Kielibarometri 2020

Kielibarometri 2020 kohdistuu Suomen kaksikielisten kuntien asukkaisiin. Sen teemoja ovat kunnan ja valtion palveluiden toimivuus omalla kielellä, kieli-ilmapiiri ja kielen käyttäminen. Kohderyhmänä on paikallinen kielivähemmistö, mutta tänä vuonna mukana on myös kaksikielisten kuntien ruotsinkielinen enemmistö. Kyselyyn vastasi 39 % eli 6 475 henkilöä. Ruotsinkieliset pyytävät palvelua omalla kielellään harvemmin, ja viranomaiset vastaavat heille usein suomeksi. Vähemmistön osuudella on merkitystä omalla kielellä saatavaan palveluun. Kieli-ilmapiiri koetaan samankaltaiseksi kuin vuonna 2016. Suomenkielinen vähemmistö kokee kotikuntansa kieli-ilmapiirin huonommaksi kuin ruotsinkieliset. Ruotsinkielinen vähemmistö kokee ilmapiirin huonontuneen eniten. Suhtautuminen muihin kieliryhmiin on huonontunut tiedotusvälineissä, sosiaalisessa mediassa ja valtakunnanpolitiikassa. Molempien kieliryhmien kohdalla suurin osa ei ole kokenut ennakkoluuloja, häirintää tai syrjintää viimeksi kuluneen vuoden aikana. Suomenkielinen vähemmistö on ruotsinkielistä vähemmistöä tyytyväisempi palveluihin kielen kannalta. Tyytyväisin ruotsinkieliseen palveluun on ruotsinkielinen enemmistö. Ruotsinkielinen palvelu saa parhaat arvosanat Pohjanmaalla ja alhaisimmat arvosanat Turunmaalla. Suomenkielinen palvelu saa parhaat arvosanat Uudellamaalla ja alhaisimmat arvosanat Pohjanmaalla. Ruotsinkielisten palveluiden saatavuus on huolestuttavinta Uudellamaalla ja Turunmaalla, ja kieli-ilmapiiri on puolestaan haastavin Pohjanmaalla

Språkbarometern 2020

Språkbarometern 2020 riktar sig till invånare i tvåspråkiga kommuner i Finland. Teman är service på eget språk för kommunala och statliga tjänster, språkklimat och språkanvändning. Målgruppen är den lokala språkminoriteten, men i år ingår även den svenskspråkiga majoriteten i tvåspråkiga kommuner. 39 % eller 6475 personer svarade på enkäten. Svenskspråkiga begär mer sällan service på eget språk, och blir ofta besvarade på finska av myndigheterna. Minoritetens andel har betydelse för servicen eget språk. Språkklimatet upplevs snarlikt som år 2016. Den finskspråkiga minoriteten upplever språkklimatet i hemkommunen som sämre än svenskspråkiga. Den svenskspråkiga minoriteten upplever den största försämringen i språkklimatet. Inställningen till andra språkgrupper i massmedia, sociala medier och i rikspolitiken har försämrats. Majoriteten av båda språkgrupperna har inte upplevt fördomar, trakasserier eller diskriminering under det senaste året. Den finskspråkiga minoriteten är nöjdare med den språkliga servicen än den svenskspråkiga minoriteten. Mest nöjd är den svenskspråkiga majoriteten med servicen på svenska. Servicen på svenska får högst betyg i Österbotten och lägst betyg i Åboland. Servicen på finska får högst betyg i Nyland och lägst i Österbotten. Tillgången till service på svenska är mest oroande i Nyland och Åboland medan språkklimatet är mest utmanande i Österbotten

Vem kan man lita på? Förändringar i politiskt, institutionellt och socialt förtroende bland äldre i Österbotten

Trusting other people and societal institutions is crucial for social cohesion. Previous research indicates that there has been a decrease in the level of trust in Finland during the last decades. However, this has not been investigated among older adults specifically. The aim of this study is to investigate changes in political, institutional, and social trust from 2005 to 2016 among older Swedish-speaking and Finnish-speaking adults. The data were derived from the Gerontological Regional Database (GERDA) survey conducted in the region of Ostrobothnia, Finland. The sample included 65- and 75-year-olds and consisted of 1545 individuals in 2005 and 1742 individuals in 2016. Logistic regression was used to estimate the probability of having high trust according to year and language group in each trust measure while adjusting for various sociodemographic factors. The level of political and institutional trust was significantly lower in 2016 compared to 2005, while there was no statistically significant change in the level of social trust. Further, the changes in the trust measures varied between the language groups. The decrease in trust found in this study is a potential threat to social capital, which is an important facilitator for active aging, and should therefore be acknowledged and investigated further.Luottamus toisiin ihmisiin ja yhteiskunnallisiin instituutioihin on keskeinen osa sosiaalista yhtenäisyyttä. Aiempi tutkimus on viitannut luotettavuustasojen laskeneen Suomessa viimeisten vuosikymmenien aikana. Tätä ei kuitenkaan ole tutkittu etenkään ikääntyneen väestön näkökulmasta. Tämän tutkimuksen tavoitteena on analysoida vuosien 2005 ja 2016 välistä poliittista, institutionaalista ja sosiaalista luottamusta ruotsin- ja suomenkielisten ikääntyneiden ihmisten keskuudessa. Tutkimuksessa analysoitava data on peräisin Pohjanmaan maakunnassa toteutetusta GERDA-kyselytutkimuksesta (Gerontologisk Regional Databas). Tutkimuksen otos sisällytti 65- ja 75-vuotiaita ikääntyneitä ja se koostui 1545 henkilöstä vuonna 2005 ja 1742 henkilöstä vuonna 2016. Logistista regressiota käytettiin arvioimaan korkean luotettavuuden todennäköisyyttä tutkimusvuoden ja kieliryhmään kuuluvuuden mukaisesti kussakin luottamusmitassa samalla kun erilaiset sosiodemografiset tekijät sisällytettiin kontrollimuuttujiksi. Poliittisen ja institutionaalisen luottamuksen taso oli tilastollisesti merkittävästi alhaisempi vuonna 2016 verrattuna vuoteen 2005, kun taas sosiaalisen luottamuksen suhteen ei havaittu merkittäviä muutoksia. Tulokset paljastivat myös, että muutokset luottamusmitoissa vaihtelivat kieliryhmien välillä. Tässä tutkimuksessa havaitut alhaisemmat luottamustasot ovat mahdollinen uhka sosiaaliselle pääomalle, joka puolestaan on tärkeä aktiivisen ikääntymisen mahdollistaja. Tämän vuoksi luottamustasojen laskua on tarkkailtava ja tutkittava edelleen.Förtroende för andra människor och samhälleliga institutioner är centralt för den sociala sammanhållningen. Tidigare forskning indikerar att förtroendenivåerna i Finland har sjunkit under de senaste decennierna. Detta har dock inte undersökts specifikt bland den äldre befolkningen, och i synnerhet inte för de äldre i landskapet Österbotten. Syftet med denna studie är att analysera förändringar i politiskt, institutionellt och socialt förtroende från år 2005 till 2016 bland svensk- och finskspråkiga äldre personer i Österbotten. I studien analyseras data från enkätstudien Gerontologisk Regional Databas (GERDA) utförd i Österbotten. Urvalet inkluderade 65- och 75-åringar och bestod av 1545 individer år 2005 och 1742 individer år 2016. Logistisk regression användes för att estimera sannolikheten för att ha högt förtroende enligt studieår och språkgruppstillhörighet i vartdera förtroendemått samtidigt som olika sociodemografiska faktorer inkluderades som kontrollvariabler. Nivån av politiskt och institutionellt förtroende var statistiskt signifikant lägre år 2016 jämfört med 2005 medan ingen signifikant förändring hittades gällande det sociala förtroendet. Resultaten visade också att förändringarna i förtroendemåtten varierade mellan språkgrupperna. De lägre nivåerna av förtroende som hittades i denna studie är ett potentiellt hot mot det sociala kapitalet som i sin tur är en viktig möjliggörare för ett aktivt åldrande och borde därför uppmärksammas och undersökas vidare

Citizens' intertemporal perspectives on municipal mergers and the role of deliberation for these

This article studies citizens' intertemporal opinions in the context of a proposed municipal merger in Finland in 2019. We ask how important citizens regard short- and long-term aspects of politics concerning the merger. Using a survey sent to a random sample of citizens (N = 320), we studied the impact of a Citizens' Jury on developing intertemporal opinions. This was done partially by tracing the development of intertemporal opinions of the jurors (N = 21) and partially through a survey experiment among the population in the municipality. The survey experiment (N = 174) analyzed the effect of reading a written statement by the Citizens' Jury on various opinions, including intertemporal opinions. The findings show that, in the initial survey, citizens valued long-term consequences more than short-term ones in the context of the merger. Similar findings were discovered among the Citizens' Jury, and reading the Citizens' Jury's statement did not produce any statistically significant differences in intertemporal opinions. However, our findings reveal that citizens' vote intentions in a forthcoming referendum on the merger are strongly associated with whether they focused on long-term costs or long-term benefits.</p

Kielibarometri 2004–2016. Tutkimusraportti (suomenkielinen kooste)

Finlands 33 tvåspråkiga kommuner bor ca 1,75 miljoner finländare. 140 000 svenskspråkiga bor i kommuner med finska som majoritetsspråk och 44 000 finskspråkiga bor i kommuner med svenska som majoritetsspråk. Dessa 184 000 medborgare utgör målgruppen för denna undersökning. Språkbarometern undersöker hur väl de lokala språkminoriteterna (svensk- och finskspråkiga) får service på sitt eget språk och hur de upplever relationerna mellan språkgrupperna. Språkbarometern har ett brukarperspektiv, dvs. undersöker hur kommuninvånarna själva uppfattar den språkliga servicen och språkklimatet i hemkommunen. Språkbarometern har sedan år 2004 kartlagt kvaliteten på den språkliga servicen på minoritetsspråket i tvåspråkiga kommuner. I maj 2016 skickades en postenkät ut till ett slumpmässigt urval i respektive kommun. Totalt svarade 42 % eller 3704 personer på enkäten. Undersökningen visar att finskspråkiga är betydligt nöjdare med den språkliga servicen för kommunala och statliga tjänster än vad svenskspråkiga är. Skillnaderna är stora i bedömningen av nödcentralen, räddningsväsendet och polisen. Även för social- och hälsovårdstjänster får servicen på svenska sämre betyg än servicen på finska. Det finns relativt stora lokala och regionala skillnader. Svenskspråkiga upplever språkklimatet mer negativt än vad finskspråkiga gör. Detta bekräftas av flera saker: de upplever att inställningen till andra språkgrupper har blivit sämre i Finland, de upplever att förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen blivit sämre och nästan varannan uppger att hen har blivit trakasserad och/eller diskriminerad pga. sitt språk. Däremot är finskspråkiga mindre nöjda med relationerna mellan finsk- och svenskspråkiga i hemkommunen än vad svenskspråkiga är. Både svensk- och finskspråkiga upplever att relationerna mellan språkgrupperna har blivit mer ”varierande”. Uppdaterad version som publicerats den 7. september 2017

Deliberation och åsiktsförändring : en studie av individegenskaper och gruppkontext

Vardagliga samtal mellan medborgare om politiska sakfrågor är viktiga, men arrangerade politiska samtal har fått en alltmer central roll i demokratiteori och praktik. I en deliberation förväntas bättre argument vinna över sämre argument, eftersom bättre argument har större bärkraft och successivt får mera stöd i diskussionen. Ett demokratiskt samtal förutsätter att det finns olika åsikter, men det finns många samtal där detta inte uppfylls. Diskussioner med personer som delar ens åsikt leder inte nödvändigtvis till någon större förståelse för åsikter som avviker från de egna. När personer som tycker lika diskuterar med varandra tenderar de att bekräfta varandras åsikter och åsikterna riskerar även att bli mer extrema än de var innan diskussionen. Jag är intresserad av att förklara varför individers åsikter förändras i olika grad och i olika riktning, när de deltar i demokratiska samtal. Varför blir vissa mer polariserade i sina åsikter medan andra blir mer moderata, när de lyssnat till samma argument. Det finns många olika faktorer som kan ha en inverkan på hur åsikterna förändras i grupp. Här analyseras en medborgardiskussion om invandring och jag analyserar tre typer av faktorer: individegenskaper, gruppkontext och individens beteende i diskussionen. Resultatet tyder på att polariserade åsikter till största delen beror på individegenskaper, värdena är dock olika beroende på i vilken riktning åsikterna har polariserats. Gruppkontext bidrar lite, t.ex. invandrare i gruppen förhindrar polariserade åsikter mot invandring. Däremot verkar inte gruppsammansättning vara avgörande. Beteende i deliberation förklarar en del, eftersom de som fick en förstärkt åsikt för invandring hade bättre beteende än övriga. Mer moderata åsikter verkar bara förklaras av individegenskaper. Resultaten tyder på att det är många faktorer som bidrar till hur åsikter förändras i demokratiska samtal, vilket gör att man alltid borde analysera processen genom vilken åsikter bildas

Being Small and Outnumbered: Service and Sociocultural Exclusion Among Older Linguistic Minorities in Finland

Our study aims to analyze the social exclusion of older Swedish and Finnish speakers living as linguistic minorities in bilingual municipalities in Finland, where municipal authorities are required to offer services in both languages. Data was taken from the 2016 Language Barometer Survey, measuring the quality of language services in bilingual municipalities (n=33). For the purposes of our study, we focused on 2,030 people between the ages of 60 and 84. We included four different language groups, unilingual Swedish and Finnish speakers and Finnish-Swedish bilinguals and examined two social exclusion domains: service and sociocultural exclusion. The results showed that living as a regional minority poses a greater challenge when it comes to social inclusion for the unilingual and bilingual Swedish minority, as opposed to the Finnish-speaking minority. We conclude that linguistic rights seem to be achieved in the most egalitarian way in bilingual municipalities where Swedish is the majority language.Notre étude vise à analyser l’exclusion sociale de locuteurs du suédois et du finnois âgés vivant en situation linguistique minoritaire dans les municipalités bilingues de Finlande, qui sont tenues d’offrir des services dans les deux langues. Les données ont été tirées du Language Barometer Survey de 2016, qui mesure la qualité des services linguistiques dans les municipalités bilingues (n=33). Aux fins de notre étude, notre attention s’est concentrée sur 2 030 personnes âgées de 60 à 84 ans. Nous avons inclus quatre groupes linguistiques différents, suédophones ou finnophones monolingues et bilingues finnois-suédois, et examiné deux domaines d’exclusion sociale : la langue de service et l’exclusion socioculturelle. Les résultats ont montré que le fait de vivre en tant que minorité régionale pose plus de défis en matière d’inclusion sociale pour la minorité suédophone monolingue et bilingue, par opposition à la minorité finnophone. Nous concluons que la réalisation des droits linguistiques semble la plus égalitaire dans les municipalités bilingues où le suédois est la langue majoritaire.Tutkimuksen tarkoituksena on analysoida kaksikielisissä kunnissa kielivähemmistönä asuvien ikääntyneiden suomen- ja ruotsinkielisten sosiaalista ulkopuolisuutta. Kunnallisten viranomaisten tulee kaksikielisissä kunnissa tarjota palveluita molemmilla kielillä. Aineistona tutkimuksessa on käytetty vuoden 2016 Kielibarometriä, jossa mitataan kaksikielisten kuntien (n=33) kielellisten palveluiden laatua. Tutkimus sisältää 2030 60–84-vuotiasta henkilöä ja neljä kieliryhmää: yksikieliset ruotsinkieliset, yksikieliset suomenkieliset ja kaksikieliset, joilla on joko suomi tai ruotsi vahvempana kielenä. Tutkimuksessa tarkastellaan kieliryhmien sosiaalista ulkopuolisuutta palveluista ja sosiokulttuurisesta yhteenkuuluvuudesta. Tulokset osoittavat, että sosiaalinen osallisuus on haastavampaa ruotsinkieliselle (yksi- tai kaksikieliselle) kuin suomenkieliselle vähemmistölle. Voidaan todeta, että kielelliset oikeudet toteutuvat tasa-arvoisimmin kaksikielisissä kunnissa, joissa enemmistökielenä on ruotsi.Syftet med studien är att analysera social exkludering av äldre svensk- och finskspråkiga som lever som språkliga minoriteter i tvåspråkiga kommuner i Finland. I tvåspråkiga kommuner måste kommunala myndigheter erbjuda service på båda språken. Data som används kommer från Språkbarometern 2016 och mäter kvaliteten på den språkliga servicen i tvåspråkiga kommuner (n=33). I studien ingår 2030 personer mellan 60 och 84 år. Vi inkluderar fyra olika språkgrupper: enspråkigt svenskspråkiga, enspråkigt finskspråkiga samt tvåspråkiga med antingen finska eller svenska som starkare språk och studerar språkgruppernas sociala exkludering från service och sociokulturell samhörighet. Resultaten tyder på att det är mer utmanande för en svenskspråkig regional minoritet (enspråkig eller tvåspråkig) att bli socialt inkluderad, än vad det är för en finskspråkig minoritet. Vi drar slutsatsen att språkliga rättigheter uppfylls mest jämlikt i tvåspråkiga kommuner med svenska som majoritetsspråk