Brandteknisk riskvärdering av Norrköpings Konstmuseum

This report is a fire risk assessment of Norrköpings Art Museum and is written as a part of the Fire Protection Engineering program at Lund University. The three scenarios that are evaluated in the report come from a coarse qualitative analysis conducted after a visit at the object. Programs like CFAST, FDS and SIMULEX has been used to implement this analysis. The results obtained from these programs are used to determine the time to critical conditions in the event of a fire and the time it takes to evacuate people from the building. By comparing these times there is either a positive safety margin that indicates that a safe evacuation can be conducted or there is a negative margin that indicates that people were still in the building when critical conditions occurred. The results in two of the three scenarios yielded negative margins and to compensate for this there is possible solutions listed in the report. The conclusion of the report describes that measures should be taken in all scenarios and that in two of the scenarios actions shall be taken to secure that a safe evacuation can take place

Biallelic germline nonsense variant of MLH3 underlies polyposis predisposition

Purpose: Some 10% of familial adenomatous polyposis (FAP) and 80% of attenuated polyposis (AFAP) cases remain molecularly unexplained. We scrutinized such cases by exome-wide and targeted methods to search for novel susceptibility genes. Methods: Exome sequencing was conducted on 40 unexplained (mainly sporadic) cases with FAP or AFAP from Finland. The DNA mismatch repair (MMR) gene MLH3 (MutL Homolog 3) was pinpointed and prompted a subsequent screen of similar to 1000 Swedish patients referred to clinical panel sequencing for colon tumor susceptibility. Results: Three homozygous carriers of a truncating variant in MLH3, c.3563C>G, p.Ser1188Ter, were identified among the index cases from the Finnish series. An additional biallelic carrier of the same variant was present in the Swedish series. All four patients shared a 0.8-Mb core haplotype around MLH3, suggesting a founder variant. Colorectal polyps from variant carriers showed no instability at mono-, di-, tri-, or tetranucleotide repeats, in agreement with previous findings of a minor role of MLH3 in MMR. Multiple loci were affected by loss of heterozygosity, suggesting chromosomal instability. Conclusion: Our results show that a biallelic nonsense variant of MLH3 underlies a novel syndrome with susceptibility to classical or attenuated adenomatous polyposis and possibly extracolonic tumors, including breast cancer.Peer reviewe

Robust T cell immunity in convalescent individuals with asymptomatic or mild COVID-19

SARS-CoV-2-specific memory T cells will likely prove critical for long-term immune protection against COVID-19. Here, we systematically mapped the functional and phenotypic landscape of SARS-CoV-2-specific T cell responses in unexposed individuals, exposed family members, and individuals with acute or convalescent COVID-19. Acute-phase SARS-CoV-2-specific T cells displayed a highly activated cytotoxic phenotype that correlated with various clinical markers of disease severity, whereas convalescent-phase SARS-CoV-2-specific T cells were polyfunctional and displayed a stem-like memory phenotype. Importantly, SARS-CoV-2-specific T cells were detectable in antibody-seronegative exposed family members and convalescent individuals with a history of asymptomatic and mild COVID-19. Our collective dataset shows that SARS-CoV-2 elicits broadly directed and functionally replete memory T cell responses, suggesting that natural exposure or infection may prevent recurrent episodes of severe COVID-19

Fc Effector Function Contributes to the Activity of Human Anti-CTLA-4 Antibodies.

With the use of a mouse model expressing human Fc-gamma receptors (FcγRs), we demonstrated that antibodies with isotypes equivalent to ipilimumab and tremelimumab mediate intra-tumoral regulatory T (Treg) cell depletion in vivo, increasing the CD8+ to Treg cell ratio and promoting tumor rejection. Antibodies with improved FcγR binding profiles drove superior anti-tumor responses and survival. In patients with advanced melanoma, response to ipilimumab was associated with the CD16a-V158F high affinity polymorphism. Such activity only appeared relevant in the context of inflamed tumors, explaining the modest response rates observed in the clinical setting. Our data suggest that the activity of anti-CTLA-4 in inflamed tumors may be improved through enhancement of FcγR binding, whereas poorly infiltrated tumors will likely require combination approaches

Samverkan är inte en frivillighetsgrej, utan det ingår i vårt arbete helt enkelt.

How do you do co-operation between government agencies? It is a wide spread view that there can be quite a few hitches in co-operation between agencies. In later years this idea has spread to the media where there has been negative coverage of the social service agencies. This generally applies to cases where children suffer because the right assistance takes too long to co-ordinate or does not get co-ordinated at all between schools, healthcare and social services. The social welfare law dictates that it is the social welfare office duty to co-ordinate the government agencies for the child’s best interest. This made us consider what we in fact know about “how to do co-operation”. We choose to focus on co-operation between the schools and social welfare offices in our essay. This led us to interview three social workers working with kids and their families in three different social welfare offices. We asked them what knowledge they had about co-operation, what obstacles they had met and what factors had proven vital for their co-operation with other agencies. In order to look into what knowledge social workers have about co-operation we then interviewed teachers at the department of social work at Gothenburg University. We then compared these statements to those of the social workers. We found a number of similarities, such as the importance of superiors, communication and respect for the other professions in order to co-operate successfully. Furthermore we learnt that though there is imperfections in practice and the study of co-operation at the department of social work, it does provide students with the basic knowledge of co-operation. Considering further research, a focus on how to bring together students from different departments in co-operation would be beneficiary for co-operation between professionals. Given more time we would also consider looking at different theoretical perspectives when it comes to analyzing co-operation

Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan

Syftet med denna studie är att belysa anknytningens innebörd för barns uppväxt i förskolan, och vad pedagoger kan göra för att ge barn förutsättningar till en trygg vardag i förskoleverksamheten. Jag använder mig av följande frågeställningar, vad är anknytningens betydelse för barnet? Vad har pedagogen för roll när det kommer till barns anknytning? Vad har vårdnadshavaren för roll då det handlar om anknytning, anknytningsmönster och inskolning? Många barn lämnas redan när de är ett år gamla och är på förskolan under långa vistelsetider. Att utgå från barnets behov och intresse i verksamheten håller på att försvinna och istället ersättas med ämnesundervisning. Detta blir en oroande faktor eftersom en förutsättning för lärande för speciellt barn under tre år, är omsorgens betydelse avgörande (Kihlbom m.fl, 2009). Jag utgår från anknytningsteorin i min studie. Jag använder mig av kvalitativ forskningsmetod genom att göra intervjuer med förskollärare och observationer av tre barn under inskolning. Resultatet av studien är att det krävs kunskap om anknytning för att kunna uppfylla barnets behov av anknytning, detta visar sig i intervjuerna att det fanns en brist av kunskap om anknytning. Observationerna visar att barn kan ha olika anknytningsmönster och kräver därför olika förhållningsätt i bemötandet av pedagoger, även vårdnadshavaren har en avgörande roll i barnets trygghetsskapande i förskolan

Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan

Syftet med denna studie är att belysa anknytningens innebörd för barns uppväxt i förskolan, och vad pedagoger kan göra för att ge barn förutsättningar till en trygg vardag i förskoleverksamheten. Jag använder mig av följande frågeställningar, vad är anknytningens betydelse för barnet? Vad har pedagogen för roll när det kommer till barns anknytning? Vad har vårdnadshavaren för roll då det handlar om anknytning, anknytningsmönster och inskolning? Många barn lämnas redan när de är ett år gamla och är på förskolan under långa vistelsetider. Att utgå från barnets behov och intresse i verksamheten håller på att försvinna och istället ersättas med ämnesundervisning. Detta blir en oroande faktor eftersom en förutsättning för lärande för speciellt barn under tre år, är omsorgens betydelse avgörande (Kihlbom m.fl, 2009).Jag utgår från anknytningsteorin i min studie. Jag använder mig av kvalitativ forskningsmetod genom att göra intervjuer med förskollärare och observationer av tre barn under inskolning. Resultatet av studien är att det krävs kunskap om anknytning för att kunna uppfylla barnets behov av anknytning, detta visar sig i intervjuerna att det fanns en brist av kunskap om anknytning. Observationerna visar att barn kan ha olika anknytningsmönster och kräver därför olika förhållningsätt i bemötandet av pedagoger, även vårdnadshavaren har en avgörande roll i barnets trygghetsskapande i förskolan