A New Measure to Assess Psychopathic Personality in Children: The Child Problematic Traits Inventory

Understanding the development of psychopathic personality from childhood to adulthood is crucial for understanding the development and stability of severe and long-lasting conduct problems and criminal behavior. This paper describes the development of a new teacher rated instrument to assess psychopathic personality from age three to 12, the Child Problematic Traits Inventory (CPTI). The reliability and validity of the CPTI was tested in a Swedish general population sample of 2,056 3- to 5-year-olds (mean age = 3.86; SD = .86; 53 % boys). The CPTI items loaded distinctively on three theoretically proposed factors: a Grandiose-Deceitful Factor, a Callous-Unemotional factor, and an Impulsive-Need for Stimulation factor. The three CPTI factors showed reliability in internal consistency and external validity, in terms of expected correlations with theoretically relevant constructs (e.g., fearlessness). The interaction between the three CPTI factors was a stronger predictor of concurrent conduct problems than any of the three individual CPTI factors, showing that it is important to assess all three factors of the psychopathic personality construct in early childhood. In conclusion, the CPTI seems to reliably and validly assess a constellation of traits that is similar to psychopathic personality as manifested in adolescence and adulthood

The Development of Conduct Problems in Early Childhood : The Role of Psychopathic Traits and Psychopathic Personality

Research has shown that children displaying conduct problems (CP) early in life are at greater risk for severe CP and other negative outcomes later in life. However, not all children with early-onset CP will develop severe CP over the life-course. Thus, it is important to identify those at greater risk, preferably as early as possible, in order to adequately prevent a negative development. Psychopathic traits have received much attention in research on risk for severe CP, involving attempts to extend these traits, and their association to CP to childhood. However, research has thus far mainly focused on one dimension of psychopathic traits, that is callousunemotional (CU) traits, to some extent neglecting two other dimensions of traits commonly included in a psychopathic personality: an interpersonal, and a behavioural dimension. Hence, we still do not know if a full psychopathic personality is identifiable in early childhood, and if and how it is related to the development of severe and persistent CP. The aim of this dissertation was to examine if a psychopathic personality could be identified in early childhood, if psychopathic traits are stable over time, and if and how the psychopathic personality is related to childhood CP. Overall, the results show that psychopathic traits, as well as the display of a psychopathic personality, could be identified in early childhood. These traits were stable over time, and they were clearly and strongly related to childhood CP. Additionally, the combination of early-onset CP and a full psychopathic personality seems to be the most precarious for severe and persistent CP, even more so than the combination of CP and CU traits. With careful consideration to ethical aspects, these results are discussed both in relation to a developmental psychopathology perspective on CP, as well as in relation to diagnostic practice as it is framed today

Att nyttja behandlingsinstrument i socialt behandlingsarbete med ungdomar på institution : En studie om faktorer som påverkar implementeringsprocessen

SAMMANFATTNING Under 2006 påbörjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten på praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav då ut nya råd och riktlinjer för hur socialtjänsten kan stärka och utveckla sitt behandlingsarbete. Utifrån detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sådant instrument är Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien är att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgärdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar på institution. Syftet preciseras genom följande frågeställningar: Hur följdes det behandlingsarbetet upp innan implementeringen av instrumentet? Vad har föranlett att enheten beslutat att införa det nya behandlingsinstrumentet Y-OQ 2.0? Vilka möjliggörande eller hindrande faktorer har föregått implementeringsarbetet av instrumentet? Vilka negativa eller positiva faktorer framkommer i det praktiska handhavandet och tillämpningen av instrumentet? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer ur personalgruppen i den aktuella verksamheten. Tolkningsramen utgörs i huvudsak av implementeringsteori. Resultatet visar att personalen har en positiv inställning till arbetet med instrumentet. Man har inte tidigare arbetat utifrån strukturerade utvärderingsmetoder i form av instrument eller manualer och en majoritet av respondenterna ser behovet av utvärdering i verksamheten. Hindrande faktorer under implementeringen visar sig främst i att man upplever utbildningen som något bristfällig och att man inte heller fått någon handledning kring instrumentet. Detta har lett till osäkerhet kring användandet av detta liksom hur man ska använda de resultat som framkommer, vilket också visar på de praktiska svårigheter detta medfört. De möjliggörande faktorerna handlar till stor del om personalens positiva attityd och vilja att använda sig av det nya verktyget. I diskussionen förs resonemang kring implementeringens effekter på behandlingsverksamheten och instrumentets tillämpningsområde inom behandlingsarbetet. Nyckelord: Implementering, implementeringsteori, behandlingsinstrument, Youth Outcome Questionnaire (Y-OQ 2.0), institutionsbehandlin

What keeps customers subscribing to streaming services? : A Quantitative Study of E-Loyalty towards Subscription Video on Demand Services in Sweden

E-loyalty is an important aspect for practitioners to understand as it determines a digital company’s success. The Subscription Video on Demand (SVOD) industry is rapidly growing and becoming more competitive, which emphasizes the need to understand the key determinants of e-loyalty towards them. A quantitative study was thereby performed to investigate these. Data was collected from a survey examining e-satisfaction, e-trust, website/application quality, switching barriers, and customization, with the purpose of testing whether these can be considered key determinants in the SVOD context. The results include a regression model explaining 51.89% of the variance in e-loyalty, and show that e-trust and e-satisfaction had the largest impact on e-loyalty. These can thereby be considered key determinants of e-loyalty towards SVOD services in this study, which is in line with previous findings. Although, the results indicate that established theories might not be fully applicable, since switching barriers and website/application quality had negative impacts on e-loyalty.E-lojalitet är en viktig aspekt för marknadsförare att ha förståelse för, då detta påverkar digitala företags framgång. De streamingtjänster som är prenumerationsbaserade och tillhandahåller videoinnehåll, som kallas SVOD, växer snabbt och marknaden blir alltmer konkurrenspräglad. Detta betonar behovet av att förstå de avgörande faktorerna när det kommer till e-lojalitet gentemot dem, vilket denna studie ämnar undersöka. Med en kvantitativ metod och enkätundersökning samlades data in, där fokus var på faktorerna e-kundnöjdhet, e-tillit, webbside/appkvalitet, byteshinder och kundanpassning för att se om dessa är avgörande i e-lojalitet i SVOD-kontexten. Resultaten inkluderar en regressionsmodell som beskriver 51.89% av variansen i e-lojalitet, samt visar att e-tillit och e-kundnöjdhet har störst påverkan på e-lojalitet. De ses därför som de avgörande faktorerna i denna studie vilket är i linje med tidigare studier. Dock visar resultaten att etablerade e-lojalitetsteorier inte verkar vara fullt applicerbara på SVOD-kontexten, eftersom byteshinder och webbside/appkvalitet påverkade e-lojalitet negativt i denna studie