Reproductive hormone patterns in the female guinea-pig serum during the estrous cycle

A study on hormone levels in daily consecutive serum samples during the guinea-pig estrous cycle was performed. Radioimmunoassay (RIA) of immunoreactive LH, FSH and prolactin (IR—LH IR-FSH and lR-prolaetin) developed for determination of rat pituitary hormone was used as well as RIA systems for estradiol-17β and progesterone. In oophorectomized animals estradiol, progesterone and IR-prolactin were undetectable while mean IR- LH and IR-FSH levels were 1.23 ug/l and 1.47 ug/l respectively as expressed in terms of rat hormone references. Prolactin could not be detected in serum during the reproductive cycle. During estrous cycles progesterone showed a biphasic pattern with undetectable levels (< 0.6 nmol/l) around ovulation. Increased levels were observed at the time of implantation. Estradiol-17β concentrations at non-surge time ranged between 0 and 116 pmol/l and a preovulatory peak (mean peak value 142.2 pmol) was noted. Serum IR-LH levels were between 0.2 and 0.8 pg/l and a prcovulatory peak was noted. Furthermore, a preovulatory lR—FSH peak was found (mean peak value 72.7 pg/l). The results indicate a close resemblance to the human reproductive cycle and the guinea-pig is suggested to be the laboratory animal ofchoice for studies on reproduction

En högskola för alla? : Vägen dit för glesbygdens ungdomar

Syftet med studien är att klarlägga faktorer som stödjer en jämnare utbildningsnivå mellan olika delar av Sverige. Det som är i fokus är glesbygdsungdomars benägenhet att söka till högskola. Inledningsvis beskrivs ungdomar i olika boenderegioner och åldersgrupper med avseende på kön, social bakgrund, utbildningsaspiration, gymnasieutbild-ning och betyg. Analyser genomförs därpå för att ta reda på vilka faktorer som betyder mest för att ungdomar skall börja läsa på högskola, om det är skillnader mellan gles-bygdsungdomar och ungdomar i andra mer tätbebyggda regioner samt om det är skillnader mellan olika årgångar av ungdomar. Undersökningsgruppen består av riksrepresentativa stickprov på drygt tjugo tusen ungdomar födda 1972, 1977 och 1982. Den metod som används är analys av statistisk dokumentation, dels från projektet Uppföljning Genom Utvärdering” (UGU-projektet), Göteborgs universitet, dels från Statistiska centralbyrån (SCB). För att konstanthålla faktorer har logistisk regressionsanalys tillämpats. Det som betyder mest för att påbörja eller avstå studier på högskolenivå är vilken utbildning på gymnasienivå ungdomar slutfört samt deras och familjens utbildnings-aspiration för dem. Det är lika viktiga faktorer oavsett var i landet ungdomarna bor. Jämför man ungdomar i glesbygd med ungdomar i övriga landet blir resultatet olika beroende på om man enbart ser till den procentuella andelen ungdomar som går till högskolan eller om man dessutom väger in deras bakgrund. Procentuellt är det färre av glesbygdens ungdomar som fortsätter till högre studier. Skillnaden kan sägas bero på glesbygdens sociostrukturella utgångsläge, dess invånare och deras kulturella tradition. Vid lika bakgrund påbörjar ungdomar i glesbygd i lika hög grad högskolestudier som ungdomar i andra delar av landet. Man kan heller inte se någon skillnad i de olika årgångarna mellan ungdomar i glesbygd och andra ungdomar i landet. Alla ungdomar i landet, oavsett var de bor och vilken årgång de tillhör, återfinns i lika hög grad i högskolan vid lika bakgrund med avseende på övriga faktorer som ingått i analyserna

Kompetensutveckling i små och medelstora företag : Enkätstudie bland företagsledare i Jönköpings län

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på i vilken omfattning det i Jönköpings län bedrivs kompetensutveckling i små och medelstora företag, såväl privata som offentliga. Frågor som varit intressanta att få belysta är: Hur bedrivs kompetensutvecklingen? Var sker den? Finns det hinder och hur motiveras anställda att kompetensutveckla sig? För att få svar på detta har 450 slumpvis valda företagsledare i slutet av år 2004 blivit tillsända en enkät. Urval av företagen har dragits från två register i Jönköpings län, dels ESF-Rådet, dels Länsarbetsnämnden. Resultatet visar att i de flesta företag får åtminstone delar av personalen kompetensutveckling, men spridningen är stor från några få till att omfatta alla i företaget. Det är över 40 procent av företagen som uppger att större delen av personalen, 76 till 100 procent, har fått någon form av kompetensutveckling det senaste året. Det är bara fyra procent av företagen som inte har tillhandahållit någon kompetensutveckling överhuvudtaget till personalen. Knappt hälften av de tillfrågade tycker att kompetensutveckling är synnerligen viktig, medan något fler tycker att den är lika viktig som allt annat. I de allra flesta fall är det den ansvarige för kompetensutvecklingsfrågor i företaget som tar initiativ till att kompetensutveckling kommer till stånd och han/hon gör det tillsammans med övrig personal. Det är även vanligast att beslutet om kompetensutveckling tas av den som har ansvaret tillsammans med den övriga personalen, men inte i samma utsträckning som vid initiativtagandet. Själva beslutet om kompetensutveckling ligger i större utsträckning hos den ansvarige eller högre upp i organisationen. Kurser är den vanligaste formen av kompetensutveckling för personalen, vilket till och med är vanligare än för ledningspersonal. Även seminarier och konferenser är vanliga inslag av kompetenshöjande åtgärder för personalen. Det är mer vanligt med svar som tyder på att en hel del kompetensutveckling av personalen sker på arbetsplatsen, till skillnad från den kompetensutveckling av ledningspersonal som till övervägande del sker utanför arbetet. I de allra flesta företag, i 76 procent, ges inte någon speciell belöning för att personalen har kompetensutvecklat sig. Den vanligaste typen av belöning, i de fall där personalen är föremål för sådan, är att den premieras med högre lön. Ett annat sätt att belöna personer i personalen är att de får mer stimulerande arbetsuppgifter. Det i särklass största hindret för kompetensutveckling är att man helt enkelt inte hinner med. Tidsbrist uppger hela 62 procent. Ett annat hinder är att kompetensutveckling kostar, inte bara i form av tid, utan även som en reell kostnad i företagen. Det är 13 procent som har åberopat brist på intresse för att utbilda sig som ett hinder. Men företag är olika. Därför avslutas studien med analyser av vad som karakteriserar dem beroende på olika ekonomiska förutsättningar i form av EU-medel, kompetensutvecklingens betydelse, former för kompetensverksamheter samt olika typer av arbetsplatser/sektorer. Det som främst karakteriserar företag som sökt och fått EU-medel, i jämförelse med de företag som inte uppburit EU-medel, är att andelen av personalen i större utsträckning fått kompetensutveckling det senaste året. Det är företag med kvinnodominans och där en kvinna har ansvar för kompetensutvecklingen. Personalen kännetecknas av hög utbildningsnivå. Det vanligaste är att företagen har 20 till 50 personer anställda. Det är främst tjänsteföretag, som fått EU-bidrag. De vanligaste branscherna är lantbruk, skogs- och djurnäringar samt vård och omsorg. Det som framförallt kännetecknar företag, som anser att kompetensutveckling är synnerligen viktig, är att de faller inom branscher som utbildning, vård och omsorg. Det är offentliga tjänsteföretag. Företagen har många högutbildade, många är kvinnor och jämförelsevis många av dem har fått kompetensutveckling det senaste året. Det är företag, där den ansvarige för kompetensutveckling är äldre, företrädesvis kvinna och som förlägger sin egen kompetens-utveckling till arbetsplatsen i större utsträckning än den ansvarige för kompetensutveckling i övriga företag. Det är i dessa företag man i stor utsträckning har arbetat fram kompetensutvecklingsplaner. Det som särskilt utmärker företag som förlägger sin kompetensutveckling till arbetsplatsen är att många av de anställda är invandrare. Det är produktionsföretag, det vill säga olika industribranscher, men även branscher som hotell, restaurang och handel. Många av de anställda i de här företagen har fått kompetensutveckling det senaste året. Företagen är jämförelsevis stora, har över 200 anställda. Det är företag, där den ansvarige för kompetensutvecklingen företrädesvis är en man. De här företagen har i allmänhet kompetensutvecklingsplaner

Organisationskultur i svenska tingsrätter - en deskriptiv studie utifrån två fallorganisationer

Syfte: Vårt syfte är att beskriva vad som karaktäriserar organisationskulturen inom svenska tingsrätter. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få en förståelse för kulturen i de studerade organisationerna. Forskningsdesignen under arbetet har varit en fallstudie av två tingsrätter, Lunds- och Nacka tingsrätt. Den datainsamlingsmetod vi använt oss av har varit intervjuer. Slutsatser: Vi har utifrån vår studie bildat oss en uppfattning om vad som karaktäriserar organisationskulturen i svenska tingsrätter. De mest utpräglade karaktärsdragen har vi funnit är att de i organisationen uppträder formellt, fokuserar på slutprodukten det vill säga domsluten, är effektiva och noggranna. Vidare används ett för organisationen speciellt språk, de är öppna mot varandra och organisationen består till stor del av starka individer vilket manifesteras i att de är självständiga. Den praktiska användbarheten är att nyanställda, rekryterare och befintlig personal ska kunna dra nytta av vår karaktärisering av tingrätters organisationskultur, för att tänka organisatoriskt. Då kan organisationen arbeta effektivt och fungera tillsammans

Anti-Müllerian hormone reduction after ovarian cyst surgery is dependent on the histological cyst type and preoperative anti-Müllerian hormone levels

OBJECTIVE: To investigate changes in serum anti-Müllerian hormone (AMH) concentrations following ovarian cyst surgery, and predictors of these changes. DESIGN: Prospective cohort study with follow up at 3 and 6 months. SETTING: University hospital. POPULATION: Women of reproductive age scheduled for ovarian cyst surgery. METHODS: Women were recruited between March 2011 and March 2012 (n = 75). Serum AMH concentrations were measured preoperatively and at 3 and 6 months postoperatively. MAIN OUTCOME MEASURES: Changes in AMH after surgery and predictors for these changes. RESULTS: After surgery, median AMH levels decreased significantly from 2.7 μg/L (0.2-16.9) to 1.6 μg/L (0.2-9.9) at 3 months and were still low, 1.6 μg/L (0.2-8.3) at 6 months (both p < 0.001). In patients with unilateral cysts, a significant and more rapid AMH decrease was seen after enucleation of endometriomas (n = 19) vs. dermoid cysts (n = 22) (p = 0.010). The reduction was long-lasting at 6 months. In a multivariate regression analysis, a higher baseline AMH concentration was predictive of AMH reduction at 3 [odds ratio (OR) 1.9, 95% CI 1.1-3.1] and 6 months postoperatively (OR 2.5, 95% CI 1.2-5.2). Women with normal or elevated baseline AMH presented with a significant reduction of -23% and -43% at 3 and 6 months, respectively, whereas women with low or very low AMH had minimal or no changes over time. Patient's age, cyst size, duration of surgery or intraoperative bleeding were not predictive of a postoperative AMH decrease. CONCLUSIONS: Reduction of AMH was of greater magnitude and longer duration after enucleation of endometriomas and in women with normal and high preoperative AMH levels

Internal validity of the Swedish Maternal Health Care Register

Background: The Swedish Maternal Health Care Register (MHCR) is a national quality register that has been collecting pregnancy, delivery, and postpartum data since 1999. A substantial revision of the MHCR resulted in a Web-based version of the register in 2010. Although MHCR provides data for health care services and research, the validity of the MHCR data has not been evaluated. This study investigated degree of coverage and internal validity of specific variables in the MHCR and identified possible systematic errors. Methods: This cross-sectional observational study compared pregnancy and delivery data in medical records with corresponding data in the MHCR. The medical record was considered the gold standard. The medical records from nine Swedish hospitals were selected for data extraction. This study compared data from 878 women registered in both medical records and in the MHCR. To evaluate the quality of the initial data extraction, a second data extraction of 150 medical records was performed. Statistical analyses were performed for degree of coverage, agreement and correlation of data, and sensitivity and specificity. Results: Degree of coverage of specified variables in the MHCR varied from 90.0% to 100%. Identical information in both medical records and the MHCR ranged from 71.4% to 99.7%. For more than half of the investigated variables, 95% or more of the information was identical. Sensitivity and specificity were analysed for binary variables. Probable systematic errors were identified for two variables. Conclusions: When comparing data from medical records and data registered in the MHCR, most variables in the MHCR demonstrated good to very good degree of coverage, agreement, and internal validity. Hence, data from the MHCR may be regarded as reliable for research as well as for evaluating, planning, and decision-making with respect to Swedish maternal health care services