, men inte i lika stor grad som den totala minskar. Studierna visar också på möjligheten att använda ruttoptimering för att nå uppställda mål om minskad övernattning, kortare transporter och minskad miljöbelastning. Beräkningarna av miljöeffekterna visar på stor potential att minska utsläppen. CO2 minskar i relation till minskad körsträcka varför det som är effektivast ur företagssynvinkel även minskar miljöbelastningen. För att ytterliggare minska utsläppen av hälsovådliga emissioner (NOx, HC och partiklar) är det framförallt utbyte av fordonsflottan som får störst effekt. Detta är på gång i den takt fordonen byts ut då de nya fordonen uppfyller de nya kraven. Ett sätt att öka på takten är antingen med subventioner eller med krav på samma sätt som för fordon i övriga branscher. Studierna av attityderna till förändring visar att; * man tror att en tidigarelagd upphämtning av djur på morgonen vore positivt för djurvälfärden genom att man då kan undvika övernattning av djur på slakteriet, * leverantörerna tror att djurvälfärden förbättras med möjlighet till småskalig slakt i mobila slakterier, * man är positiv till en indelning av upptagningsområden så att en åkare tilldelas alla upphämtningar i ett område oavsett mottagande slakteri, * man menar att utlastningsutrymme för djurupphämtningar vore positivt för både djurvälfärd och arbetssituation, * man är negativ till att fler transportörer tilldelas samma upptagningsområde för ökad flexibilitet. Med utgångspunkt i resultaten från pilotstudien kan konstateras att möjligheterna till en förbättrad djuromsorg med färre hämtningar per runda och en minskad andel övernattande djur är goda genom att optimerade transportsystem används som också har en god potential att ge en minskad miljöbelastning och tydligt minskade transportkostnade

Femstegsmodellen : affärsmodell med ruttoptimering för ökad transporteffektivitet vid urbana godstransporter

Urbana godstransporter har under de senaste åren hamnat allt mer i fokus genom deras upplevda negativa påverkan på stadsmiljön samt utsläpp av växthusgaser och hälsofarliga emissioner. För att nå miljömål samt öka våra städers attraktivitet krävs en ny inriktning i utvecklingen av transportsystemet, en utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle där effektivare godstransporter i stadsmiljö är en del av lösningen. Den ökade urbaniseringen och förtätningen av städer ställer nya krav på urbana godstransporter. Ökad effektivitet och resursoptimerade transporter blir en förutsättning för en framtida fungerande stad. Dagens utmaning med ökande trängsel och låga fyllnadsgrader för godstrafiken måste på sikt lösas. Femstegsmodellen är en vidareutveckling av kommunal samordnad varudistribution som ökar fyllnadsgraden, minskar antal körda kilometer och ger färre distributionsbilar för samma mängd gods. Konceptet har i denna studie överförts och testats på en privat aktör. Det unika med Femstegsmodellen är att den fokuserar på att styra godstransporterna redan i upphandlingsskedet och använder ruttoptimering som verktyg för att öka energieffektiviteten. Rätt använd kan modellen ge betydande samhällsekonomiska vinster samtidigt som den ger kostnadsbesparingar för transportköpare och ökad lönsamhet i transportörsledet. Studien har utarbetats inom ramen för Trafikverkets FoI-verksamhet och för innehållet svarar författaren, databearbetning och simuleringar med ruttoptimering har utförts av Daniel Moback (WSP Analys & Strategi)