Dental health care for children with Down syndrome:Parents’ description of their children's needs in dental health care settings

A visit to the dental clinic may be challenging for a child with Down syndrome due to medical and oral health problems as well as communication problems. The aim of the present study was to explore how parents of children with Down syndrome describe their child's needs in the dental health care setting. In a survey concerning parental experiences with dental health care in Sweden, free comments were analysed with content analysis and resulted in five categories: “Need for continuity of care in dental health care”; “Need for dental health care professionals to have knowledge and expertise in caring for children with Down syndrome and other disabilities”; “Need for dental health care professionals to use a caring approach with children with Down syndrome”; “Need for the child with Down syndrome to be prepared to participate in their dental health care visit” and “Need for the child with Down syndrome to be given the same rights as typically developing children”. To support children with Down syndrome in an optimal way, dental health care needs to be tailored to meet the child's unique needs. In addition, dental health care professionals need knowledge of and expertise in the care of children with Down syndrome

Hur några hem- och konsumentkunskapslärare arbetar för "hållbar utveckling" i sin undervisning

Sammanfattning Syfte Vårt syfte var att ta reda på hur lärare i hem- och konsumentkunskap arbetar för 'hållbar utveckling'. ·Hur arbetar lärarna för att uppnå de mål i kursplanen som gäller 'hållbar utveckling'? ·Hur arbetar lärarna med läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshem- met (Lpo 94) för `hållbar utveckling'? ·På vilket sätt engageras eleverna i undervisningen när det gäller `hållbar utveckling'? Huvudfråga Vi upplever att undervisning för `hållbar utveckling' kan vara problematisk, då definitionen av begreppet är vagt. Detta menar vi är synd eftersom vi båda anser det är viktigt att arbeta för en `hållbar utveckling'. Därför vill vi ta reda på hur HK-lärare arbetar för `hållbar utveckling' i sin undervisning. Vi upplever dessutom, efter att ha läst tidigare forskning kring 'hållbar utveckling' i undervisningen, att styrdokumenten inte finns med. Styrdokumen- ten är för oss viktiga dokument och som vi i vår blivande lärarprofession har en skyldighet att följa. Metod Vi har gjort intervjuer med sju hem- och konsumentkunskapslärare som är verksamma på grundskolans senare del i en stad i Västsverige. Respondenternas svar har vi sedan kodat, tolkat och kategoriserat. Material Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och kursplanen för Hem- och konsumentkunskap. Inger Björneloos (007) avhandling Innebörder av hållbar utveckling och Skol- verkets (00b) kartläggning på miljöundervisningen i svensk skola. Resultat `Hållbar utveckling' är ett begrepp som är öppet för tolkningar. Detta visade sig tydligt när våra respondenter talar om hur de arbetar för 'hållbar utveckling' i sin undervisning. Denna öppenhet som både vår litteratur och vårt resultat visar är att det bara är lärarens fantasi som kan sätta stopp för hur de kan undervisa för `hållbar ut- veckling'. Betydelse för läraryrket Vi hoppas att HK-lärare som läser detta arbete också ska finna inspiration i att det inte är helt omöjligt att ha undervisning för att uppnå 'hållbar utveckling' i världen. Det är genom medvetna handlingar som det kan ske förändring och med detta redskap tillsammans med kritiskt tänk, kan vi alla ge den kommande generationen en chans

Jämtländska pedagogers erfarenhet av att ta emot flyktingbarn i förskolan

Godkännandedatum 2014-02-17</p

Unga astmatiker behöver förebyggande vårdprogram

Majoriteten av de studier som undersökt den orala hälsan hos personer med astma visar att astmatiker löper en ökad risk för orala sjukdomar, särskilt karies. Denna studie understryker vikten av att utveckla förebyggande vårdprogram för unga personer med astma

Jämtländska pedagogers erfarenhet av att ta emot flyktingbarn i förskolan

Godkännandedatum 2014-02-17</p

Vägkanter och sidoytor som habitat för pollinerande insekter: på vägen mot större biologisk mångfald i urbana miljöer

Biodiversity loss has been observed globally. Landscape change and fragmentation are the driving causes of this loss, and urbanisation one of the reasons. Pollinating insects are an important organism group as they contribute to the diversity of the wild flora as well as the global food production by performing the ecosystem service pollination. By taking measures to promote pollinating insects in urban environments, population densities can be increased both within the urban area but also in the surrounding landscape. The aim of this paper is to study how roadsides, a frequently re-occurring element in urban environments, can be used to provide habitats for pollinating insects. Bumblebees and solitary bees are the most important wild pollinators, followed by butterflies and hoverflies. This paper shows that sun exposure and a diversity of flowering plants throughout the growing season are crucial factors when creating habitats for these species. Adequate areas for nesting and hibernation are also important, which can involve for instance maintenance of areas with bare ground and placement of artificial nests near feeding resources. These factors should therefore be given priority when managing roadsides in urban environments. If roadsides are to be efficiently used as habitats by pollinating insects, it is important that measures are taken on multiple localities across the whole city. To achieve this, management of roadsides needs to be carried out in a way that conserves and promotes habitat suitable for pollinating insects.Landskapsförändringar är ett av de pågående hot som idag leder till en global förlust av arter. Vilda pollinerande insekter, framförallt humlor och solitärbin men även dagfjärilar, svärmare och blomflugor, spelar en mycket viktig roll för den globala biodiversiteten. Dessa arter minskar över hela världen, till stor del på grund av landskapsförändringar till följd av exempelvis urbanisering. Genom att förvalta grönområden i urbana miljöer på ett sätt som gynnar pollinerande insekter, kan städer utnyttjas för att motverka dessa förluster. Hur skulle det se ut i landskapet om våra pollinerande insekter försvann? Troligtvis väldigt annorlunda. Tre fjärdedelar av de grödor som odlas för livsmedel skulle inte kunna odlas längre. Majoriteten av vilda växter skulle inte längre kunna reproducera sig. Många fåglar, och andra arter som är beroende av dessa växter, skulle försvinna. Utan pollinerande insekter skulle helt enkelt landskapet se väldigt annorlunda ut. För att undvika ytterligare förluster av pollinerande insekter är det av stor vikt att det finns lämpliga livsmiljöer i hela landskapet, alltså även i städer. Faktiskt så kan städer utgöra särskilt viktiga livsmiljöer om grönområden tas om hand på rätt sätt, eftersom de ofta är mer varierade än det intensifierade jordbrukslandskap som ofta omger städer. Syftet med detta arbete är att förmedla värdet av att gynna pollinerande insekter i stadsmiljön samt att visa hur vägkanter och sidoytor, som är ett löpande inslag i urbana miljöer, kan användas för att uppnå detta. För att lyckas med detta är det framförallt viktigt att fokusera på att se till att det finns en stor mångfald av blommande växter genom hela växtsäsongen, från april till september. Att hålla ytor öppna och därmed öka solexponeringen gynnar också insekterna. Städer är ofta relativt vindskyddade vilket också bådar gott för insekterna. Slutligen behöver insekterna trygga och skyddade bo- och övervintringsplatser för att överleva. Ytor med bar, sandig mark är bra habitat för humlor och bin. Fåriga och håliga träd, grästuvor och rishögar skapar också bra boplatser för många arter. Om naturliga boplatser saknas kan man tillverka egna, till exempel biholkar, och placera ut. Vägkanter och sidoytor kan, men rätt förvaltning, bli mycket goda livsmiljöer för pollinerande insekter. Genom en förändrad skötselnorm av sådana ytor kan livsmiljöer för insekterna förekomma som ett nätverk genom hela landskapet och därmed motverka de negativa effekterna av dagens landskapsförändringar, samtidigt som stadsmiljön blir grönare och mer trivsam att vistas i