En kartläggning av behandlingsmetoder vid böjsen- och gaffelbandsskador hos varmblodiga travhästar

Skador på böjsenor och gaffelband är relativt vanligt på varmblodiga travare och många studier har gjorts på olika behandlingar. Detta arbete tar upp metoder som används i dagens veterinärmedicin i Sverige vid behandling av dessa skador och försöker kartlägga faktorer som påverkar behandlingsresultatet, samt att undersöka förekomsten av hemgångsråd. Kontakt togs med sju ATG-kliniker, som tillfrågades om vilka behandlingsmetoder de erbjöd och om de hade några hemgångsråd vid böjsen- och gaffelbandsskador. Behandlingsmetoder som angavs var bland annat shockwave och stamcellsinjektioner. Journaler från två kliniker under tidsperioden 2004 till 2009 på 101 travhästar med diagnosen tendinit eller desmitit granskades med avseende på behandlingsmetod. Uppföljande information avseende utfall (återställd/ej återställd) samlades in. Faktorer som kön, ålder, typ av skada och behandling, skadat ben, vilken anatomisk struktur som skadats samt tävlingsuppehållets längd utvärderades som möjliga faktorer till behandlingens resultat. Ingen av dessa faktorer verkar vara avgörande för utgången av behandlingen men ingen slutsats kan dras eftersom materialet är för litet. Det som kunde ses i detta arbetet var att skador på vänster sidan, var vanligare än på det högra benparet. Av de hästar som medverkade i denna studie så kom 66 % tillbaka till start efter skadan.Injury to the flexor tendons and suspensory ligaments is relatively common in harness racing horses and many studies have been conducted at various treatments. The purpose of this work is to identify methods used in today's veterinary medicine in Sweden and identify factors affecting treatment outcome and to investigate the presence of information about training to the horse owner. Phone contact was taken with seven ATG clinics, who were asked about the treatments they offer and whether they had any training advices “hemgångsråd” at flexor tendon- and suspensory ligament injuries. Treatments mentioned were shockwave and stem cells injections. Records from two clinics during 2004-2009 from 101 harness racing horses with tendinitis were examined according to treatment. Follow-up information on outcome (recovered / not recovered) were collected. Factors such as gender, age, type of injury and treatment, injured leg, which anatomical structure that was injured and the length of the interruption from racing was evaluated as possible factors to treatment outcome. It could be seen in this study that injuries in the left pair of legs, were more common than in the right pair of legs.. Of the horses that participated in this study as much as 66 % returned to the racetrack after the injury

Naturvårdsbränningens effekter på botten- och fältskiktsvegetation

Forest fires are an important part of the boreal forest ecosystem but have become very reduced in Sweden over the past 100 years. To recreate this feature in nature, prescribed forest fire has become a management method used to promote biodiversity. The purpose of this study was to investigate the effects of prescribed forest fire on the ground and field layer vegetation in terms of vegetation structure, species composition, coverage ratio, biomass and soil pH. The study was conducted in the Brännan Nature Reserve where prescribed forest fires have been implemented on several occasions during the past 21 years, which also made it possible to compare several areas and investigate effects over time. Four sub-areas were studied, three previously fire-affected areas and one control area. The result shows that prescribed forest fires influence the ground and field layer vegetation, and there were significant differences between the areas. The vegetation structure changed, and new conditions were created for subsequent successional processes. The effective number of species decreased after the fire but subsequently increased over time. The percentage of vegetation cover showed the same result with a rapid re-establishment rate, especially during the 6 following years. Biomass production reached the highest value 21 years after the fire, but showed a declining trend compared to the control area. There was no significant difference regarding soil pH, which was expected. There are many factors that may affect the short- and long-term effects of prescribed forest fires, such as fire intensity and the soil depth reached by the fire, but despite variations among the areas, some trends were found

Epiphytic lichens as indicators of air pollution : a comparison between city and countryside within Karlstad municipality

Luftföroreningar har varit ett betydande problem för människor och naturen. Att lavar påverkas negativt av luftföroreningar har varit känt sedan lång tid tillbaka. Lavars känslighet för luftföroreningar är artspecifik, vilket gör att lavar kan användas som indikatorer på luftens kvalité. Syftet med denna studie var att studera specifika epifytiska lavarters förekomst, frekvens och täckningsgrad längs en gradient, från stad till landsbygd, för att undersöka eventuella förändringar med avseende på luftföroreningar. Studien utfördes inom Karlstads kommun där tre olika områdeskategorier, centrum, utkant och landsbygd, studerades och jämfördes. Resultatet visade flera signifikanta skillnader mellan känsliga respektive tåliga epifytiska lavarter samt interaktionen mellan dessa grupper och de olika områdeskategorierna. Känsliga arter förekom i högre artantal och frekvens på landsbygden jämfört med i centrum och utkant. Täckningsgraden av känsliga arter visar på en ökande trend från centrum till landsbygd men tåliga arter har en signifikant högre täckningsgrad än känsliga arter inom samtliga områdeskategorier. Signifikanta skillnader i lavfloran mellan stad och landsbygd indikerar att luftkvalitén förbättras längs den studerade gradienten. Det finns många miljömässiga faktorer som kan påverka lavflorans sammansättning men trots detta kan man se trender som samstämmer med den förväntade variationen i luftkvalité.Air pollution has been a significant problem for humans and nature. The fact that lichens are negatively affected by air pollution has been known for a long time. The sensitivity of lichens to air pollution is species-specific, which means that lichen can be used as indicators of air quality. The purpose of this study was to investigate the species composition, frequency and cover of specific epiphytic lichens along a gradient, from city to countryside, to investigate changes with regard to air pollution. The study was conducted within Karlstad municipality where three different area categories, city, outskirts and countryside, were studied and compared. The results showed several significant differences between sensitive and resistant epiphytic lichens as well as the interaction between these groups and the different area categories. Sensitive species were found in higher numbers and frequency in the countryside then in the city and its outskirts. The cover of sensitive species increased from the city to the countryside, but resistant species had a significantly higher coverage ratio in all area categories. Significant differences in the lichen community between the city and countryside indicate that air quality is improving along the gradient studied. There are many environmental factors that may affect the composition of the lichen community, but despite these trends consistent with presumed differences in air quality were found

Sjuksköterskans attityder till patienter med självskadebeteende

Självskadebeteende har uppmärksammats allt mer i samhällsdebatten under senare tid. Sjuksköterskan möter ofta patienter med ett självskadebeteende. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans attityder till patienter med självskadebeteende. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet bestod av nio vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2000-2007. Det analyserade materialet bildade tre teman som visade sjuskköterskors attityder till patienter med ett självskadebeteende: Ej rätt till vård, Erbjuder vård utan hopp om förändrat beteende och Rätt till vård. Det framkom att känslor som vrede, rädsla, misslyckande och hopplöshet var kopplade till attityderna till patienter med självskadebeteende. Faktorer som kan påverka sjuksköterskans attityd till självskadebeteende kan inte enkelt beskrivas som negativa eller positiva enligt denna litteraturstudie. Fortsatta studier kan inriktas på att beskriva om attityderna förbättras eller inte och vilka faktorer som påverkar attityderna

The social dimension in preschool : during assembly.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetet kring hållbar utveckling utifrån den socialadimensionen under samling ser ut på förskolan. Vi valde intervju som metod och använde oss av kvalitativa intervjuer, mer specifikt semistrukturerad intervjuform. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika åldrar och med olika mycket erfarenheter från yrkeslivet. Dessa pedagoger kommer från två olika förskolor. Intervju som metod valdes då vi var ute efter pedagogernas åsikter och känslor inför ämnet. Tidigare forskning visar att hållbar utveckling är  ett  stort och aktuellt ämne  (Björneloo  2007,  s.  19), som även berör förskolans värld. Studien utgår ifrån att hållbar utveckling består av tre dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk. Resultatet visar att pedagoger förstår innebörden av social hållbarhet och arbetar med det på förskolan, både i samling och i det spontana mötet med barnet och man använde sig helst av verktyg i samlingen för att förmedla kunskapen. Dock sätter man inte alltid ord på begreppet och man reflekterar inte heller på arbetet med den sociala hållbarheten i lika storutsträckning som eventuellt andra ämnen man förmedlar på förskolan.The aim of the study is to investigate how the work on sustainable development, based on the social dimension during assembly, looks at the preschool. We chose interview as a method and used qualitative interviews, more specifically semistructured interviews. We interviewed active educators of different ages and with a lot of experience from working life. These preschool teachers come from two different preschools. Interview as a method was chosen because we were looking for teachers' opinions and feelings about the subject. Previous research shows that sustainable development is a major and central subject, which also affects the pre-school world. The study assumes that sustainable development consists of three dimensions: social, ecological and economic. The focus on this study is on the social dimension. The results we gained show that educators understand the meaning of social sustainability and how to work with the subject at the preschool, both in assembly and in the spontaneous meeting with the child, and they use different tools in the assembly to convey knowledge. However, they do not always put meaning into the word nor do they reflect on the work  they  put  in  on  social  sustainability  as  much  as  they  do  in  other  subjects that are communicated to preschool

The social dimension in preschool : during assembly.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetet kring hållbar utveckling utifrån den socialadimensionen under samling ser ut på förskolan. Vi valde intervju som metod och använde oss av kvalitativa intervjuer, mer specifikt semistrukturerad intervjuform. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika åldrar och med olika mycket erfarenheter från yrkeslivet. Dessa pedagoger kommer från två olika förskolor. Intervju som metod valdes då vi var ute efter pedagogernas åsikter och känslor inför ämnet. Tidigare forskning visar att hållbar utveckling är  ett  stort och aktuellt ämne  (Björneloo  2007,  s.  19), som även berör förskolans värld. Studien utgår ifrån att hållbar utveckling består av tre dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk. Resultatet visar att pedagoger förstår innebörden av social hållbarhet och arbetar med det på förskolan, både i samling och i det spontana mötet med barnet och man använde sig helst av verktyg i samlingen för att förmedla kunskapen. Dock sätter man inte alltid ord på begreppet och man reflekterar inte heller på arbetet med den sociala hållbarheten i lika storutsträckning som eventuellt andra ämnen man förmedlar på förskolan.The aim of the study is to investigate how the work on sustainable development, based on the social dimension during assembly, looks at the preschool. We chose interview as a method and used qualitative interviews, more specifically semistructured interviews. We interviewed active educators of different ages and with a lot of experience from working life. These preschool teachers come from two different preschools. Interview as a method was chosen because we were looking for teachers' opinions and feelings about the subject. Previous research shows that sustainable development is a major and central subject, which also affects the pre-school world. The study assumes that sustainable development consists of three dimensions: social, ecological and economic. The focus on this study is on the social dimension. The results we gained show that educators understand the meaning of social sustainability and how to work with the subject at the preschool, both in assembly and in the spontaneous meeting with the child, and they use different tools in the assembly to convey knowledge. However, they do not always put meaning into the word nor do they reflect on the work  they  put  in  on  social  sustainability  as  much  as  they  do  in  other  subjects that are communicated to preschool

Do you see me? : Principals' view on pre-school teachers' competence in mistreated children

Bakgrund: I dagens samhälle far många barn illa. Förskolan är en plats där flertal barn spenderar en stor del av sin vardag, därav är det viktigt att förskollärare har redskap för att kunna agera. I förskolans läroplan, barnkonventionen och socialtjänstlagen uttrycks barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. Alla som verkar inom förskolan har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Däremot visar forskning att förskollärare har bristfällig kunskap kring att identifiera barn som far illa samt att göra orosanmälningar.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur rektorer beskriver förskollärares förutsättningar i arbetet med barn som far illa.  Metod: Denna studie har utgått från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna i studien är utförda med åtta rektorer verksamma i förskolan, i fem olika kommuner.  Resultat: Rektorerna anser att förskollärare ges möjlighet till kompetensutveckling dock framkommer det skillnader i vilken omfattning, i vilken form och i vilka områden det ges. Vidare visar resultatet att förskollärare har tillräckligt med kunskap kring att identifiera barn som far illa samt att göra orosanmälningar enligt rektorer. Däremot belyser rektorerna vissa svårigheter kring att identifiera barn. Relationer till vårdnadshavare ses som en viktig del i processen kring barn som far illa samt vikten av att ta rätt väg i processen för att se till barnets bästa. Vem som tar svåra samtal med vårdnadshavare och vem som utför en orosanmälan skiljer sig åt mellan de olika verksamheterna. Rektorerna belyser att de stöttar förskollärare och att de även kan få stöttning från annat håll. Slutligen visar dock resultatet att förskollärare ej får någon utbildning i hur en orosanmälan ska göras och hur de ska förhålla sig till vårdnadshavare

Samarbete och samverkan mellan förskola och förskoleklass

Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger och föräldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergången mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och föräldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. Frågeställningarna som vår studie har utgått ifrån är: Hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lärt sig i förskolan används i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och föräldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma område har det framkommit att det under en längre tidsperiod har gjorts försök att få igång ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts även fram i tidigare forskning att det är svårt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket på lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som är verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid två tillfällen, våren och hösten 2013. Samtliga inspelade intervjuer har transkriberats och analyserats utefter våra frågeställningar. Det som lyfts fram från föräldrarna under intervjuer och enkäter har varit informationen kring övergången, att samarbetet är litet mellan instanserna och att förskoleklassen skall bygga vidare där förskolan slutade. Pedagogerna som arbetat i verksamheterna lyfte under intervjuerna fram att tidsbrist minskar samarbetet, att övergången mellan verksamheterna är positiv och att informationen till föräldrarna är god vid övergången. Nyckelord: barns tidigare erfarenheter och kunskaper, föräldrasyn, pedagogsyn, samarbete, samverkan, övergång

Samarbete och samverkan mellan förskola och förskoleklass

Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger och föräldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergången mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och föräldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. Frågeställningarna som vår studie har utgått ifrån är: Hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lärt sig i förskolan används i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och föräldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma område har det framkommit att det under en längre tidsperiod har gjorts försök att få igång ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts även fram i tidigare forskning att det är svårt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket på lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som är verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid två tillfällen, våren och hösten 2013. Samtliga inspelade intervjuer har transkriberats och analyserats utefter våra frågeställningar. Det som lyfts fram från föräldrarna under intervjuer och enkäter har varit informationen kring övergången, att samarbetet är litet mellan instanserna och att förskoleklassen skall bygga vidare där förskolan slutade. Pedagogerna som arbetat i verksamheterna lyfte under intervjuerna fram att tidsbrist minskar samarbetet, att övergången mellan verksamheterna är positiv och att informationen till föräldrarna är god vid övergången. Nyckelord: barns tidigare erfarenheter och kunskaper, föräldrasyn, pedagogsyn, samarbete, samverkan, övergång