Vad unga kvinnor med psykisk ohälsa upplever påverkar deras aktivitetsutförande och välbefinnande : En fokusgruppsstudie

Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor har ökat i det svenska samhället det senaste decenniet och problemen ser ut att fortsätta. Syftet är att beskriva vad unga kvinnor med psykisk ohälsa upplever påverkar deras aktivitetsutförande och välbefinnande. Inklusionskriterierna för deltagarna i examensarbetet var att vara kvinna mellan 18-29 år med en subjektiv upplevelse av att känna/ ha känt stress, ångest, oro eller ängslan i någon omfattning. Datainsamlingen genomfördes med fyra fokusgrupper. Urvalet rekryterades genom ett bekvämlighetsurval följt av ett snöbollsurval.   Resultatet presenterades i tre övergripande teman som var förväntningar på prestation, genomförande av aktiviteter samt personliga förutsättningar. I första temat benämner deltagarna att normer, krav, identifiering samt sociala medier påverkar deras välbefinnande. I andra temat visar resultatet på att träning, socialt umgänge och egentid är aktiviteter som ökar välbefinnandet. Sista temat tar upp hur individuellt deltagarnas välbefinnande påverkas samt hur tankar, känslor och en balans av aktiviteter påverkar deltagarna.   Slutsatsen för examensarbetet är att en ökad förståelse har skapats kring vad som påverkar välbefinnandet och aktivitetsutförande. Det har givits en kännedom om aktiviteter som ökar välbefinnandet. Deltagarna har även bidragit till en ökad medvetenhet kring hur personliga förutsättningar påverkar välbefinnandet och aktivitetsutförande

Experiences of living with narcolepsy : A literature study from people with narcolepsy and their relatives’ perspective

Narkolepsi är en relativt okänd sjukdom som kan ha stor påverkan på det dagliga livet. Sjukdomen kännetecknas av symtomen överdriven dagtrötthet (EDS), kataplexi (muskelsvaghet), sömnparalys samt hallucinationer. Symtomen upplevs ofta som problematiska och blir lätt missförstådda. Dagliga aktiviteter så som arbete, skolgång, bilkörning och sociala aktiviteter kan påverkas negativt. För att uppmärksamma hur narkolepsi upplevs av drabbade människor och deras anhöriga samt hur deras vardag påverkas behövs mer kunskap kring ämnet. Studiens syfte var att belysa hur människor med narkolepsi och deras anhöriga upplever sjukdomen. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie och resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar. Begränsningar i vardagen och Sjukdomsrelaterad påverkan utgjorde resultatets två huvudteman. I resultatet framkom att narkolepsi orsakar svårigheter för både de människor som drabbats av sjukdomen och deras anhöriga. Barn och ungdomars skolgång samt vuxnas arbetssituation påverkades negativt. Även sociala relationer till både familj och vänner kunde försämras. Sjuksköterskan kan utgöra ett stöd för både människor som drabbats av narkolepsi och deras anhöriga och genom kunskap, omtanke och ansvar kan mening i situationen uppnås. Aktuell forskning är otillräcklig och mer kunskap krävs för att människor drabbade av narkolepsi och deras anhöriga ska få en ljusare vardag.Narcolepsy is a relatively unknown disease that can have a major impact on daily life. The disease is characterized by symptoms of excessive daytime sleepiness (EDS), cataplexy (muscle weakness), sleep paralysis and hallucinations. The symptoms are easily misunderstood and daily activities such as work, school, driving and social activities may be adversely affected. To observe how narcolepsy is experienced by affected people and their families and how their everyday lives are affected, more knowledge is needed on the subject. The study’s purpose was to identify how people with narcolepsy and their families are experiencing the disease. The method used was a literature overview and the results were based on 14 scientific articles. Limitations in everyday life and Disease-related impacts were the two main themes. The result showed that narcolepsy is causing difficulties. Children and young peoples’ schooling, adults’ job situations and social relationships are negatively affected. The nurse can be a support for both the people who suffer from narcolepsy and their families and by knowledge, consideration and responsibility the nurse can accomplish meaning in the situation. Current research is lacking and more knowledge is required to bring those who sufferers from narcolepsy and their families a brighter everyday life

The experience of stigma in people with psychosis : a literature review

Bakgrund: Psykossjukdom är en sjukdom som påverkar människan psykiskt, fysiskt och socialt. Sjukdomen förknippas ofta med stigma och skam för den som diagnostiseras. Vården som ges ska vara personcentrerad och utgå från patientens komplexa och unika behov. Forskningen på att det saknas kunskap kring patientens egen upplevelse av att leva med en psykossjukdom. Att inhämta kunskap kring hur patientens upplevelse av stigmatisering vid psykossjukdom kan psykiatrisjuksköterskan få en ökad förståelse av hur det är att leva med en psykossjukdom Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av att leva med en psykossjukdom med fokus på stigma. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt genomfördes. Tio vetenskapliga originalartiklar som hämtades från tre databaser användes i resultatet. Författarna har utgått ifrån Polit och Becks (2020) niostegsmodell och Thomas och Harden (2008) innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman. Första temat var att Inte få visa vem man är med tillhörande subteman: negativa stereotyper genom medias skildring av psykossjukdom, dåligt självförtroende och låg självkänsla, att känna sig mindre värd samt svårigheter i kontakten med sjukvården. Andra temat var att Avskärma sig från omvärlden med tillhörande subteman: att hålla sin diagnos hemlig, social isolering och uteslutning av samhället, uteslutning av sin egen familj samt hanteringsstrategier och återhämtning. Slutsats: Slutsatsen är att personer med en psykossjukdom upplever lidande relaterat till det stigma som sjukdomen är förenat med. Stigmatiseringen sker både av vårdpersonal och på en samhällelig nivå. Diskriminering, låg självkänsla och dåligt självförtroende relaterat till stigmat ledde till ökad oro och ångest. Att ha ett bra stöd från familj, arbetskamrater och sjukvårdpersonal var av stor vikt för tillfrisknandet.Background: Psychosis is a disease that affects people mentally, physically and socially. The disease is associated with stigma and shame. The care provided must be centered around the person and based on the patient's unique needs. Research indicates that there is a lack of knowledge about the patient's own experiences. By gaining knowledge about how the patient's experiences of stigmatization connected to psychosis, the psychiatric nurse has an increased understanding of what it is like to live with psychosis. Aim: The aim of the literature study was to shed a light on the experiences of living with psychosis focusing on stigmatization. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was conducted. Ten original articles retrieved from three databases were analyzed. Polit and Beck's (2020) nine-step model and Thomas and Harden's (2008) content analysis have been the authors starting point for the study. Results: The first theme was; Not being allowed to show who one is, sub-themes: negative stereotypes through the media's portrayal of psychosis, poor self-confidence and low self-esteem, to feel less worthy, as well as difficulties in contact with healthcare. The second theme was; To shield oneself from the outside world, sub-themes: to keep one's diagnosis secret, social isolation and exclusion from society, exclusion of their own family, as well as management strategies and recovery. Conclusion: Indicates that people with a psychotic illness experience suffering related to stigma. Stigmatization is raised both by healthcare professionals and at a societal level. Discrimination and low self-esteem related to stigma led to increased worry and anxiety. Support from family and healthcare professionals was of great importance for recovery

The experience of stigma in people with psychosis : a literature review

Bakgrund: Psykossjukdom är en sjukdom som påverkar människan psykiskt, fysiskt och socialt. Sjukdomen förknippas ofta med stigma och skam för den som diagnostiseras. Vården som ges ska vara personcentrerad och utgå från patientens komplexa och unika behov. Forskningen på att det saknas kunskap kring patientens egen upplevelse av att leva med en psykossjukdom. Att inhämta kunskap kring hur patientens upplevelse av stigmatisering vid psykossjukdom kan psykiatrisjuksköterskan få en ökad förståelse av hur det är att leva med en psykossjukdom Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av att leva med en psykossjukdom med fokus på stigma. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt genomfördes. Tio vetenskapliga originalartiklar som hämtades från tre databaser användes i resultatet. Författarna har utgått ifrån Polit och Becks (2020) niostegsmodell och Thomas och Harden (2008) innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman. Första temat var att Inte få visa vem man är med tillhörande subteman: negativa stereotyper genom medias skildring av psykossjukdom, dåligt självförtroende och låg självkänsla, att känna sig mindre värd samt svårigheter i kontakten med sjukvården. Andra temat var att Avskärma sig från omvärlden med tillhörande subteman: att hålla sin diagnos hemlig, social isolering och uteslutning av samhället, uteslutning av sin egen familj samt hanteringsstrategier och återhämtning. Slutsats: Slutsatsen är att personer med en psykossjukdom upplever lidande relaterat till det stigma som sjukdomen är förenat med. Stigmatiseringen sker både av vårdpersonal och på en samhällelig nivå. Diskriminering, låg självkänsla och dåligt självförtroende relaterat till stigmat ledde till ökad oro och ångest. Att ha ett bra stöd från familj, arbetskamrater och sjukvårdpersonal var av stor vikt för tillfrisknandet.Background: Psychosis is a disease that affects people mentally, physically and socially. The disease is associated with stigma and shame. The care provided must be centered around the person and based on the patient's unique needs. Research indicates that there is a lack of knowledge about the patient's own experiences. By gaining knowledge about how the patient's experiences of stigmatization connected to psychosis, the psychiatric nurse has an increased understanding of what it is like to live with psychosis. Aim: The aim of the literature study was to shed a light on the experiences of living with psychosis focusing on stigmatization. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was conducted. Ten original articles retrieved from three databases were analyzed. Polit and Beck's (2020) nine-step model and Thomas and Harden's (2008) content analysis have been the authors starting point for the study. Results: The first theme was; Not being allowed to show who one is, sub-themes: negative stereotypes through the media's portrayal of psychosis, poor self-confidence and low self-esteem, to feel less worthy, as well as difficulties in contact with healthcare. The second theme was; To shield oneself from the outside world, sub-themes: to keep one's diagnosis secret, social isolation and exclusion from society, exclusion of their own family, as well as management strategies and recovery. Conclusion: Indicates that people with a psychotic illness experience suffering related to stigma. Stigmatization is raised both by healthcare professionals and at a societal level. Discrimination and low self-esteem related to stigma led to increased worry and anxiety. Support from family and healthcare professionals was of great importance for recovery

Hållbar matshopping En kvalitativ studie om hur unga vuxna handlar mat online och hemsidans roll i shoppingupplevelsen

E-handelstillväxten har ökat i takt med digitaliseringen vilket har förändrat hur man konsumerar. Den svenska dagligvaruhandeln på nätet är en relativt ny bransch som förväntas växa i en snabbare takt än den totala e-handeln. I takt med globaliseringen har matindustrin blivit ohållbar då det bland annat bidragit till ökat matsvinn och miljöförstöring. I samband med miljödebatten har konsumentens värderingar och efterfrågan på hållbara alternativ ökat och ehandelns försäljning av ekologiska och vegetariska livsmedel har ökat. Forskning visar att ehandelsbutiker är mer miljövänliga jämfört med traditionella butiker samtidigt som den ekologiska konsumtionen via nätet har ökat. Det går inte längre att blunda för klimatpåverkan av vår matkonsumtion och därför krävs det mer kunskap om hur aktörerna i den växande branschen skapar förutsättningar för konsumenten att göra grönare val. Syftet med denna uppsats är att förstå hur matshopping online utförs samt på vilka sätt digitala plattformar understödjer shopping av hållbara livsmedel. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär med ett abduktivt tillvägagångssätt. Insamling av det empiriska materialet består av webb-observationer och semistrukturerade intervjuer med inslag av observationer. Samtliga undersökta e-handelsbutiker framställer matshopping online som det ideala sättet att handla mat på. Delar av e-handelsbutikernas hemsidor formar och styr e-groceryshopping-as-practice på olika sätt. Vid matkonsumtion online förändras matshoppingpraktiken på flera olika sätt. Nya aktiviteter och faktorer har identifierats som omformar elementens sammansättning vilket i sin tur förändrar utförandet av praktiken. För att praktiken ska vara möjlig att genomföra krävs det en plattform med funktioner och ett utbud som konsumenterna efterfrågar. För att praktiken ska vara möjlig att utföra måste man ha tillgång till tekniska verktyg samt en uppsättning av teknisk kunskap och förståelse för hur köpprocessen online går till. För att praktiken ska vara önskvärd att genomföra krävs det att konsumenten uppfattar praktiken som meningsfull, ekonomiskt fördelaktig och att den matchar konsumentens livsstil. För att det ska vara möjligt att utföra en mer hållbar matshopping online måste materialet ge kunden förmågan att utföra praktiken medans konsumentens mening gör det önskvärt

High occurrence of Blastocystis sp subtypes 1-3 and Giardia intestinalis assemblage B among patients in Zanzibar, Tanzania

Background: Blastocystis is a common intestinal parasite with worldwide distribution but the distribution of Blastocystis and its subtypes in East Africa is largely unknown. In this study, we investigate the distribution of Blastocystis subtypes in Zanzibar, Tanzania and report the prevalence of intestinal parasites using both molecular methods and microscopy. Methods: Stool samples were collected from both diarrhoeic and non-diarrhoeic outpatients in Zanzibar. In addition to microscopy, real-time PCR for Blastocystis, Entamoeba histolytica and E. dispar, Giardia intestinalis, Cryptosporidium spp., and Dientamoeba fragilis was used. Blastocystis subtypes were determined by a conventional PCR followed by partial sequencing of the SSU-rRNA gene. Genetic assemblages of Giardia were determined by PCR with assemblage specific primers. Results: Intestinal parasites were detected in 85 % of the 174 participants, with two or more parasites present in 56 %. Blastocystis sp. and Giardia intestinalis were the most common parasites, identified by PCR in 61 and 53 % of the stool samples respectively, but no correlation between carriage of Blastocystis and Giardia was found. The Blastocystis subtype distribution was ST1 34.0 %, ST2 26.4 %, ST3 25.5 %, ST7 0.9 %, and 13.2 % were positive only by qPCR (non-typable). The Giardia genetic assemblages identified were A 6.5 %, B 85 %, A + B 4.3 %, and non-typable 4.3 %. The detection rate with microscopy was substantially lower than with PCR, 20 % for Blastocystis and 13.8 % for Giardia. The prevalence of Blastocystis increased significantly with age while Giardia was most prevalent in children two to five years old. No correlation between diarrhoea and the identification of Giardia, Blastocystis, or their respective genetic subtypes could be shown and, as a possible indication of parasite load, the mean cycle threshold values in the qPCR for Giardia were equal in diarrhoeic and non-diarrhoeic patients. Conclusions: Carriage of intestinal parasites was very common in the studied population in Zanzibar. The most commonly detected parasites, Blastocystis and Giardia, had different age distributions, possibly indicating differences in transmission routes, immunity, and/or other host factors for these two species. In the Blastocystis subtype analysis ST1-3 were common, but ST4, a subtype quite common in Europe, was completely absent, corroborating the geographical differences in subtype distributions previously reported

Effect of peat addition to woody biomass pellets on combustion characteristics in residential appliances

Godkänd; 2008; 20080627 (ysko

Småskalig eldning av torv : effekter av torvinblandning i träpellets på förbränningsresultatet i pelletsbrännare

Godkänd; 2008; 20080831 (ohmmar