Ensilagestrukturens inverkan på ätbeteende och beteendestörningar hos mjölkraskvigor

I modern mjölkproduktion utfodras rekryteringskvigor vanligtvis med en foderstat som uppfyller deras näringsmässiga behov, men som inte alltid tar hänsyn till nötkreaturs naturliga ätbeteende. Viktiga faktorer som påverkar foderintag och tuggbeteende hos nötkreatur är grovfodrets partikelstorlek och fibersmältbarhet, samt andelen fiber från vallfoder i foderstaten. Syftet med studien var att undersöka effekter av vallensilagets struktur, det vill säga partikelstorlek samt fiberinnehåll och smältbarhet, på ätbeteende och utveckling av onormala beteenden hos mjölkraskvigor. Studien genomfördes på en privat mjölkgård utanför Skara. Djurmaterialet bestod vid försöksstarten av 52 SLB-kvigor indelade i två grupper: en yngre grupp med 23 kvigor i åldrarna 3 till 7 månader och en äldre grupp med 27 kvigor i åldrarna 9 till 14 månader. Försöket utfördes enligt change-over-design med två behandlingar och tre försöksperioder á tre veckor. En blandning av de två ensilagesorterna utfodrades under en vecka före försöksstart, för att vänja kvigorna vid foderstaten. Varje period började med en veckas tillvänjning till den nya behandlingen då inga registreringar utfördes. Kvigornas ensilagekonsumtion registrerades på gruppnivå under de två sista veckorna i varje period. Behandlingarna var tidigt skördat, skuret ensilage (231 ± 147 (SD) mm) med lågt fiberinnehåll (510 g/kg ts) och hög energihalt (11,6 MJ/kg ts) samt sent skördat, långstråigt ensilage (373 ± 245 (SD) mm) med högt fiberinnehåll (643 g/kg ts) och låg energihalt (10,0 MJ/kg ts). Det tidigt skördade, skurna ensilaget utfodrades till de yngre kvigorna under två perioder och till de äldre kvigorna under en period. Samtliga kvigor fick även färdigfoder i kraftfoderautomater. Vägning och hullbedömning gjordes vid försökets början och slut samt vid varje foderbyte. Beteenderegistrering utfördes under fyra bestämda dagar i varje treveckorsperiod. Direkta beteendestudier utfördes två timmar efter morgonutfodringen och två timmar före kvällsutfodringen, medan videoupptagningar gjordes under hela dessa fyra dygn. Beteendedata analyserades med en generaliserad linjär modell (PROC GENMOD) i SAS (Statistical Analysis Systems Inst., Inc., Cary, USA, version 9.1) samt genom beräkning av medelvärden på utförda beteenden i STATISTICA (version 7.1). Resultaten från konsumtionsmätningarna visade att ts-intaget i procent av levandevikten och i kg per dag, var högre under de perioder kvigorna utfodrades med det tidigt skördade, skurna ensilaget än när de utfodrades med det sent skördade, långstråiga ensilaget. Även energiintaget var något högre för det tidigt skördade ensilaget. Däremot var NDF-konsumtionen i procent av levandevikten och i kg per dag ganska lika mellan ensilagen. Beteendestudierna visade att ensilagebehandlingen hade effekt på samtliga kvigors ättid, i genomsnitt över åldersgrupperna (χ21=8, p<0,01). Enbart samspel mellan grupp och behandling hade effekt på den totala idisslingen (χ21=9, p<0,01). De yngre kvigorna idisslade mer när de fick det tidigt skördade, kortare ensilaget än när de fick det sent skördade, långstråiga ensilaget (χ21=8, p<0,01). De yngre kvigorna idisslade mer än de äldre kvigorna med det tidigt skördade, kortare ensilaget (χ21=7, p<0,01). När kvigorna utfodrades med det sent skördade, långstråiga ensilaget bet de yngre kvigorna mindre (χ21=8, p<0,01) och samtliga kvigor slickade mindre på inredningen (χ21=4, p<0,05). I den äldre gruppen fanns en tendens till effekt av samspel mellan grupp och behandling på spensugning (χ21=3, p<0,10). Sammanfattningsvis visade studien att utfodring med strukturrikt ensilage gav längre ättid, men kortare total idisslingstid. Kvigorna ägnade förhållandevis lite tid till att utföra onormala beteenden oavsett vilket ensilage de fick och skillnaderna mellan behandlingarna var mycket små.In today’s dairy production, replacement heifers are often fed a ration that fulfils their nutritional requirements, but not always their natural feeding behaviour. The most important factors influencing feed intake and chewing behaviour in cattle are particle size and fibre digestibility of forages, and the content of roughage fibre in the ration. The aim of this study was to examine the effects of forage structure, which is particle size together with fibre content and fibre digestibility, on eating behaviour and development of abnormal behaviours in dairy heifers. The study was performed on a private dairy farm near Skara. 52 Swedish Holstein dairy heifers were divided in two groups: a younger group with 23 heifers aged 3 to 7 months and an older group with 27 heifers aged 9 to 14 months. The study was conducted as a change-over-experiment with two treatments and three three-week periods. A mixture of the two silages was fed during one week before the trial started, to get the heifers used to the diet. Each period started with a one-week long adaptation to the new treatment, when no registrations were done. Silage intake by the heifers was registered on group level during the last two weeks in each period. The treatments were early harvested, cut silage (231 ± 147 (SD) mm) with low fibre content (510 g NDF/kg DM) and high energy content (11.6 MJ/kg DM) and late harvested, long silage (373 ± 245 (SD) mm) with high fibre content (643 g NDF/kg DM) and low energy content (10.0 MJ/kg DM). Early harvested cut silage was fed to the younger heifers for two periods and to the older heifers for one period. All heifers were also offered concentrate in feeding automates. The heifers were weighed and scored for body condition at start and end of the trial, and at each change of feed. Behavioural observations were carried out during four fixed days during each three-week period. Direct behavioural observations were conducted for two hours after feeding in the morning and for two hours before feeding in the evening, whereas video recordings were carried out during all of those four days. Behavioural data were analysed using generalized linear model (PROC GENMOD) in SAS (Statistical Analysis Systems Inst., Inc., Cary, USA, version 9.1) and by calculating mean values of performed behaviours in STATISTICA (version 7.1). Results from the intake measurements revealed that DM-intake in percentage of body weight and in kg per day, were higher during the periods when the heifers were fed early harvested cut silage compared to when they were fed late harvested, long silage. Also the energy intake was somewhat higher during treatment with the early harvested, cut silage whereas the NDF-consumption in percentage of body weight and in kg per day was relatively similar between the silages. The behavioural studies pointed out that silage treatment had an effect on eating behaviour in all heifers, in average over age groups (χ21=8, p<0.01). Only interaction between group and treatment had an effect on rumination behaviour (χ21=9, p<0.01). The younger heifers ruminated more when they were fed the early harvested, cut silage (χ21=8, p<0.01). The younger heifers ruminated more than the older heifers when the late cut, long silage was fed (χ21=8, p<0.01). When all heifers were fed the late harvested, long silage the younger heifers bit less (χ21=5, p<0.05) and all heifers licked less on fixture (χ21=4, p<0.05). In the older group there was a tendency towards an effect of interaction between group and treatment on intersucking (χ21=3, p<0.10). In conclusion, feeding of silage with high forage structure content resulted in longer eating time, but shorter rumination time. The heifers spent a small amount of time showing abnormal behaviours regardless what silage was fed and the differences between treatments were very low

"En plan för jämställdhet borde kanske utarbetas, men förekommer det ett behov?" : En kartläggning av 26 svenskspråkiga kommuners främjande av jämställdhet

Jämställdhetslagen från 1995 kräver att både myndigheter och arbetsgivare med aktiva och målinriktade åtgärder främjar jämställdheten, och denna pro gradu-avhandling undersöker närmare hur denna lag implementerats i de finlandssvenska kommunerna (kommuner med majoritetsspråk svenska) under en 10årsperiod. I kommunerna jobbar 80% kvinnor, och 38% av alla kvinnliga arbetstagare hittas i arbeten inom den offentliga sektorn. Kommunens skyldighet att trygga dessa kvinnors lika villkor inom kommunorganisationen ingår både som en del i arbetsgivaransvaret, men även som del i statens demokratiska utövande genom myndighetsansvaret. De tre planer som ingår i mitt material innehåller en kartläggning av jämställdhetsområdet i olika omfattning, definierade mål och åtgärder och ingen av planerna har följts upp efter att de godkänts. Planerna varierar både i utformning och omfattning men också i ansvarsspecificering och åtgärdernas konkretisering, vilken ger en varierande kvalitet och därmed även varierande förutsättning att genomdrivas och därmed uppfylla lagens ålägganden. Två av kommunerna har eller har haft en jämställdhetskommitté. I de 26 inkomna svarsformulär görs en närläsning av hur begreppet jämställdhet används och hur jämställdhetslagen tolkas och orsakerna till frånvaron av jämställdhetsåtgärder. På frågan om varför jämställdhetsarbetet inte genomförts helt eller delvis utkristalliserade sig sex olika argumentationsteman: 1. Myten om den jämställda kommunen, innebär en hänvisning till att det inte förekommit några problem med jämställdheten. 2. Den naturligt integrerade jämställdheten, är kommunens policy och sker utan planer, men en liten kritik av problematiken med frånvaron av planer framförs av några kommuner. 3. Könens komplettering, utgår jämställdhetsbegreppet ifrån i några kommuner. 4. Den matematiska jämställdheten, är argument där man genom hänvisningar till kvinnor på olika högre positioner visar på att jämställdheten är uppnådd. 5.En fråga om resurser, används som ett argument till jämställdhetsarbetets frånvaro i kommunen. 6. Avsaknad av intresse, hos personalen och allmänheten är ett annat argument för ogenomförda jämställdhetsåtgärder. Det framkommer tydligt i materialet att kommunerna anser sig följa jämställdhetslagen, samtidigt som det blir tydligt att det råder en oklarhet om vad jämställdhetslagen från 1995 egentligen innehåller. En tydlig sammanblandning mellan den lagstadgade kvoteringen och skyldigheten att aktivt främja jämställdhet träder fram i materialet. Det ofullständiga jämställdhetsarbetet strandar på olika punkter, men en avgörande anser punkt är oförståelsen inför begreppet jämställdhet och därmed också lagens syfte och innehåll. Avhandlingens slutsats är att frånvaron av en könsmaktanalys försvårar förståelsen av ojämställdhetens komplexhet, dvs. dess orsaker, mångskiftande funktion och olika uttryck i organisationens strukturer och i de handlande aktörerna

Forskning för djurens skull - katt, hund och häst 2018

Rapporten som du nu har i din hand presenterar ett axplock av de resultat som kom ut av Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) forskning om katter, hundar och hästar under förra året. Djurhälsa och djurvälfärd är centrala områden vid SLU och här pågår studier av friska och sjuka djur, deras behov och beteenden. SLU är också det enda universitet i Sverige som utbildar veterinärer, djursjukskötare och husdjursagronomer. Att leva nära djur har positiva effekter på människors välbefinnande och livskvalitet. Många människor finner till exempel en meningsfull fritid i hund-, katt- och hästägande. Inte minst hälsoaspekten av att röra på sig tillsammans med sitt djur får stor betydelse i ett samhälle där de negativa konsekvenserna av ett stillasittande liv uppmärksammas allt mer. Samvaron med sport- och sällskapsdjur är dessutom hälsobringande eftersom den bland annat sänker puls och blodtryck. Vi håller djuren för vår egen skull och på våra villkor vilket gör oss ansvariga för deras hälsa och välmående. Forskning om sport- och sällskapsdjur är viktig i en samhällsutveckling för välmående människor och djur. Utvecklingen i samhället visar att vi behöver öka kunskapen om modern, etisk, hållbar djurhållning, inkluderat hur djuren används för arbete, sport och sällskap. Forskning om djurs spontant uppkomna sjukdomar är grunden för utveckling av förebyggande djurhälsoinsatser och behandling av sjuka djur, men ger också ökad kunskap om de sjukdomar som drabbar både människor och djur. Våra forskare arbetar med alla dessa aspekter av djurhälsa och djurvälfärd

Person-centred care and the work-related health and job satisfaction of health and social care professionals:protocol for a prospective longitudinal cohort study combined with qualitative studies (the PCC@Work project)

BackgroundThe interplay of ethical stress, heavy workloads, and job dissatisfaction poses challenges to both the recruitment and retention of health and social care professionals. Person-centred care, rooted in ethical principles, involves collaborative care, and is expected to improve care and job satisfaction. However, prior research on the impact of person-centred care practices on professionals’ work-related health and job satisfaction has yielded mixed results, and most studies emanate from residential care. Understanding how person-centred care practices influence health and social care professionals across different care settings thus requires further exploration through rigorous methodology. The overall aim of PCC@Work is to follow, describe, assess, and explore the impact of person-centred care practices in hospital wards, primary care centres and municipal care on health and social care professionals’ work-related health and job satisfaction.MethodsPCC@Work is designed as a prospective, longitudinal cohort study combined with qualitative studies. A web-based questionnaire will be distributed on five occasions within two years to health and social care professionals in the three care settings. In addition, focus groups and interviews will be conducted with a selection of health and social care professionals to explore their experiences of work-related health and job satisfaction in relation to person-centred practices.DiscussionPCC@Work will highlight some of the knowledge gaps on the impact of person-centred care practices regarding work-related health and job satisfaction of health and social care professionals. The uniqueness of the project lies in the multi-method design, combining a prospective longitudinal cohort study with qualitative studies, and the involvement of various professions and settings. This means we will be able to provide a comprehensive and representative understanding of person-centred care practices as a critical component for effective change in the working conditions of health and social care

児童・生徒認知に関する教師の自己把握

教師の自己形成過程において，正確な自己の把握が重要である。教師の行動特徴に自ら気づくことによって，教師の発達が促されると推測される。本研究では，29名の教師自身によって記述された，児童・生徒に対する認知次元と，教師による評価と教師－児童・生徒関係の関連性，それについての教師自身による考察について報告された。教師の認知特徴として明らかにされたのは以下の通りである。a）教師の一般的な児童・生徒認知次元が明らかにされた。b）認知次元上での評価の高低が，対児童・生徒関係と関連した。C）両者の関連が強い次元は，教師が児童・生徒に理想的であることを強く求める次元であった。これらから，教師は教師中心の児童・生徒認知をしていることが示唆された。In teacher\u27s self-formation process, accurate knowledge about self is important. Teachers would improve themselves by becoming conscious of their own behavioral characteristics. This paper analyzed 29 teachers\u27 self-reports on their perception of students, in order to investigate the teachers\u27 perceptual dimensions, how the teachers\u27 evaluations are related to their affective relationships with students, and their discussions about them. The findings were as follows: a) There were general perceptual dimensions among the teachers. b) The teachers\u27 evaluations of students in those perceptual dimensions were related to their affective relationships with students. c) On the dimension where a strong relation was found, the teachers demanded students to be ideal. The results suggested that the teachers perceived their students in teacher-centered ways

Opening Up New Opportunities In Gender Equality Work

This is the final report of the NaisUrat research and development project (1.2.2013–31.1.2015). The project’s main themes were to promote women’s careers, including increasing the number of women in top positions (recognizing the challenges and possibilities); further enhance gender equality in the workplace, with special attention to the challenges of combining work and family; and make gendered structures visible, as well as facilitating change. This report presents the development work the eight participating organizations conducted during the project, as well as the practices for furthering gender equality and women’s careers that they developed and implemented. The report also contains research results based on the research conducted during the project, along with a discussion of the challenges and possibilities of gender equality projects and initiatives in general