Association between congenital toxoplasmosis and parent-reported developmental outcomes, concerns, and impairments, in 3 year old children

BACKGROUND: Information is lacking on the effects of congenital toxoplasmosis on development, behavior, and impairment in later childhood, as well as on parental concerns and anxiety. This information is important for counselling parents about the prognosis for an infected child and for policy decisions on screening. METHODS: We prospectively studied a cohort of children identified by screening for toxoplasmosis in pregnant women or neonates between 1996 and 2000 in ten European centers. At 3 years of age, parents of children with and without congenital toxoplasmosis were surveyed about their child's development, behavior, and impairment, and about parental concerns and anxiety, using a postal questionnaire. RESULTS: Parents of 178/223 (80%) infected, and 527/821 (64%) uninfected children responded. We found no evidence that impaired development or behavior were more common in infected children, or that any potential effect of congenital toxoplasmosis was masked by prenatal treatment. Parents of infected children were significantly more anxious and reported more visual problems in their children. CONCLUSION: On average, children aged three to four years with congenital toxoplasmosis identified by screening and treated during infancy in this European setting had risks of abnormal development and behavior similar to uninfected children. Parental anxiety about infected children needs to be addressed by clinicians. Future studies with longer follow up and clinician-administered assessments may be better able to detect any subtle differences in child outcomes

Mucopolysaccharidosis type II: European recommendations for the diagnosis and multidisciplinary management of a rare disease

Mucopolysaccharidosis type II (MPS II) is a rare, life-limiting, X-linked recessive disease characterised by deficiency of the lysosomal enzyme iduronate-2-sulfatase. Consequent accumulation of glycosaminoglycans leads to pathological changes in multiple body systems. Age at onset, signs and symptoms, and disease progression are heterogeneous, and patients may present with many different manifestations to a wide range of specialists. Expertise in diagnosing and managing MPS II varies widely between countries, and substantial delays between disease onset and diagnosis can occur. In recent years, disease-specific treatments such as enzyme replacement therapy and stem cell transplantation have helped to address the underlying enzyme deficiency in patients with MPS II. However, the multisystem nature of this disorder and the irreversibility of some manifestations mean that most patients require substantial medical support from many different specialists, even if they are receiving treatment. This article presents an overview of how to recognise, diagnose, and care for patients with MPS II. Particular focus is given to the multidisciplinary nature of patient management, which requires input from paediatricians, specialist nurses, otorhinolaryngologists, orthopaedic surgeons, ophthalmologists, cardiologists, pneumologists, anaesthesiologists, neurologists, physiotherapists, occupational therapists, speech therapists, psychologists, social workers, homecare companies and patient societies. Take-home message. Expertise in recognising and treating patients with MPS II varies widely between countries. This article presents pan-European recommendations for the diagnosis and management of this life-limiting disease

Prenatal Treatment for Serious Neurological Sequelae of Congenital Toxoplasmosis: An Observational Prospective Cohort Study

Background: The effectiveness of prenatal treatment to prevent serious neurological sequelae (SNSD) of congenital toxoplasmosis is not known.Methods and Findings: Congenital toxoplasmosis was prospectively identified by universal prenatal or neonatal screening in 14 European centres and children were followed for a median of 4 years. We evaluated determinants of postnatal death or SNSD defined by one or more of functional neurological abnormalities, severe bilateral visual impairment, or pregnancy termination for confirmed congenital toxoplasmosis. Two-thirds of the cohort received prenatal treatment (189/293; 65%). 23/293 (8%) fetuses developed SNSD of which nine were pregnancy terminations. Prenatal treatment reduced the risk of SNSD. The odds ratio for prenatal treatment, adjusted for gestational age at maternal seroconversion, was 0.24 (95% Bayesian credible intervals 0.07-0.71). This effect was robust to most sensitivity analyses. The number of infected fetuses needed to be treated to prevent one case of SNSD was three (95% Bayesian credible intervals 2-15) after maternal seroconversion at 10 weeks, and 18 (9-75) at 30 weeks of gestation. Pyrimethamine-sulphonamide treatment did not reduce SNSD compared with spiramycin alone (adjusted odds ratio 0.78, 0.21-2.95). The proportion of live-born infants with intracranial lesions detected postnatally who developed SNSD was 31.0% (17.0%-38.1%).Conclusion: The finding that prenatal treatment reduced the risk of SNSD in infected fetuses should be interpreted with caution because of the low number of SNSD cases and uncertainty about the timing of maternal seroconversion. As these are observational data, policy decisions about screening require further evidence from a randomized trial of prenatal screening and from cost-effectiveness analyses that take into account the incidence and prevalence of maternal infection

Mucopolysaccharidosis type II (Hunter syndrome): a clinical review and recommendations for treatment in the era of enzyme replacement therapy

Mucopolysaccharidosis type II (MPS II; Hunter syndrome) is a rare X-linked recessive disease caused by deficiency of the lysosomal enzyme iduronate-2-sulphatase, leading to progressive accumulation of glycosaminoglycans in nearly all cell types, tissues and organs. Clinical manifestations include severe airway obstruction, skeletal deformities, cardiomyopathy and, in most patients, neurological decline. Death usually occurs in the second decade of life, although some patients with less severe disease have survived into their fifth or sixth decade. Until recently, there has been no effective therapy for MPS II, and care has been palliative. Enzyme replacement therapy (ERT) with recombinant human iduronate-2-sulphatase (idursulfase), however, has now been introduced. Weekly intravenous infusions of idursulfase have been shown to improve many of the signs and symptoms and overall wellbeing in patients with MPS II. This paper provides an overview of the clinical manifestations, diagnosis and symptomatic management of patients with MPS II and provides recommendations for the use of ERT. The issue of treating very young patients and those with CNS involvement is also discussed. ERT with idursulfase has the potential to benefit many patients with MPS II, especially if started early in the course of the disease

Bara prat? : Klassrumskommunikation med (ur) ett retoriskt didaktiskt perspektiv

Sammanfattning I denna undersökning har intresset varit den kommunikation läraren använder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det ämne läraren undervisar i. Hur gör läraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lärarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrågorna i en analys av valda delar i undervisning. Syftet har varit att genom observationer av lärarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfälle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att på detta sätt upptäcka vad, hos sig själv eller i sin egen kommunikation, läraren använder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frågorna som ställts har varit vilka retoriska aktiviteter läraren använder sig av i undervisningstillfället, samt vilka didaktiska konsekvenser får användandet av dessa aktiviteter för undervisningen? Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lärare samlades lämpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen. Grundläggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och även didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna. De i teorierna presenterade begreppen har i varierande omfattning använts i analysen föra att med deras hjälp undersöka de retoriska aktiviteterna som används. Ett av resultaten är att tillitskapande aktiviteter är en viktig del i lärarens kommunikation och relation med eleverna. Av de didaktiska frågorna tycks vad och hur- frågorna vara de mest givna och levande i undervisningen medan varför - frågan ibland behöver kommuniceras mer explicit till eleverna. Fronesis, handlingsklokhet, har visat sig i lärarens sätt att betrakta syftet med en lektion och samarbetet med eleverna samt i hennes hanterande av den observerade lektionens början

Det medeltida helgeandshuset i Vadstena

I kvarteret Helgeandsgården i Vadstena, beläget på Storgatanssödra sida, har det medeltida helgeandshuset legat. Kvarteret är numera indelat i fastigheterna Helgeandsgården 3 och 4. Rester av den medeltida institutionen är bevarade i den byggnad i Helgeandsgården 4 som ligger i hörnet av Storgatan och Helgeandsgatan. Julen 1981 drabbades byggnaden av en svår eldsvåda. I samband med efterföljande restaurering utfördes en byggnadsarkeologisk dokumentation på uppdrag och bekostnad av Riksantikvarieämbetet, gjord av antikvarie Gunilla Malm vid dokumentationsbyrån. Nedan skall i korthet en redogörelse lämnas över vad som därvid framkommit rörande platsens äldsta byggnadshistoria. Det bör dock framhållas att restaureringen och dokumentationen inte är slutförd, varför ytterligare information kan inhämtas som förtydligar bilden av nu gjorda iakttagelser

Bara prat? : Klassrumskommunikation med (ur) ett retoriskt didaktiskt perspektiv

Sammanfattning I denna undersökning har intresset varit den kommunikation läraren använder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det ämne läraren undervisar i. Hur gör läraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lärarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrågorna i en analys av valda delar i undervisning. Syftet har varit att genom observationer av lärarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfälle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att på detta sätt upptäcka vad, hos sig själv eller i sin egen kommunikation, läraren använder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frågorna som ställts har varit vilka retoriska aktiviteter läraren använder sig av i undervisningstillfället, samt vilka didaktiska konsekvenser får användandet av dessa aktiviteter för undervisningen? Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lärare samlades lämpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen. Grundläggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och även didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna. De i teorierna presenterade begreppen har i varierande omfattning använts i analysen föra att med deras hjälp undersöka de retoriska aktiviteterna som används. Ett av resultaten är att tillitskapande aktiviteter är en viktig del i lärarens kommunikation och relation med eleverna. Av de didaktiska frågorna tycks vad och hur- frågorna vara de mest givna och levande i undervisningen medan varför - frågan ibland behöver kommuniceras mer explicit till eleverna. Fronesis, handlingsklokhet, har visat sig i lärarens sätt att betrakta syftet med en lektion och samarbetet med eleverna samt i hennes hanterande av den observerade lektionens början

District nurses' experiences of promoting person-centered care in municipal health care when language barriers occurs : A qualitative interview study

Bakgrund: Vårdmöten med patienter med språkbarriärer blir allt vanligare för distriktssköterskan inom kommunal hälso- och sjukvård. Hen har ett ansvar att arbeta personcentrerat och sträva efter jämlik vård, men detta försvåras på grund avspråkbarriärer.  Syfte: Var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att främja personcentrerad vård för patienter i kommunal hälso- och sjukvård när språkbarriärer föreligger.  Metod: Studien är kvalitativ, datainsamling har skett via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sammanfattades i sex underkategorier och två huvudkategorier;Distriktssköterskans egna strategier och förhållningssätt för att främja personcentrerad vård. Språkligt stöd och organisatoriska förutsättningar krävs för att möjliggöra personcentrerad vård. En god vårdrelation var en förutsättning för att vården skulle bli personcentrerad. Distriktssköterskorna försökte främja personcentrerad vård och en vårdrelation genom egna förhållningsätt och kulturell medvetenhet samt språkligt stöd, från informella och formella tolkar. Slutsats: Kommunikationen och den enskilda distriktssköterskans kulturella medvetenhet, hade en stor betydelse för skapandet av en vårdrelation, som främjar personcentrerad vård. Att kunna kommunicera var viktigt och behovet av formellatolkar som språkligt stöd lyfts av distriktssköterskorna. Dock begränsade organisatoriska förutsättningar möjligheten, att använda formella tolkar i tillräcklig utsträckning. Background: Care meetings with patients with language barriers are becoming more common for the district nurse in municipal health care. The district nurseshave a responsibility to work person-centered and strive for equal care, but this becomes more difficult due to language barriers. Aim: To describe the district nurses' experiences of promoting person-centered care for patients in municipal health care, when language barriers occur.  Method: The study has used a qualitative approach. Data collection has taken placeby semi-structured interviews, with eight district nurses in municipal health care. Collected data has been analysed with qualitative content analysis with an inductive approach.  Results: Summarised in six subcategories' and two main categories; The district nurse's own strategies and approaches to promote person-centered care. Language support and organisational conditions are required to enable person-centered care. A good care relationship was essential for the care to become person-centered. District nurses tried to promote person-centered care and the establishment of a care relationship, through their own attitudes and cultural awareness, as well as linguistic support from informal and formal interpreters. Conclusion: The communication and the cultural awareness of the individual district nurse was of great importance, for establishing a care relationship that promotes person-centered care. Being able to communicate was important and the need for a formal interpreter as language support was pointed out by the district nurses. However, organisational conditions limited the possibility of using formal interpreters to a sufficient extent

Maternal serum vitamin D level in early pregnancy and risk for preeclampsia : A casecontrol study in Southern Sweden

Background Preeclampsia is considered a major cause of maternal and fetal morbidity and mortality. The aim of the present case-control study in Sweden was to assess the hypothesized association between low serum vitamin D concentrations in early pregnancy and the risk of developing preeclampsia since vitamin D may play a role in early placental development. Methods The study included 296 women diagnosed with preeclampsia (cases) and 580 healthy pregnant women (controls). Serum samples were obtained from a biobank of samples collected in early pregnancy including almost all pregnancies in Southern Sweden. Concentrations of 25-hydroxyvitamin D3 (vitamin D) were analyzed using liquid chromatography-tandemmass- spectrometry (LC/MS/MS). The cases were divided into two categories: i) infants were born before gestational week 34 (early onset) and/or born small-for-gestational age (SGA)(n = 51), ii) and others defined as late onset (n = 245). Vitamin D concentrations were analyzed both as a continuous and a categorized variable. Results When all preeclampsia cases were included in the analyses no consistent patterns were observed. However, the median serum concentrations of vitamin D were significantly lower among the cases who were early onset and/or were born SGA (median 39.2 nmol/L, range 1.2-93.6) as compared to the controls (49.0 nmol/L, 0.1-219; p = 0.01). In addition, high concentrations were statistically significantly associated with a decreased risk of preeclampsia (>66.9 vs ≤30.1 nmol/L; crude OR 0.39, 95% CI 0.16-0.96). When potential confounders were included in the models the associations were even more pronounced. Conclusions Our results support the hypothesis that vitamin D deficiency is a risk factor for preeclampsia, but only in preeclampsia cases who were early-onset and/or were born SGA. Preeclampsia is not a homogenous condition and more studies are needed before vitamin D supplementation during pregnancy can be recommended