Hur upplever och värderar personer med ångest- depression och psykossjukdom sin empowerment och vårdkvalitet vid fysioterapeutisk behandling? En kvantitativ tvärsnittstudie om arbete med psykisk ohälsa i Region Skånes öppenvård

Titel: Hur upplever och värderar personer med ångest- depression- och psykossjukdom sin empowerment och vårdkvalitet vid fysioterapeutisk behandling? -En kvantitativ tvärsnittsstudie om arbete med psykisk ohälsa i Region Skånes öppenvård. Bakgrund: Diagnos inom psykisk ohälsa är den vanligaste sjukdomen för kvinnor i Sverige och näst vanligast för befolkningen i övrigt. Psykisk ohälsa kan ha många orsaker och återhämtningsprocessen är ofta komplex. Många studier har beskrivit återhämtning från psykisk ohälsa men få har fokus på fysioterapi. Av de studier som gjorts beskrivs god vårdkvalité och empowerment som viktiga komponenter för en god återhämtning. Syfte/frågeställningar: Att beskriva upplevd vårdkvaliet och självskattad empowerment då patienter med psykos-, ångest- och depressionssjukdom behandlas hos fysioterapeut. Att beskriva skillnader i upplevd vårdkvalitet beroende på självskattad empowerment. Att undersöka om det finns aspekter inom vårdkvalitet man särskilt bör beakta som behandlande fysioterapeut åt denna patientkategori. Studiedesign: Kvantitativ enkätstudie. Material och metoder: Patienter som behandlas inom Region Skånes öppenvård med diagnoser inom depression-, ångest- och psykossjukdomar svarade på en enkät innehållande KUPP (kvalitet ur patientens perspektiv) och empowermentskalan “Att fatta beslut”. Etik: Studien är godkänd av etikprövningsnämnden i Lund. Resultat 40 personer inkluderades i studien. Patienterna var nöjda med sin vårdkvalité och skattade sin medelempowerment som högre än mitten av skalan. Aspekter som delaktighet, information och respektfullt bemötande skattades högre än tidigare utvärdering. Slutsats: Patienter med ångest-, depression- och/eller psykossjukdomar som behandlas inom Region Skåne av fysioterapeuter är nöjda med sin vård och empowered. De behöver behandlas med respekt och ett holistiskt synsätt där de tillåts vara ledare för sin egen återhämtning

Early mobilisation in critically ill COVID-19 patients: a subanalysis of the ESICM-initiated UNITE-COVID observational study

Background Early mobilisation (EM) is an intervention that may improve the outcome of critically ill patients. There is limited data on EM in COVID-19 patients and its use during the first pandemic wave. Methods This is a pre-planned subanalysis of the ESICM UNITE-COVID, an international multicenter observational study involving critically ill COVID-19 patients in the ICU between February 15th and May 15th, 2020. We analysed variables associated with the initiation of EM (within 72 h of ICU admission) and explored the impact of EM on mortality, ICU and hospital length of stay, as well as discharge location. Statistical analyses were done using (generalised) linear mixed-effect models and ANOVAs. Results Mobilisation data from 4190 patients from 280 ICUs in 45 countries were analysed. 1114 (26.6%) of these patients received mobilisation within 72 h after ICU admission; 3076 (73.4%) did not. In our analysis of factors associated with EM, mechanical ventilation at admission (OR 0.29; 95% CI 0.25, 0.35; p = 0.001), higher age (OR 0.99; 95% CI 0.98, 1.00; p ≤ 0.001), pre-existing asthma (OR 0.84; 95% CI 0.73, 0.98; p = 0.028), and pre-existing kidney disease (OR 0.84; 95% CI 0.71, 0.99; p = 0.036) were negatively associated with the initiation of EM. EM was associated with a higher chance of being discharged home (OR 1.31; 95% CI 1.08, 1.58; p = 0.007) but was not associated with length of stay in ICU (adj. difference 0.91 days; 95% CI − 0.47, 1.37, p = 0.34) and hospital (adj. difference 1.4 days; 95% CI − 0.62, 2.35, p = 0.24) or mortality (OR 0.88; 95% CI 0.7, 1.09, p = 0.24) when adjusted for covariates. Conclusions Our findings demonstrate that a quarter of COVID-19 patients received EM. There was no association found between EM in COVID-19 patients' ICU and hospital length of stay or mortality. However, EM in COVID-19 patients was associated with increased odds of being discharged home rather than to a care facility. Trial registration ClinicalTrials.gov: NCT04836065 (retrospectively registered April 8th 2021)

Promoting oral health : knowledge of periodontal disease and satisfaction with Dental Care

The general aims of this thesis were to evaluate if a mass media campaign, aimed as a health promoting campaign, and visits to a specialist clinic in periodontology could increase the knowledge of periodontitis, symptoms and treatment. A further aim was to analyse expectations and satisfaction with care among patients referred for comprehensive treatment to specialist clinics. Paper I and II evaluating if a nationwide mass media campaign increased the knowledge of periodontitis (paper I) and factors associated with knowledge (paper II). The evaluations were done using a mail questionnaire in a before and after design. The questionnaires were sent out to 50-75 years old people in Sweden, randomly sampled from the population register. Paper I showed an improvement of correct answers about symptoms and treatment of periodontitis after the media campaign. In paper II, it was shown that education, utilization and perceived importance of oral health were related to knowledge both before and after the mass media campaign. Age and information about periodontitis from dental clinics were associated with knowledge before the mass media campaign. Paper III and IV evaluated the knowledge of periodontitis, and analysed self-perceived oral health (paper III), expectations on and satisfaction with care (paper IV), and evaluations were also done using a questionnaire in a before and after design. Patients referred to specialist clinics in periodontology for comprehensive periodontal treatment were consecutively sampled for the study. The results in 9 paper III showed an improvement in correct answers to the knowledge questions after visiting the specialist clinic. The most common self-perceived troubles were bleeding gums and sensitive teeth. Many of the patients experienced their oral health as rather good. In paper IV, the patients expected it to be very important or important to achieve healthy teeth and improved well-being after treatment. In general, many of the patients were satisfied with their dental visits. The patients also appeared be satisfied with the relationship to and the perception of the caregiver. In conclusion, there was an improvement of knowledge about periodontitis, possibly due to the media campaign and also after visiting a specialist clinic in periodontology. Even if the patients reported troubles from their mouths, they rated their self-perceived oral health as rather good. Achieving healthy teeth and improved wellbeing were important issues for the patients. Having a good relationship with and confidence in the caregiver seems to indicate satisfied patients

Knowledge of periodontal disease before and after a mass media campaign targeting periodontitis

Syftet var att utvärdera om en massmedia kampanj ökar kunskapen om diagnos, symptom och behandling av parodontit och att analysera kunskap i förhållande till sociala faktorer, användande av tandvård och uppfattning om oral hälsa. Kampanjen utarbetades av Svenska Parodontologiföreningen och genomfördes via tidningsartiklar, radio, TV program och broschyrer som kunde rekvireras av tandvårdskliniker. För att genomföra studien användes postenkäter i en före och efter design, som skickades ut till 900 ur befolkningsregistret slumpvis utvalda 50-75 åringar. Svarsandelen var 70 % före kampanjen och 65 % efter kampanjen. Totalt svarade 64 % på båda enkäterna. Data analyserades i förhållande till rätt svar före och efter kampanjen samt beträffande förändring av kunskap. Kunskapen om parodontit ökade efter kampanjen med fler rätta svar angående symptom, diagnos och behandling av parodontit. Analysen av förändringarna i kunskap visade att fler individer med högre utbildningsnivå kunde mer om parodontit före och efter kampanjen än de med lägre utbildningsnivå. Kunskap före och efter kampanjen associerades också med högt utnyttjande av tandvård. Slutsatsen av studien är att en massmedia kampanj kan öka kunskapen om parodontitThe aims were to evaluate if a mass media campaign regarding periodontal disease could increases the knowledge of diagnosis, symptom and treatment options of periodontal disease, and to analyse factors associated with knowledge before and after the campaign according to social attributes, care system attributes and perceived oral health aspects. The Swedish Association of Periodontology initiated the mass media campaign. It was conducted through brochures, newspapers, radio and television. The studies were based on a questionnaire in a panel design. From the national population register 900 individuals 50-75 years of age were randomly sampled. The response rate of the questionnaire was 70% before the campaign, 65% after and 64% answered both questionnaires. Data were analysed as to correct answers before and after the campaign and to change in knowledge. Knowledge improved about periodontitis regarding symptoms, diagnoses and treatment options of periodontal disease. Individuals with "secondary education" had more knowledge of periodontal disease both before and after the campaign, compared to individuals with "primary education". High utilization of dentistry was also associated with knowledge before and after the campaign. To conclude mass media campaigns may increase knowledge of periodontal disease

Datoranvändning i förskoleverksamhet : utifrån ett pedagogperspektiv

Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger beskriver barns datoranvändning i förskoleverksamhet. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat åtta pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, en form av kvalitativ intervju. Den som intervjuar använder sig av i förväg fastställda frågor, vi kompletterade även dessa med följdfrågor. Vid analys av respondenternas svar har vi utgått från begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen utifrån studiens frågeställningar var att pedagogerna gav uttryck för att det fanns två olika typer av förutsättningar för barns datoranvändning i förskoleverksamhet. Dessa var dels mänskliga förutsättningar såsom pedagogers egen ålder, eget datoranvändande och utbildning i datoranvändning och dels tekniska förutsättningar såsom tillgång till tekniken i sig. Pedagoger beskriver det som att barn använder datorer i förskoleverksamhet mestadels till att tillsammans med pedagoger söka information på. På frågeställningen om hur pedagoger ser på utvecklingsmöjligheter när det gäller datoranvändning i förskoleverksamhet, visade det sig att de var nöjda med hur datorerna användes i förskoleverksamhet idag. För att kunna säga att studiens resultat är helt generaliserbara anser vi att vi hade behövt intervjua ytterligare pedagoger

Varje möte är ett nytt möte

Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor uppger att de genomför ankomstsamtal med patienter. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade bandade intervjuer på en vårdavdelning vid ett sjukhus i södra Sverige, där sex sjuksköterskor intervjuades. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån de frågeområden, som bygger på frågorna i intervjuguiden. Det framkom att sjuksköterskorna genomför sina ankomstsamtal i princip utifrån samma struktur men med hänsyn tagen till patientens allmäntillstånd, om ankomstsamtalet är planerat eller akut samt hur arbetsbelastningen på avdelningen är vid det aktuella tillfället. Nyckelord: Genomförande av ankomstsamtal, innehållsanalys, intervjuguide, patient, sjuksköterskor.The aim with this study was to examine how nurses state that they carry out an admission interview with adult patients. Data collection was carried out with semi-structured record interviews at a nursing ward in south Sweden, where six of the nurses were interviewed. The information of the interviews was transcripted and analyzed with help of content analysis. The result was presented in five question areas, based on questions from the question form. It emerged that the nurses carried out their admission interviews on the basis of the patient´s general condition, work load at the nursing ward and if the admission interview was planed or emergent. Keywords: Carry out admission interview, content analysis, nurses, patient, question form

Patienters upplevelser av sjuksköterskeledd telefonuppföljning vid cancer : En litteraturöversikt

Bakgrund: Antalet patienter som lever med att fått en cancerdiagnos ökar med modern diagnostik och behandling. Detta leder till ökad belastning på vården. Under senare år har viss uppföljning av patientgruppen kommit att skötas av sjuksköterskor via telefon. Syfte: Att belysa cancerpatienters upplevelser av sjuksköterskeledd telefonuppföljning. Metod: Litteraturöversikt baserad på elva artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.. Resultaten från artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes. Använda databaser var CINAHL och PubMed. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier: Trygg relation till sjuksköterskan, Behov av information samt att detta behov tillgodoses, Bekvämt och tidsbesparande alternativ, Möjlighet till ett normalt liv, Ekonomiska vinster och Känna sig generellt nöjd med uppföljningen. Diskussion: Patientupplevelsen av sjuksköterskeledd telefonuppföljning var positiv. En god relation till sjuksköterskan har samband med känslan av trygghet. Slutsats: Patienterna var generellt nöjda med den sjuksköterskeledda telefonuppföljningen. Sjuksköterskeledd telefonuppföljning visade inte på några negativa upplevelser hos patientgruppen. Ingenting i litteraturöversiktens resultat tyder på att det skulle missgynna patienterna om mängden sjuksköterskeledda telefonuppföljningar skulle öka. Fler studier skulle behövas för att ytterligare belysa vad patienterna upplever för behov och för att sjuksköterskan i framtiden ska kunna forma uppföljningen på bästa sätt.Godkännande datum: 2017-03-21</p

En inkluderande förskola för alla barn (?) En intervjustudie med förskollärare om inkludering

I arbetet som blivande förskollärare kommer vi till att möta många barn, alla är de unika och olika och vår roll blir att skapa förutsättningar genom lärorika miljöer. En viktig aspekt för barns lärande och utveckling är att känna sig inkluderad i den pedagogiska verksamheten. Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om inkludering i den pedagogiska verksamheten samt hur de säger sig arbeta för en inkludering av alla barn. Vi granskar hur förskollärare uppfattar inkludering och vilka pedagogiska arbetssätt och strategier de säger sig använda för att främja en inkludering i barngruppen utifrån allas barn behov och förutsättningar. För att få en förståelse av vårt insamlade material används begreppet inkludering, det relationella kontra kategoriska perspektivet samt begreppet lågaffektivt bemötande som teoretiska utgångspunkter. För att samla in material till vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av halvstrukturerade intervjuer. Studien påvisar att alla förskollärarna säger sig arbeta aktivt för att bidra till en inkludering i barngruppen och att de uppfattar i dagsläget att alla barn är inkluderade i deras verksamheter. Resultatet för att främja barns olikheter till att bli inkluderade mynnade ut i begrepp så som närhet, lågaffektivt bemötande, samspel och kommunikation. Då förskollärarna arbetar mot dessa resultat, nämns trygghet och tillit som en start för barns lärande. Vår slutsats är att förskollärarnas kompetens blir avgörande i att hitta strategier och arbetssätt för en inkluderande verksamhet ska kunna uppnås

En inkluderande förskola för alla barn (?) En intervjustudie med förskollärare om inkludering

I arbetet som blivande förskollärare kommer vi till att möta många barn, alla är de unikaoch olika och vår roll blir att skapa förutsättningar genom lärorika miljöer. En viktigaspekt för barns lärande och utveckling är att känna sig inkluderad i den pedagogiskaverksamheten. Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar ominkludering i den pedagogiska verksamheten samt hur de säger sig arbeta för eninkludering av alla barn. Vi granskar hur förskollärare uppfattar inkludering och vilkapedagogiska arbetssätt och strategier de säger sig använda för att främja en inkludering ibarngruppen utifrån allas barn behov och förutsättningar. För att få en förståelse av vårtinsamlade material används begreppet inkludering, det relationella kontra kategoriskaperspektivet samt begreppet lågaffektivt bemötande som teoretiska utgångspunkter. Föratt samla in material till vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod iform av halvstrukturerade intervjuer. Studien påvisar att alla förskollärarna säger sigarbeta aktivt för att bidra till en inkludering i barngruppen och att de uppfattar i dagslägetatt alla barn är inkluderade i deras verksamheter. Resultatet för att främja barns olikhetertill att bli inkluderade mynnade ut i begrepp så som närhet, lågaffektivt bemötande,samspel och kommunikation. Då förskollärarna arbetar mot dessa resultat, nämnstrygghet och tillit som en start för barns lärande. Vår slutsats är att förskollärarnaskompetens blir avgörande i att hitta strategier och arbetssätt för en inkluderandeverksamhet ska kunna uppnås