”Satiren blir ju det som händer i mitt huvud, när jag hör hur jävla dumt det är” - En studie om hur Svenska nyheter engagerar och underhåller en äldre publik.

Aim of thesis: The aim of this study is to investigate why people aged 50 to 75 years watch the Swedish public service-produced program Svenska nyheter. The aim is also to understand how a satire-program like Svenska nyheter promotes audience engagement in different ways, and what kind of exchanges the program gives its audience. It seeks to show how different needs can be gratified by watching the program. Theoretical framework: The study relies on two different theoretical frameworks. To understand why people use different types of media and content, like the program Svenska nyheter, we have chosen to apply the Uses and gratification-theory. In order to apply this theory, the audience needs to be active through awareness of their media-choices, and through rational choices towards a specific goal. The second theoretical framework involves theories about engagement and how different media engages its audience. Methods: The method used for this study is qualitative, implemented through semistrucured interviews with twelve different participants in the age between 50 to 71 years. The participants of this study watch Svenska nyheter on a regular basis. The choice of a qualitative approach means that this study does not attempt to make generalizable facts and the results are based on the participants knowledge and their answers. Results: The results show that the audience gets various exchanges of watching the program. They get exchanges through entertainment, information and knowledge and social exchanges like feelings of community. The results also show that the program promotes different forms of social and civic engagement

FJÄRRKOMMUNIKATION FÖR PERSONER MED KOMMUNIKATIVA OCH KOGNITIVA SVÅRIGHETER- En systematisk litteraturstudie

Bakgrund Personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter har begränsningar i att kunna uttrycka sina behov och tankar till sig omgivning, svårt att förstå vad som sägs samt läs- och skrivsvårigheter. Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) innefattar hjälpmedel och strategier som kan kompensera eller komplettera ett bristfälligt språk eller tal. Med hjälp av AKK har personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter möjlighet att använda fjärrkommunikation som innebär kommunikation mellan personer som inte befinner sig på samma plats. Fjärrkommunikation kan ske genom att bland annat skicka e-post, ringa, föra videosamtal, chatta och sända Short Message Service (SMS). Det finns begränsningar i internetanvändning då uppbyggnaden samt utformningen av internet och standardteknologi har formats utifrån bristfällig kunskap om hur olika funktionsnedsättningar uttrycker sig. Dessutom är kompatibiliteten mellan standardteknologi och AKK-hjälpmedel bristfällig. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur fjärrkommunikation påverkar personer med både kommunikativa och kognitiva svårigheter som behöver kommunikationsstöd. Metod En systematisk litteraturstudie genomfördes baserad på kvalitativa och mixed-method artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Samtliga sju artiklar analyserades enligt Braun och Clarkes tematiska analys. SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskningsmetodik har använts för att granska artiklarnas kvalitet. Resultat Analysen resulterade i två huvudteman som innefattade 3–4 subteman vardera. Delaktighet beskriver fjärrkommunikation och dess betydelsefulla roll som gjort det möjligt för deltagarna att hålla kontakt med familj och vänner och att de har kunnat bli mer självständiga genom att boka möten och skicka SMS. Fjärrkommunikation bidrog även till att deltagarna kände sig inkluderade i samhället. Hantera teknik beskriver hur fjärrkommunikation har underlättat utmaningar och att fjärrkommunikation tillsammans med AKK-hjälpmedel har bidragit till förbättrade kommunikationsfärdigheter. Det ges en beskrivning om utformningen av standardteknologi, AKK-hjälpmedel och webbtjänster samt begränsningen som finns inom dessa. Slutsats Fjärrkommunikation kan bidra till att personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter blir mer självständiga och delaktiga i samhället samt få förbättrade kommunikationsfärdigheter. Kompatibiliteten mellan standardteknologi och AKK- hjälpmedel måste utvecklas

Art Image Registration : A Review of Research Themes and Practice in a Domain-Specific Form of Knowledge Organization

The purpose of this thesis is to present a review of research themes and practice in the field of art image registration. The objectives of the review are twofold. The primary task is to distinguish which problems, in regard to theory and practice, that have been dealt with in the field of art image registration and the secondary task is to investigate which discursive, institutional and tool-related factors have had an impact on theoretical discussions and practice in the art image domain. The empirical content in the review is structured according to four epistemological viewpoints and is analyzed with a domain analytical approach. The result of the study is that two major problems are frequently discussed in the art image domain, namely lack of standardization and which discourse is the best suited for registration of art images. Furthermore, staff education, institutional users, lack of coordination within the domain, incompatibility between discourses and lack of suitable registration tools are factors that have been affecting the discussions and practice within the domain.Uppsatsnivå:

Närståendes upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med organdonation av avliden donator inom intensivvård

Bakgrund: Närstående försätts ofta i en krissituation när någon i deras närhet plötsligt avlider och organdonation är aktuellt. Vården av den avlidne, blivande donatorn fortlöper på samma sätt som innan döden inträtt, något som kan upplevas förvirrande och komplext för den närstående. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med organdonation av avliden donator inom intensivvård. Metod: Litteraturstudie med metasyntes och kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet bygger på 9 stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar. Granskning av artiklarna har resulterat i tre huvudkategorier och sju subkategorier som beskriver hur närstående upplevt vårdpersonalens bemötande i samband med organdonation. De tre huvudkategorierna är: vikten av kommunikation, att bli omhändertagen och att vara delaktig. Konklusion: Vårdpersonalens bemötande påverkar hur närstående upplever organdonationsprocessen. Genom att dra lärdom av detta kan intensivvårdssjuksköterskan i sin tur utveckla förmågan att bemöta och stötta närstående genom de olika transitionerna som uppkommer vid organdonation. Närstående är i behov av ett personcentrerat bemötande där samtliga deras behov behöver bli tillgodosedda, så väl de fysiska som de psykiska

Undersköterskor och sjuksköterskors moraliska stress i det dagliga arbetet

Etiska aspekter av vårdyrket spelar inte en framträdande roll i sjuksköterskeutbildningen. Etik är den teoretiska referensramen för ett korrekt moraliskt handlande och sjukvård handlar om att ge rätt omvårdnad till en individ i behov av detta. När moraliska värderingar och verkligheten kolliderar kan en konflikt uppstå, vilket i sin tur kan leda till moralisk stress. Psykisk ohälsa har på senare tid ökat bland sjukvårdspersonal som en direkt följd av moralisk stress. Syftet med denna empiriska enkätstudie är att undersöka i vilken grad undersköterskor och sjuksköterskor upplever moralisk stress i det dagliga arbetet. Studien har utförts på en medicinklinik på UMAS där alla undersköterskor och sjuksköterskor på avdelningen har inkluderats. Ett modifierat validerat mätinstrument har används för att mäta vilka situationer som är särskilt känsliga för moralisk stress samt i vilken grad detta ger dåligt samvete. Resultatet visar att det förekommer moralisk stress på avdelningen. Det finns inte någon skillnad mellan yrkeskategorierna i förekomsten av de utvalda situationerna däremot finns det en signifikant skillnad i vissa situationen när det gäller graden av dåligt samvete.Ethical aspects of health care profession do not take a prominent role in nursing programme. Ethics is the theoretical reference for proper moral behavior and healthcare is about providing the right care to an individual in need of it. When moral values and reality collide a conflict can arise, which in turn can lead to moral stress. Psychological illness has recently increased among healthcare professionals as a direct result of moral stress. The aim of this empirical survey is to examine to which degree staff nurses and nurses experiencing moral stress in their daily work. The study was conducted at a medical clinic at UMAS where all the staff nurses and nurses in the department were included. A modified validated questionnaire has been used to measure the situations that are particularly sensitive to moral stress and to which degree these situations give troubled conscience. The result indicates that moral stress exists in the department. There is no difference in the presence of the selected situations between staff nurses and nurses, however, there is a significant difference between staff nurses and nurses in some situations to which they contribute troubled conscience

Plasminogen activators and plasminogen activator inhibitors in synovial fluid. Difference between inflammatory joint disorders and osteoarthritis

The plasminogen activator (PA)/plasminogen activator inhibitor (PAI) system is believed to be involved in connective tissue remodelling in joint disease and both PA and PAI production has been shown in several cell types in the joint. We quantified immunoreactive PA and PAI in synovial fluid (SF) and correlated their levels to levels of cartilage derived proteoglycans, radiologically visible joint involvement and to signs of local inflammation. PAI-2 concentrations were increased, compared to normal plasma levels, in patients with rheumatoid arthritis (RA) and reactive arthritis, but not in patients with osteoarthritis (OA). Thirty percent of the patients with RA, but no patient with OA had increased concentrations of PAI-1. Increased concentrations of urokinase type PA (u-PA) were found in RA but not in OA. Tissue type PA (t-PA) concentrations were low in both disease groups. SF proteoglycan concentrations did not correlate with levels of PA or PAI. Concentrations of PAI-2 correlated significantly with SF leukocyte count and cytidine deaminase (CD) activity and u-PA concentrations correlated with CD activity. Both PAI-2 and u-PA were detected in supernatants from lysed polymorphonuclear cells. This suggests that in addition to release from synovial cells and chondrocytes these components may also be released from polymorphonuclear cells. Our results support a pathophysiological role for the fibrinolytic system in joint disease, possibly more pronounced in inflammatory disorders than in OA