Exoplanet Science Priorities from the Perspective of Internal and Surface Processes for Silicate and Ice Dominated Worlds

The geophysics of extrasolar planets is a scientific topic often regarded as standing largely beyond the reach of near-term observations. This reality in no way diminishes the central role of geophysical phenomena in shaping planetary outcomes, from formation, to thermal and chemical evolution, to numerous issues of surface and near-surface habitability. We emphasize that for a balanced understanding of extrasolar planets, it is important to look beyond the natural biases of current observing tools, and actively seek unique pathways to understand exoplanet interiors as best as possible during the long interim prior to a time when internal components are more directly accessible. Such pathways include but are not limited to: (a) enhanced theoretical and numerical modeling, (b) laboratory research on critical material properties, (c) measurement of geophysical properties by indirect inference from imprints left on atmospheric and orbital properties, and (d) the purpose-driven use of Solar System object exploration expressly for its value in comparative planetology toward exoplanet-analogs. Breaking down barriers that envision local Solar System exploration, including the study of Earth's own deep interior, as separate from and in financial competition with extrasolar planet research, may greatly improve the rate of needed scientific progress for exoplanet geophysics. As the number of known rocky and icy exoplanets grows in the years ahead, we expect demand for expertise in 'exogeoscience' will expand at a commensurately intense pace. We highlight key topics, including: how water oceans below ice shells may dominate the total habitability of our galaxy by volume, how free-floating nomad planets may often attain habitable subsurface oceans supported by radionuclide decay, and how deep interiors may critically interact with atmospheric mass loss via dynamo-driven magnetic fields

A study on daylight : The effect of city densification on existing buildings

I Sverige har det funnits en utbredd bostadsbrist under de senaste decennierna och utvecklingen har skett mot större förtätning, målsättningen är att skapa städer med ekonomisk- och socialhållbarhet. Det bortses dock från att tätt planerade städer riskerar att inskränka på dagsljustillgången för de boende. Nordiska klimat med mörka vintermånader och solen som står lågt på himlen skapar en stor utmaning. Forskning visar att god tillgång till dagsljus är viktig för människors hälsa och välbefinnande och det är därför viktigt att skydda dagsljustillgången för boende i svenska städer. Trots detta så är den svenska lagstiftningen för skydd av dagsljus för befintliga bostäder svårtolkad med vaga riktlinjer på vad som kan anses som en rimlig minskning av dagsljustillgång.Denna studie undersöker den aktuella lagstiftningen i Sverige för skydd av dagsljusåtkomst i befintliga byggnader. Med fokus på befintliga bostadshus används resultatet från fördjupade fallstudier över två områden för att undersöka möjligheter för hur en framtida kravställning kan se ut. Förslaget på kravställningen diskuteras med hänsyn till nuvarande praxis.Studiens resultat påvisar att en förtätning av staden i många fall leder till otillräcklig dagsljustillgång i befintliga bostäder och att dagens kravställning för dagsljushantering är bristfällig. Att säkerställa tillräcklig dagsljustillgång i bostäder är nödvändigt redan vid planläggning. Studien visar på ett varierande resultat vid användning av nuvarande föreskrifter och allmänna råd givna av Boverket och den europeiska standarden SS-EN 17037:2018. SS-EN 17037:2018 påvisar ett resultat som är känsligare för förändringar i omgivningen. I kombination med att standarden beskriver den faktiska upplevelsen av ljuset i rummet gör det den till ett lämpligare mätetal för dagsljushantering. Om visionen för framtidens städer ska vara samma som idag bör kravställningen på dagsljus utvecklas.Over the past couple of decades Sweden has suffered from a housing shortage and the trend towards densification due to ambition of creating cities with economic and social sustainability. It is often missed however that tightly planned cities run the risk of restricting daylight access for occupants. Nordic climates, with their relatively low solar angles and dark winter months pose a particular challenge. An increasing body of research however shows that good access to daylight is crucial to human health and well-being. As such, it stands to follow that protecting daylight access for those living in the city is of great societal benefit. Yet the current Swedish national regulatory structure for protection of daylight access in existing properties gives only vague guidance as to what constitutes an unreasonable reduction of daylight access and/or remedy when an unreasonable reduction in daylight access exists. The resulting uncertainty presents a degree of unwelcome risk to building projects.This study reviews the current state of Swedish legislation for protection of daylight access in existing buildings. With focus on residential buildings it uses results from in-depth case studies to examine possible structures for what a future regulatory framework might look like and discusses the proposal in the context of current Swedish praxis.The study found that in many cases, densification of the city leads to insufficient daylight in existing housing and that today's requirements for natural daylight are inadequate. Ensuring adequate daylight is possible already when planning and should be considered to create a society where human health is secured. The study shows varying results when using current Swedish regulations and the European standard SS-EN 17037:2018. SS-EN 17037:2018 demonstrates a result that is more sensitive to changes in the environment, combined with the standard describing the actual experience of the light in the room making it a more suitable measurement for assessing changes in daylight access for existing properties

A study on daylight : The effect of city densification on existing buildings

I Sverige har det funnits en utbredd bostadsbrist under de senaste decennierna och utvecklingen har skett mot större förtätning, målsättningen är att skapa städer med ekonomisk- och socialhållbarhet. Det bortses dock från att tätt planerade städer riskerar att inskränka på dagsljustillgången för de boende. Nordiska klimat med mörka vintermånader och solen som står lågt på himlen skapar en stor utmaning. Forskning visar att god tillgång till dagsljus är viktig för människors hälsa och välbefinnande och det är därför viktigt att skydda dagsljustillgången för boende i svenska städer. Trots detta så är den svenska lagstiftningen för skydd av dagsljus för befintliga bostäder svårtolkad med vaga riktlinjer på vad som kan anses som en rimlig minskning av dagsljustillgång.Denna studie undersöker den aktuella lagstiftningen i Sverige för skydd av dagsljusåtkomst i befintliga byggnader. Med fokus på befintliga bostadshus används resultatet från fördjupade fallstudier över två områden för att undersöka möjligheter för hur en framtida kravställning kan se ut. Förslaget på kravställningen diskuteras med hänsyn till nuvarande praxis.Studiens resultat påvisar att en förtätning av staden i många fall leder till otillräcklig dagsljustillgång i befintliga bostäder och att dagens kravställning för dagsljushantering är bristfällig. Att säkerställa tillräcklig dagsljustillgång i bostäder är nödvändigt redan vid planläggning. Studien visar på ett varierande resultat vid användning av nuvarande föreskrifter och allmänna råd givna av Boverket och den europeiska standarden SS-EN 17037:2018. SS-EN 17037:2018 påvisar ett resultat som är känsligare för förändringar i omgivningen. I kombination med att standarden beskriver den faktiska upplevelsen av ljuset i rummet gör det den till ett lämpligare mätetal för dagsljushantering. Om visionen för framtidens städer ska vara samma som idag bör kravställningen på dagsljus utvecklas.Over the past couple of decades Sweden has suffered from a housing shortage and the trend towards densification due to ambition of creating cities with economic and social sustainability. It is often missed however that tightly planned cities run the risk of restricting daylight access for occupants. Nordic climates, with their relatively low solar angles and dark winter months pose a particular challenge. An increasing body of research however shows that good access to daylight is crucial to human health and well-being. As such, it stands to follow that protecting daylight access for those living in the city is of great societal benefit. Yet the current Swedish national regulatory structure for protection of daylight access in existing properties gives only vague guidance as to what constitutes an unreasonable reduction of daylight access and/or remedy when an unreasonable reduction in daylight access exists. The resulting uncertainty presents a degree of unwelcome risk to building projects.This study reviews the current state of Swedish legislation for protection of daylight access in existing buildings. With focus on residential buildings it uses results from in-depth case studies to examine possible structures for what a future regulatory framework might look like and discusses the proposal in the context of current Swedish praxis.The study found that in many cases, densification of the city leads to insufficient daylight in existing housing and that today's requirements for natural daylight are inadequate. Ensuring adequate daylight is possible already when planning and should be considered to create a society where human health is secured. The study shows varying results when using current Swedish regulations and the European standard SS-EN 17037:2018. SS-EN 17037:2018 demonstrates a result that is more sensitive to changes in the environment, combined with the standard describing the actual experience of the light in the room making it a more suitable measurement for assessing changes in daylight access for existing properties

Extension for Community Healthcare Outcomes Uruguay: A New Strategy to Promote Best Primary Care Practice for Autism

Introduction . In Uruguay, the special care required for children with neurodevelopmental disorders presents difficulties including lack of access to specialists and rehabilitation services. Project ECHO (Extension for Community Healthcare Outcomes) connects primary care clinicians from remote areas to specialists to enable them to treat complex conditions through ongoing education and mentoring. Objective . To share the experience of the ECHO Autism program during the first 2 years of implementation. Methods . Analysis of ECHO Autism clinics from June 2015 to June 2017 including clinical cases presented participants’ self-perception of changes in skills and competences. Results . Twenty clinical cases were presented: mean age 4.5 years; 15 were males; and 17 with medical and psychiatric comorbidities. After ECHO Autism implementation, a statistically significant improvement in participants’ self-perception of skills and competences was observed. Conclusions . ECHO Autism in Uruguay is a meaningful approach to autism care and offers improved access to best practice care

Current Status and Future Developments of Micromegas Detectors for Physics and Applications

International audienceMicromegas (MICRO-MEsh GAseous Structure) detectors have found common use in different applications since their development in 1996 by the group of I. Giomataris and G. Charpak. In this review article, we present implementations of Micromegas sub-detectors in different physics experiments and highlight the current state of development for innovative detection concepts with Micromegas