К вопросу о формировании межкультурной коммуникативной компетенции обучаемых

Dagens redovisningsregler, som behandlar hur svenska bolag ska redovisa forskning och utveckling (FoU), inrymmer godtycklighet och förser företagsledningar med möjligheten att själva bedöma hur kostnadsposter ska redovisas. Detta öppnar för att företagsledare kan manipulera kostnaderna och vilseleda sina intressenter gällande företagets prestationer, vilket är ett utövande av Earnings Management (EM). I dagens konkurrensutsatta företagsklimat ställer investerare höga krav på att bolagen skall nå sina finansiella mål, vilket medför att företagsledningar kan använda EM som ett verktyg för att justera de finansiella rapporterna och undvika besvikna investerare. Utifrån ett investerarperspektiv och en kvantitativ metod undersöker denna studie om EM förekommer bland svenska noterade publika bolag genom omklassificering av rörelsekostnader till FoU-kostnader. Med utgångspunkt i teorier om EM och signalteorin baseras studien huvudsakligen på en metodologi tidigare initierad av Skaife et al. (2013b) på amerikanska företag. Modellerna framtagna av Skaife et al. (2013b) har inte prövats av andra forskare, varpå denna studies syfte är att göra en jämförbar studie med svenska företag som utgångspunkt. Då ett företags stigande FoU-kostnader inger förväntningar om framtida lönsamhet är även vår avsikt att undersöka om företag omklassificerar rörelsekostnader till FoU-kostnader när de inte når uppsatta resultatmål, med avsikten att kunna rättfärdiga svaga resultat. I våra statistiska hypotesprövningar och regressionsanalyser använder vi oss av paneldata från åren 2005-2013. Från den första hypotesprövningen kan det konstateras att svenska noterade publika bolag i hög grad omklassificerar rörelsekostnader till FoU-kostnader. Vi menar att en omklassificering av kostnader skett då den redovisade FoU-kostnaden inte överensstämmer med den prognostiserade (förväntade) FoU-kostnaden, framräknad genom modellen av Skaife et al. (2013b). Till följd av osignifikanta resultat i den andra hypotesprövningen kan vi inte uttala oss om i vilken utsträckning företag omklassificerar till FoU-kostnader när de missar uppsatta resultatmål. Däremot har vi signifikanta resultat som visar att de företag som omklassificerar rörelsekostnader till FoU-kostnader tenderar att ha en revisor från “Big Four”, tillhör någon av de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen (OMXS30) eller redovisar ett negativt resultat det aktuella året. Studiens resultat bidrar med praktisk kunskap till investerare samt till de som formger redovisningsreglerna, om hur företagsledare utnyttjar godtyckligheten i redovisningen av FoU. Beroende på i vilken utsträckning EM förekommer kan dess konsekvenser upplevas både positivt och negativt. Dock kvarstår det faktum att investerare utsätts för en ekonomisk risk när företagsledningen bryter mot gällande redovisningspraxis och redovisar vilseledande information, något som vi menar kan ses som ett oetiskt beteende från ett investerar- och samhällsperspektiv

Information Management in Computer-Aided Product Development

Godkänd; 2015; 20151130 (erilej); Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av teknologie doktorsexamen. Namn: Erik Lejon Ämne: Datorstödd maskinkonstruktion/Computer Aided Design Avhandling: Information Management in Computer-Aided Product Development Opponent: Docent Kristina Wärmefjord, Institutionen för produkt- och produktionsutveckling Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Ordförande: Universitetslektor Peter Jeppsson, Avd för produkt- och produktionsutveckling, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Luleå tekniska universitet, Luleå. Tid: Fredag 18 mars, 2016 kl 09.00 Plats: E632, Luleå tekniska universitetFastelaboratoriet - VINNEX

IS THE TEXTBOOK DISCRIMINATORY? : A discourse analysis of whether a textbook in social studies contains discriminatory power structures

This paper examines whether Reflex 123, a textbook in social studies for upper secondary school, reflects the fundamental values which are stipulated in The Swedish Curriculum and The Educational Act. The aim is thus to examine whether the textbook is producing, reproducing or maintaining discriminatory power structures relating to the social categories gender, sexuality, ethnicity and social class. Discourse analysis is applied both as a methodological and a theoretical framework due to its ontological and epistemological approach. In addition, the framework is supplemented with social constructivist theories in order to identify discriminatory power structures. The result shows that Reflex 123 is somewhat balanced in relation to gender equality. However, the result is also showing that the textbook is producing, reproducing and maintaining discriminatory power structures, especially considering the categories sexuality, ethnicity and social class. Therefore, the conclusion of the study is that Reflex 123 fails to reflect the school’s fundamental values

IS THE TEXTBOOK DISCRIMINATORY? : A discourse analysis of whether a textbook in social studies contains discriminatory power structures

This paper examines whether Reflex 123, a textbook in social studies for upper secondary school, reflects the fundamental values which are stipulated in The Swedish Curriculum and The Educational Act. The aim is thus to examine whether the textbook is producing, reproducing or maintaining discriminatory power structures relating to the social categories gender, sexuality, ethnicity and social class. Discourse analysis is applied both as a methodological and a theoretical framework due to its ontological and epistemological approach. In addition, the framework is supplemented with social constructivist theories in order to identify discriminatory power structures. The result shows that Reflex 123 is somewhat balanced in relation to gender equality. However, the result is also showing that the textbook is producing, reproducing and maintaining discriminatory power structures, especially considering the categories sexuality, ethnicity and social class. Therefore, the conclusion of the study is that Reflex 123 fails to reflect the school’s fundamental values

Omklassificering till forsknings- och utvecklingskostnader : En studie om förekomsten av Earnings Management i Sverige när uppsatta resultatmål inte nås

Dagens redovisningsregler, som behandlar hur svenska bolag ska redovisa forskning och utveckling (FoU), inrymmer godtycklighet och förser företagsledningar med möjligheten att själva bedöma hur kostnadsposter ska redovisas. Detta öppnar för att företagsledare kan manipulera kostnaderna och vilseleda sina intressenter gällande företagets prestationer, vilket är ett utövande av Earnings Management (EM). I dagens konkurrensutsatta företagsklimat ställer investerare höga krav på att bolagen skall nå sina finansiella mål, vilket medför att företagsledningar kan använda EM som ett verktyg för att justera de finansiella rapporterna och undvika besvikna investerare. Utifrån ett investerarperspektiv och en kvantitativ metod undersöker denna studie om EM förekommer bland svenska noterade publika bolag genom omklassificering av rörelsekostnader till FoU-kostnader. Med utgångspunkt i teorier om EM och signalteorin baseras studien huvudsakligen på en metodologi tidigare initierad av Skaife et al. (2013b) på amerikanska företag. Modellerna framtagna av Skaife et al. (2013b) har inte prövats av andra forskare, varpå denna studies syfte är att göra en jämförbar studie med svenska företag som utgångspunkt. Då ett företags stigande FoU-kostnader inger förväntningar om framtida lönsamhet är även vår avsikt att undersöka om företag omklassificerar rörelsekostnader till FoU-kostnader när de inte når uppsatta resultatmål, med avsikten att kunna rättfärdiga svaga resultat. I våra statistiska hypotesprövningar och regressionsanalyser använder vi oss av paneldata från åren 2005-2013. Från den första hypotesprövningen kan det konstateras att svenska noterade publika bolag i hög grad omklassificerar rörelsekostnader till FoU-kostnader. Vi menar att en omklassificering av kostnader skett då den redovisade FoU-kostnaden inte överensstämmer med den prognostiserade (förväntade) FoU-kostnaden, framräknad genom modellen av Skaife et al. (2013b). Till följd av osignifikanta resultat i den andra hypotesprövningen kan vi inte uttala oss om i vilken utsträckning företag omklassificerar till FoU-kostnader när de missar uppsatta resultatmål. Däremot har vi signifikanta resultat som visar att de företag som omklassificerar rörelsekostnader till FoU-kostnader tenderar att ha en revisor från “Big Four”, tillhör någon av de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen (OMXS30) eller redovisar ett negativt resultat det aktuella året. Studiens resultat bidrar med praktisk kunskap till investerare samt till de som formger redovisningsreglerna, om hur företagsledare utnyttjar godtyckligheten i redovisningen av FoU. Beroende på i vilken utsträckning EM förekommer kan dess konsekvenser upplevas både positivt och negativt. Dock kvarstår det faktum att investerare utsätts för en ekonomisk risk när företagsledningen bryter mot gällande redovisningspraxis och redovisar vilseledande information, något som vi menar kan ses som ett oetiskt beteende från ett investerar- och samhällsperspektiv

Callcenter outsourcing : Krav och kvalitetssäkring

Outsourcing och specifikt callcenter outsourcing diskuteras bland företag. Tyngden i diskussionen ligger på kvalitén, som är en aktuell aspekt av fenomenet callcenter outsourcing. Frågan berör flera parter; de företag som outsourcar, callcenter och konsumenter. Callcenters är organisationer som är specialiserade inom kundkontakt och har i uppgift att kommunicera med företags konsumenter, genom att svara på frågor eller bidra med övrig information och hjälp som konsumenten är i behov av. Teorier som ligger till grund för vår uppsats, rör callcenter outsourcing, kvalitet och kvalitetssystem. Vidare har vi diskuterat var forskningen står idag och utifrån det identifierat vårt valda forskningsområde, där vi ämnar besvara frågan gällande vilka olika kvalitetskrav som kunden ställer och hur dessa säkerställs hos den outsourcade callcenterfunktionen, det vill säga leverantören av tjänsten. Kvalitetsaspekten är av stor vikt, därför att dålig service direkt reflekteras på det företag som outsourcar tjänsten, trots att det inte själva utför den. Bristande kvalitet kostar stora summor för verksamheter, närmare bestämt 10 – 30 procent av dess omsättning och därav är det av vikt att företag som outsourcar tjänster och leverantörer som levererar tjänsterna, är införstådda i vikten av kvalitetsaspekten. Det slutsatser vi dragit i uppsatsen, är att kunderna ställer olika krav på leverantörerna beroende på den typ av tjänst som ska levereras. Kraven kan handla om bemötande, sekretess, tillgänglighet och att hålla en specifik standard. Dessutom har vi i uppsatsen kommit fram till att leverantörerna använder sig av olika kvalitetssystem för att säkra kvalitén på tjänsterna som outsourcas, allt från kvalitetssystemet ISO9000 och COPC till egenutformade kvalitetssystem och avtal.Outsourcing, especially call centre outsourcing, is discussed in many companies. One topic in the discussion is the quality of the service provided. The quality is important for all involved parties, companies who outsource their call centre, the call centre and especially for the consumers. Call centres are companies specialized in customer contact, undertaking the communication between the consumer and the company, through answering questions, providing information or support. The theories that initiates this essay is based on call centre outsourcing, quality and quality systems. Through a discussion of previous research, we specify our main area of the study. We intend to answer the question of how the quality requirements set by the company is guaranteed by the call centre. Quality is an important topic since the company outsourcing is directly affected by bad service quality. Poor quality is a high cost driver for companies, and research has shown that deficient quality can reduce the company’s turnover by 10-30 percent. The conclusion in this essay is that companies set different demands on the call centre, depending on what type of service they agree on. The demands could be about behaviour, secrecy, availability or maintaining a specific level of standard and quality. To secure the level of quality, call centres use different quality systems, such as ISO9000, COPC, systems developed by the call centre it self or service level agreements

An Initial Model for Zero Defect Manufacturing

This paper investigates an initial model for Zero Defect Manufacturing (ZDM) using a cost function where the operation and condition of a production process are reflected, and the quality of the output/product and the production process (as well as safety aspects) can be considered. The outset of the study is based on empirical data collected from five manufacturing companies, and proposes an initial model for ZDM with an Industry 4.0 perspective. The initial ZDM model has a generic setup for a real-life system and its replication as a digital twin using system models based on a representation of a generic production process with its connected control system, and potential interconnections between unit processes. It is based on concepts from system theory of dynamic systems and principles from condition monitoring and fault detection. In that way the model is deemed as highly generalizable for manufacturing and process industry companies as well as for some critical infrastructures with production and distribution systems. The proposed model with its cost function setup is analyzed and discussed in the context of ZDM. It is concluded that production processes in the manufacturing and process industry can be made more intelligent and interoperable using this approach. Improved sustainability, competitiveness, efficiency and profitability of companies are foreseen welcomed secondary effects. Finally, the proposed ZDM model further develops the ZDM by adding to it a systematic approach based on a solid mathematical foundation.Validerad;2020;Nivå 2;2020-07-08 (alebob)</p