Certifiering av arbetsintegrerat lärande i högre utbildning

För att Sverige ska kunna konkurrera i den globala ekonomin måste våra studenter med examen från högre utbildning vara redo för en karriär i arbetslivet. För Högskolan Väst innebär detta att våra utbildningar ska utvecklas i samverkan med partners från omgivande samhälle för att kunna erbjuda ett relevant och attraktivt utbildningsutbud, som svarar mot arbetsmarknadens långsiktiga kompetensbehov. Vid Högskolan Väst görs detta strategiska arbete inom ramen för vår profil arbetsintegrerat lärande (AIL). För oss bygger AIL-profilen på att avancerad kunskap skapas på många håll i samhället och att teoretisk och praktisk kunskap är lika viktiga. Vi vill att våra studenter utvecklar förmågor och färdigheter som gör att de kan ingå i och driva hållbar samhällsutveckling i praktiken. För att uppnå en strategisk och kvalitativ utveckling av AIL beslutade Högskolan Västs styrelse att AIL-certifiera alla utbildningsprogram med ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Kvalitetsprocessen kallas AIL-certifieringsprocessen, vars syfte är att säkerställa att alla studenter möts av och kritiskt kan reflektera kring till AIL, dess innehåll, värde och utmaningar utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Denna studie presenterar erfarenheterna från två omgångar av AIL-certifieringar där 11 utbildningsprogram genomgått processen. Arbetet har inneburit utformning av kriterieområden för att kunna kvalitetssäkra kursplaner och utbildningsplaner utifrån olika kunskapsformer. En initial vägledningsmodell med kompletterande inspiration och stödstruktur till kriterieområdena har tagits fram. Resultatet visar på att det finns ett flertal olika typer av AIL-aktiviteter som återspeglar mångfalden av AIL i undervisningen och de sätt som utbildningar vid Högskolan Väst har relation till och samverkar med arbetsgivare och organisationer. Processen kom att präglas av kollegialitet och erfarenhetsutbyte vilket även resulterat i kvalitetsutvecklande aktiviteter inom program och kurser. Det långsiktiga bidraget är att ta fram ett kvalitetsramverk för AIL i högre utbildning med tydlig koppling till hållbar utveckling. Ett sådant kvalitetsramverk ska kunna spridas till fler lärosäten som systematiskt vill utveckla AIL som en tydlig kvalitetsdimension i högre utbildning.

Certifiering av arbetsintegrerat lärande i högre utbildning

För att Sverige ska kunna konkurrera i den globala ekonomin måste våra studenter med examen från högre utbildning vara redo för en karriär i arbetslivet. För Högskolan Väst innebär detta att våra utbildningar ska utvecklas i samverkan med partners från omgivande samhälle för att kunna erbjuda ett relevant och attraktivt utbildningsutbud, som svarar mot arbetsmarknadens långsiktiga kompetensbehov. Vid Högskolan Väst görs detta strategiska arbete inom ramen för vår profil arbetsintegrerat lärande (AIL). För oss bygger AIL-profilen på att avancerad kunskap skapas på många håll i samhället och att teoretisk och praktisk kunskap är lika viktiga. Vi vill att våra studenter utvecklar förmågor och färdigheter som gör att de kan ingå i och driva hållbar samhällsutveckling i praktiken. För att uppnå en strategisk och kvalitativ utveckling av AIL beslutade Högskolan Västs styrelse att AIL-certifiera alla utbildningsprogram med ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Kvalitetsprocessen kallas AIL-certifieringsprocessen, vars syfte är att säkerställa att alla studenter möts av och kritiskt kan reflektera kring till AIL, dess innehåll, värde och utmaningar utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Denna studie presenterar erfarenheterna från två omgångar av AIL-certifieringar där 11 utbildningsprogram genomgått processen. Arbetet har inneburit utformning av kriterieområden för att kunna kvalitetssäkra kursplaner och utbildningsplaner utifrån olika kunskapsformer. En initial vägledningsmodell med kompletterande inspiration och stödstruktur till kriterieområdena har tagits fram. Resultatet visar på att det finns ett flertal olika typer av AIL-aktiviteter som återspeglar mångfalden av AIL i undervisningen och de sätt som utbildningar vid Högskolan Väst har relation till och samverkar med arbetsgivare och organisationer. Processen kom att präglas av kollegialitet och erfarenhetsutbyte vilket även resulterat i kvalitetsutvecklande aktiviteter inom program och kurser. Det långsiktiga bidraget är att ta fram ett kvalitetsramverk för AIL i högre utbildning med tydlig koppling till hållbar utveckling. Ett sådant kvalitetsramverk ska kunna spridas till fler lärosäten som systematiskt vill utveckla AIL som en tydlig kvalitetsdimension i högre utbildning.

Do Municipal Facebook Performance and Citizen Satisfaction go Hand in Hand?

This paper examines the relation between municipalities' social media performance and citizen satisfaction withthe municipality. An observational study was conducted, based on four different Swedish national public data sources. Thestudy shows that municipalities' Facebook performance is correlated to citizens' satisfaction with living in the municipalityand with satisfaction with municipal service provision. There was however no significant relationship between Facebookperformance and satisfaction with transparency and influence from a citizen perspective. In conclusion, one importantimplication of the study is that citizen perception regarding whether a municipality is a good place to live in or not is related to the use of social media for promoting the municipality. Furthermore, a relation between satisfaction and citizenperception of government service performance implies that social media could be valuable for interaction and co-creation.Finally, an implication is that usage of social media and the potential relationship to trust, influence and transparency mustbe further elaborated and studied. Overall, our recommendation is that municipalities and their citizens may benefit fromwell thought-out strategies of how to use social media for marketing, interaction and co-creating.CC BY-ND 4.0</p

Degree of Digitalization and Citizen Satisfaction : A Study of the Role of Local e-Government in Sweden

The aim was to investigate whether there is a relationship between degree of e-government in Swedish municipalities and perceived satisfaction among citizens generally. This is a large-scale quantitative study based on validand reliable Swedish national surveys. Based on these surveys, a new comprehensive index for measuring "degree of digitalization" was constructed. Citizen satisfaction was measured using established indices covering three dimensions:satisfaction with living in the municipality, satisfaction with performance of government activities (delivered services), and satisfaction with transparency and influence. The results show that there is a relationship between the degree of digitalization in a municipality and the perceived satisfaction among its citizens. The degree of digitalization is related to all three dimensions of citizen satisfaction. Additionally, this study indicates that the strength of this relationship is in parity with or even stronger than the relationship between citizen satisfaction and other crucial factors such as educational level and median incom

Svensson: Experience Design: Understanding the Role of Technology for Virtual Experiences

Abstract: New technologies have always teased the imagination of avant-garde artists on how to challenge existing cultural paradigms. For instance, experience design for the creative industries of today provides exciting challenges with a potential to innovate practices and creating new ways of interaction between the artist and her audience. In an ongoing research project we aim at framing the design space for virtual experiences. The paper presents and discusses the role of technology in such context and use three ongoing case studies where ICT has been used to augment and support consumers of cultural experiences. The analysis shows how technology-driven interventions are less oriented towards radical change compared to interventions that are rooted in their nondigital origins. 1