Подготовка беременных с гестозом к оперативному родоразрешению в условиях общей анестезии

БЕРЕМЕННОСТИ ОСЛОЖНЕНИЯГЕСТОЗКЕСАРВО СЕЧЕНИ

Le développement de la taille du vocabulaire en français L2 chez les élèves suédophones

La présente étude examine la taille du vocabulaire chez des apprenants suédophones de français L2. 156 élèves en 6ème, 7ème, 8ème et 9ème classe (âgés de 12-15 ans) ont accompli trois versions différentes du test X-Lex (Meara et Milton, 1990, 2003), chaque test contenant 100 mots français tirés des 5000 mots les plus fréquents de la langue française, ainsi que 20 mots inventés. La moyenne dans les classes était ensuite calculée et comparée. Les résultats montrent que la taille du vocabulaire augmente de manière consistante chaque année. De plus, la taille du vocabulaire des apprenants suédophones est similaire à celle d’apprenants anglophones dans des études précédentes au début du processus d’acquisition, mais augmente plus rapidement, semble-t-il, après la première année d’études

L’enseignement du vocabulaire à l’université

Dans cet article, nous discutons du rôle et de la place de l’enseignement du vocabulaire français au niveau universitaire en Suède. Nous partons de l’idée selon laquelle l’enseignement du vocabulaire constitue une partie (plus ou moins importante) de l’enseignement de la grammaire, émettant l’hypothèse que traditionnellement, il a été accordé moins d’importance au vocabulaire qu’à la grammaire. Or, selon les recherches en acquisition d’une langue seconde/étrangère, les connaissances lexicales sont primordiales pour l’acquisition de la langue en général. Il a surtout été constaté qu’il y a un lien très fort entre la taille du vocabulaire et d’autres capacités linguistiques de l’apprenant. Voilà pourquoi nous essayerons dans cet article de souligner l’importance de l’enseignement explicite du vocabulaire dans le cadre des cours de grammaire

Utvärdering av en modifierad KBT-gruppbehandling utifrån kvalitativ metod

The aim of the study is to evaluate a modified form of cognitive behavioural group therapy (CBGT). The treatment is called Tisdagsgruppen and was started by a private care institute, HjärnHälsan in Lund in August 2008. The method of the study was qualitative and seven semi-structured interviews were conducted. The interviews were analyzed in accordance with Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The analysis resulted in five clusters of themes: treatment expectations, the general experience of the treatment, the experience of the structure of the treatment, the reasons for ending or continuing with the treatment and treatment effects in everyday life. The results showed that the participants were very satisfied with the treatment they are receiving or have received at HjärnHälsan. An interesting find was that some of the factors that distinguish Tisdagsgruppen from traditional CBGT were brought up as particularly positive

Élaboration d’une liste de vocabulaire dans un contexte FLE

In this article, we discuss the elaboration and use of vocabulary lists aimed for learners of French as a for-eign language. These lists are commonly based on corpora, which, in the ideal case, are representative, relevant and large. As for the English language, this kind of corpora has been available for a long time (e.g. the COCA and the BNC). Vocabulary lists, which are often used in learning contexts, have been based on these corpora. The situation is, however, less favorable when it comes to the French language, with fewer corpora meeting the mentioned criteria, and, thus, fewer possibilities to create vocabulary lists that are useful for learners. In this contribution, we present work that has been done in order to create a vocabulary list, Riksprovsordlistan, containing about 4,000 words and used at all Swedish universities. The discussion focuses on methodological challenges such as choice of counting unit – lemma vs. word family –, the role of frequency, thematic vocabulary, as well as characteristics of written vs. spoken corpora.In this article, we discuss the elaboration and use of vocabulary lists aimed for learners of French as a for-eign language. These lists are commonly based on corpora, which, in the ideal case, are representative, relevant and large. As for the English language, this kind of corpora has been available for a long time (e.g. the COCA and the BNC). Vocabulary lists, which are often used in learning contexts, have been based on these corpora. The situation is, however, less favorable when it comes to the French language, with fewer corpora meeting the mentioned criteria, and, thus, fewer possibilities to create vocabulary lists that are useful for learners. In this contribution, we present work that has been done in order to create a vocabulary list, Riksprovsordlistan, containing about 4,000 words and used at all Swedish universities. The discussion focuses on methodological challenges such as choice of counting unit – lemma vs. word family –, the role of frequency, thematic vocabulary, as well as characteristics of written vs. spoken corpora

Cdc25B cooperates with Cdc25A to induce mitosis but has a unique role in activating cyclin B1–Cdk1 at the centrosome

Cdc25 phosphatases are essential for the activation of mitotic cyclin–Cdks, but the precise roles of the three mammalian isoforms (A, B, and C) are unclear. Using RNA interference to reduce the expression of each Cdc25 isoform in HeLa and HEK293 cells, we observed that Cdc25A and -B are both needed for mitotic entry, whereas Cdc25C alone cannot induce mitosis. We found that the G2 delay caused by small interfering RNA to Cdc25A or -B was accompanied by reduced activities of both cyclin B1–Cdk1 and cyclin A–Cdk2 complexes and a delayed accumulation of cyclin B1 protein. Further, three-dimensional time-lapse microscopy and quantification of Cdk1 phosphorylation versus cyclin B1 levels in individual cells revealed that Cdc25A and -B exert specific functions in the initiation of mitosis: Cdc25A may play a role in chromatin condensation, whereas Cdc25B specifically activates cyclin B1–Cdk1 on centrosomes

The geographical and topographical distribution of Ixodes ricinus in Finland.

Kielet ruotsi, englanti ja saksa. Helsinki 1960-1961

Transmission of Stress-Induced Learning Impairment and Associated Brain Gene Expression from Parents to Offspring in Chickens

BACKGROUND: Stress influences many aspects of animal behaviour and is a major factor driving populations to adapt to changing living conditions, such as during domestication. Stress can affect offspring through non-genetic mechanisms, but recent research indicates that inherited epigenetic modifications of the genome could possibly also be involved. METHODOLOGY/PRINCIPAL FINDINGS: Red junglefowl (RJF, ancestors of modern chickens) and domesticated White Leghorn (WL) chickens were raised in a stressful environment (unpredictable light-dark rhythm) and control animals in similar pens, but on a 12/12 h light-dark rhythm. WL in both treatments had poorer spatial learning ability than RJF, and in both populations, stress caused a reduced ability to solve a spatial learning task. Offspring of stressed WL, but not RJF, raised without parental contact, had a reduced spatial learning ability compared to offspring of non-stressed animals in a similar test as that used for their parents. Offspring of stressed WL were also more competitive and grew faster than offspring of non-stressed parents. Using a whole-genome cDNA microarray, we found that in WL, the same changes in hypothalamic gene expression profile caused by stress in the parents were also found in the offspring. In offspring of stressed WL, at least 31 genes were up- or down-regulated in the hypothalamus and pituitary compared to offspring of non-stressed parents. CONCLUSIONS/SIGNIFICANCE: Our results suggest that, in WL the gene expression response to stress, as well as some behavioural stress responses, were transmitted across generations. The ability to transmit epigenetic information and behaviour modifications between generations may therefore have been favoured by domestication. The mechanisms involved remain to be investigated; epigenetic modifications could either have been inherited or acquired de novo in the specific egg environment. In both cases, this would offer a novel explanation to rapid evolutionary adaptation of a population

Minkhållning i Sverige

Den här rapporten är framtagen av SLUs vetenskapliga råd för djurskydd i syfte att utvärdera djurvälfärden hos minkar inom svensk pälsdjursproduktion och bedöma om den vetenskapliga litteraturen ger stöd för att produktionen, så som den bedrivs i dag, ger djuren möjlighet att bete sig naturligt. Minkar som föds upp för pälsproduktion i Sverige måste hållas och skötas enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:14) om uppfödning och hållande av pälsdjur. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Jordbruksverket som en del i ett regeringsuppdrag om minkhållning. Den beskriver minkens ursprung och domesticering, naturligt beteende hos vild mink, inhysning och skötsel vid pälsuppfödning, onormalt beteende, miljöberikningar, smittskydd, förekommande sjukdomar och avlivningsmetoder. I rapporten ges rekommendationer baserat på tillgänglig vetenskaplig litteratur, och behov av framtida forskning identifieras. Minken är en opportunistisk köttätare som behöver äta relativt ofta. I pälsdjursproduktionen tillämpas i princip fri tillgång på foder till digivande honor och växande valpar men inför parningssäsongen innebär den fria tillgången ökad risk för komplikationer vid valpningen på grund av övervikt hos honan. Fodringen behöver därför anpassas under vintern för att minska risken för feta honor och därmed ökad dödlighet vid valpningen. Neddragen fodertillgång kan orsaka frustration som då visar sig i beteendestörningar. Olika aspekter på utfodring bör därför beaktas i framtida forskning. Den vilda minken lever solitärt under stora delar av året, dock kan en till flera honor leva inom en hanes revir. I pälsdjursproduktionen bör därför vuxna minkar hållas individuellt, undantaget är växande ungminkar som med fördel kan hållas tillsammans. Att hålla två minkar tillsammans är det vanligaste, dock fungerar det att hålla tre ungminkar i etagebur om de ges extra foder och god tillsyn. Grupper med fler än tre djur bör undvikas då riskerna för aggression ökar. En lya fastsatt utanpå buren är viktigt för alla minkar året runt då de naturligt vilar mycket i sina bohål, samt även för att minkhonan ska kunna ta hand om de outvecklade ungarna första tiden efter födelsen. I fångenskap används halm för att skapa ett varmt bo under den kalla årstiden samt för att bygga ett bo för ungarna under uppfödningsperioden. Systematisk genetisk selektion för önskat beteende (temperament) förbättrar välfärden hos minken. Systemet tillämpas på svenska gårdar genom att minkar som uppvisar rädsla eller stress selekteras bort vid avelsurvalet. Urvalet av avelsdjur görs kontinuerligt från det att valparna föds, då reproduktion, valpöverlevnad och temperament registreras tidigt och är viktiga parametrar att ta hänsyn till i urvalet. Det slutliga urvalen sker på hösten då längd, vikt och pälsegenskaper graderas. Ju tidigare dessa urval görs desto tidigare kan utfodringen anpassas för att undvika att avelsdjuren blir överviktiga under hösten. Det är viktigt att aveln inte resulterar i för stora djur, då detta kan leda till välfärdsproblem i framtiden. Mink i vilt tillstånd använder vatten i sin jakt på bytesdjur, men är inget vattenlevande djur, per se. Badvatten till mink bedöms däremot vara en positiv berikning, dock inte vetenskapligt belagt, som ett grundläggande beteendebehov. Forskning visar att beteendestörningar kan förebyggas genom att minkarna ges fri tillgång på foder, hålls i etageburar med bolåda, hyllor, strömedel och berikningar som byts ut regelbundet. I svenska djurskyddsföreskrifter ingår dessa som krav för hållande av mink för pälsdjursproduktion. Mer kunskap behövs för hur ofta berikningar bör skiftas. Djurvälfärd i samband med livdjurstransport och avlivning av mink lyfts fram som angelägna forskningsområden. En snabb avlivning vid hemmaburen bedöms vara det bästa ur djurvälfärdssynpunkt. För att minska risken för spridning av sjukdomar bör importerade minkar hållas i karantän och hög biosäkerhet tillämpas på gården