Building a hybrid and networked university through long-term lifelong learning agreements with the surrounding society

The current study focused on lifelong learning as a tool for higher education institutions to build relationships with surrounding society. As a theoretical point of departure, the study built on empowerment and human capital discourses of lifelong learning and the ivory tower, the factory, and the network as modes of higher education institutions' collaboration with the surrounding society. The study focused on a lifelong learning initiative to move a higher education institution towards a hybrid and networked mode. Particularly, the initiative focused on building long-term relationships with organisations in the surrounding society. Therefore, this paper aims to report results, in terms of a preliminary conceptual framework, from a higher education lifelong learning initiative. It answers the following research question: How can higher education institutions build hybrid and networked long-term relationships with the surrounding society through lifelong learning initiatives? The study was based on a design-based research method and described and analysed the conceptual development of a Swedish collaborative lifelong learning initiative between a higher education institution and an organisation. Data included in the analysis is taken from documents and field notes, including a long-term agreement, conceptual documents, and plans. The studied initiative included three phases. The first phase, preparatory work, embraced a course for the top management team of the organisation to strengthen their ability to plan, lead and organise professional and organisational development, followed by identifying the needs of the organisation. The second phase, implementation, included dialogue and analysis of the identified needs and development and implementation of suitable courses matching prioritised needs. The third phase, follow-up, included an evaluation of the different parts of the initiative, possible impacts, and a discussion of further needs of collaboration for both professional and organisational development. The conceptual development work included the design of a hybrid and networked framework based on the idea of collaboration partners subscribing to higher education courses under a long-term agreement called POD (collaboration for Professional and Organisational Development). Among others, these PODs include regular dialogues on the needs of the organisations and courses built on networked learning principles. Bring-your-own-data is a core principle to ensure a strong link between theory and practice. The early stage of the initiative included promising results, going in the direction of becoming a hybrid and networked higher education institution by signing its first POD

Visual assessment of body condition and skin soiling in cattle by professionals and undergraduate students using photo slides

We aimed to study to what extent body condition and skin soiling in cattle are rated differently depending on the profession, education and professional experience of assessors. Data were collected at 15 group-training sessions in the years 2009-2016. Totally, 569 persons; Swedish animal welfare inspectors, veterinarians/advisers, animal welfare scientists, other animal professionals as well as undergraduate students in animal science rated a set of 6-40 photos with respect to animal body condition, animal skin soiling, and recommended corrective action in response to perceived animal soiling. The more extensive animal science education, the less prone animal welfare inspectors were to give higher body condition scores. Students had a higher overall probability of rating the degree of soiling higher than the animal welfare inspectors and veterinarians/advisers. Students also recommended stricter corrective actions than did welfare inspectors and veterinarians/advisers, and veterinarians/advisers recommended less strict actions than animal welfare inspectors

Age-Related Olfactory Decline is Associated with the BDNF Val66met Polymorphism: Evidence from a Population-Based Study

The present study investigates the effect of the brain-derived neurotrophic factor (BDNF) val66met polymorphism on change in olfactory function in a large scale, longitudinal population-based sample (n = 836). The subjects were tested on a 13 item force-choice odor identification test on two test occasions over a 5-year-interval. Sex, education, health-related factors, and semantic ability were controlled for in the statistical analyses. Results showed an interaction effect of age and BDNF val66met on olfactory change, such that the magnitude of olfactory decline in the older age cohort (70–90 years old at baseline) was larger for the val homozygote carriers than for the met carriers. The older met carriers did not display larger age-related decline in olfactory function compared to the younger group. The BDNF val66met polymorphism did not affect the rate of decline in the younger age cohort (45–65 years). The findings are discussed in the light of the proposed roles of BDNF in neural development and maintenance

Interval training compared with continuous training in patients with COPD

SummaryThe aim of this study was to compare the effects of interval training (3-min intervals) with continuous training on peak exercise capacity (W peak), physiological response, functional capacity, dyspnoea, mental health and health-related quality of life (HRQoL) in patients with moderate or severe COPD.Sixty patients exercised twice weekly for 16 weeks after randomisation to interval- or continuous training. Target intensity was ⩾80% of baseline W peak in the interval group (I-group) and ⩾65% in the continuous group (C-group). Patients were tested by spirometry, ergometer cycle test, cardiopulmonary test and a 12min walk test. Dyspnoea was measured by the dyspnoea scale from Chronic Obstructive Disease Questionnaire (CRDQ), mental health by Hospital Anxiety and Depression scale (HAD) and HRQoL by the Medical Outcomes Survey Short Form 36 (SF-36).After training, W peak, peak oxygen uptake (VO2 peak) and exhaled carbon dioxide (VCO2 peak) increased significantly in both groups, no significant differences between the groups. Minute ventilation (VE peak) increased only in the C-group. At identical work rates (isotime) VO2, VCO2 and VE were significantly more decreased in the I-group than in the C-group (p<0.05). Functional capacity, dyspnoea, mental health, and HRQoL improved significantly in both groups, no difference between the groups.Interval training and continuous training were equally potent in improving peak exercise capacity, functional exercise capacity, dyspnoea, mental health and HRQoL in patients with moderate or severe COPD. At isotime, the physiological response to training differed between the groups, in favour of the interval training

Predictors of fear of childbirth and depressive symptoms among pregnant women: a cross-sectional survey in Pwani region, Tanzania

Background: Many women experience fear of childbirth (FoB) and depressive symptoms (DS) during pregnancy, but little is known about FoB among Tanzanian women. The current study aimed to assess the prevalence of FoB and DS among pregnant women and determine predictors of each and both, focusing on sociodemographic and obstetric predictors. Methods: A cross-sectional study was conducted at six health facilities in two districts in Tanzania between 2018 and 2019. In total, 694 pregnant women with gestational age between 32 and 40weeks and expecting vaginal delivery were consecutively recruited and assessed for FoB and DS. We collected data through interviews using 6 and 4-points Likert Scale of the Wijma Delivery Expectancy Questionnaire Version A and Edinburgh Postnatal Depression Scale, respectively. Women who scored ≥66 and≥10 were categorised as having FoB and DS, respectively. We performed multivariable logistic regression to investigate the predictors of FoB and DS. Results: The prevalence rates of FoB and DS among pregnant women were 15.1 and 17.7%, respectively. FoB and DS were more likely in women aged above 30 years [Adjusted Odds Ratio (AOR) 6.29, 95%CI 1.43–27.84] and in single mothers (AOR 2.57, 95%CI 1.14–5.78). Women with secondary education and above (AOR 0.22, 95%CI 0.05–0.99) and those who had given birth previously (AOR 0.27, 95% CI 0.09–0.87) were less likely to have FoB in combination with DS Women who had previous obstetric complications, and those who did not receive any social support from male partners in previous childbirth were more likely to have FoB and DS. FoB was strongly associated with DS (AOR 3.42, 95%CI 2.12–5.53). DS only was more common in women who had inadequate income (AOR 2.35, 95%CI 1.38–3.99) or had previously experienced a perineal tear (AOR 2.32, 95%CI 1.31–4.08). Conclusions: Not having a formal education, having only primary education, being aged above 30 years, being single, being nulliparous, having experienced obstetric complications, and having a lack of social support from a male partner during previous pregnancy and childbirth were predictors of FoB and DS during pregnancy. FoB and DS were strongly associated with each other. It is vital to identify at-risk women early, to ofer support during pregnancy and childbirth

Additive clinical impact of epidermal growth factor receptor and podocalyxin-like protein expression in pancreatic and periampullary adenocarcinomas

The outcome of periampullary adenocarcinomas remains poor with few treatment options. Podocalyxin-like protein (PODXL) is an anti-adhesive protein, the high expression of which has been shown to confer a poor prognosis in numerous malignancies. A correlation and adverse prognostic synergy between PODXL and the epidermal growth factor receptor (EGFR) has been observed in colorectal cancer. Here, we investigated whether this also applies to periampullary adenocarcinomas. We analyzed the immunohistochemical expression of PODXL and EGFR in tissue microarrays with tumors from two patient cohorts; (Cohort 1, n=175) and (Cohort 2, n=189). The effect of TGF-beta -induced expression and siRNA-mediated knockdown of PODXL and EGFR, were investigated in pancreatic cancer cells (PANC-1) in vitro. We found a correlation between PODXL and EGFR in these cancers, and a synergistic adverse effect on survival. Furthermore, silencing PODXL in pancreatic cancer cells resulted in the down-regulation of EGFR, but not vice versa. Consequently, these findings suggest a functional link between PODXL and EGFR, and the potential combined utility as biomarkers possibly improving patient stratification. Further studies examining the mechanistic basis underlying these observations may open new avenues of targeted treatment options for subsets of patients affected by these particularly aggressive cancers.Peer reviewe

Novel Allosteric Mechanism of Dual p53/MDM2 and p53/MDM4 Inhibition by a Small Molecule

Restoration of the p53 tumor suppressor for personalised cancer therapy is a promising treatment strategy. However, several high-affinity MDM2 inhibitors have shown substantial side effects in clinical trials. Thus, elucidation of the molecular mechanisms of action of p53 reactivating molecules with alternative functional principle is of the utmost importance. Here, we report a discovery of a novel allosteric mechanism of p53 reactivation through targeting the p53 N-terminus which promotes inhibition of both p53/MDM2 (murine double minute 2) and p53/MDM4 interactions. Using biochemical assays and molecular docking, we identified the binding site of two p53 reactivating molecules, RITA (reactivation of p53 and induction of tumor cell apoptosis) and protoporphyrin IX (PpIX). Ion mobility-mass spectrometry revealed that the binding of RITA to serine 33 and serine 37 is responsible for inducing the allosteric shift in p53, which shields the MDM2 binding residues of p53 and prevents its interactions with MDM2 and MDM4. Our results point to an alternative mechanism of blocking p53 interaction with MDM2 and MDM4 and may pave the way for the development of novel allosteric inhibitors of p53/MDM2 and p53/MDM4 interactions

Utegående nötkreatur och får

Detta yttrande har tillkommit efter en begäran från Jordbruksverket om sammanställning av forskning om faktorer som är viktiga för djurskyddet och djurvälfärden vid hållande av nötkreatur och får utomhus, med eller utan ligghall, i nordiskt klimat under den kalla årstiden då betestillväxt inte sker, s.k. utegångsdjur. Rådet konstaterar att det finns en betydligt större mängd vetenskaplig litteratur om nötkreatur än om får. Fullständiga och systematiska bedömningar av välfärden hos utegångsdjur förekommer knappast. Det finns också en del luckor i det vetenskapliga underlaget som visar på behov av ytterligare forskning. Utegångsdjur av både får och nötkreatur förekommer i stora delar av den tempererade världen som har vinter med kortare eller längre perioder med minusgrader och snö. Flera andra platser där utegångsdrift tillämpas, t.ex. norra USA, Kanada och Sydön på Nya Zeeland, har ett kallare och torrare vinterklimat än vad som är vanligt i södra och mellersta Sverige som i stället ofta har milda vintrar med fuktig väderlek. Nötkreatur och får som går utomhus påverkas av flera klimatfaktorer som definierar deras termiska närmiljö, främst temperatur, vindhastighet, nederbörd och solinstrålning. Det är svårt att ange vilken samlad effekt på djurvälfärden som olika kombinationer av dessa faktorer har under praktiska förhållanden vid utegång vintertid. Fuktig väderlek runt fryspunkten kan i kombination med stark vind vara mer påfrestande för djuren än lägre temperaturer vid torr väderlek utan vind. Den praktiska betydelsen av detta är dock sannolikt låg, om djuren har möjlighet att söka skydd. Blöt päls kan i kombination med stark vind orsaka stora värmeförluster, men utan vindpåverkan blir vinterpäls inte genomblöt av nederbörd och behåller därför en betydande del av sin värmeisolerande förmåga. En blöt liggyta ökar kroppens värmeförluster och åtminstone nötkreatur föredrar mjuka, torra och rena liggplatser. Det finns trots detta inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att avgöra ifall sådana liggplatskvaliteter är helt nödvändiga för att uppnå en god djurvälfärd eller ej. För att hålla en jämn kroppstemperatur anpassar djuren sin fysiologi och sitt beteende varigenom värmeproduktionen och värmeförlusterna regleras. Om temperaturen underskrider den nedre kritiska temperaturen, kommer fysiologiska och beteendemässiga mekanismer att aktiveras för att öka värmeproduktionen och minska värmeavgivningen. Djuren huttrar, ökar sitt foderintag, söker lä, placerar sig från vindriktningen och utnyttjar värmestrålningen från andra djur. Nötkreatur tycks ha förmåga att lära sig att hitta och utnyttja olika mikroklimat i terrängen eller i skydd av andra djur. Den termoneutrala zonen påverkas av många djurspecifika faktorer såsom ras, ålder, hälsotillstånd, beteende och grad av tillvänjning, liksom av omständigheter i miljön såsom stark solinstrålning och blåst, liksom att pälsen förlorar delar av sin isolerande förmåga när den blir smutsig och blöt av gödsel, jord eller regn. Djuren kan även anpassa sig mer långsiktigt till klimatförhållandena genom att sätta eller tappa päls och genom att förändra sin hormoninsöndring och ämnesomsättning så att den termoneutrala zonen förskjuts. Det finns husdjursraser som särskilt har utvecklat förmågan att hantera kallt respektive varmt klimat, t.ex. genom att ansätta kroppsfett. Det är osannolikt att vuxna utegående nötkreatur och får hamnar utanför sin termoneutrala zon så länge de är torra, i god kondition, har tillräckligt med foder och ges möjlighet att vänja sig gradvis vid klimatet, eftersom deras metaboliska förmåga är tillräcklig för att bibehålla värmebalansen. Djurens överskottsvärme bidrar till att blöt päls torkar. Nyfödda djur (sannolikt upp till ett par veckors ålder) är dock känsligare, 6 liksom sjuka djur och djur i dålig kondition. Kalvnings- och lamningssäsongen för utegående djur bör därför förläggas utanför den kallaste delen av året, och sjuka djur kan behöva tas inomhus. Markförhållandena behöver beaktas så att djuren har tillgång till en bärande markyta utan synliga vattensamlingar. När det inte är betessäsong är det viktigt att marken bär på ytor där djuren vistas en stor del av tiden. Vid hög beläggning ökar djurens tramp och gödsel belastningen på mark och vegetation. Resurser som foder, vatten och konstruerade skydd kan behöva placeras på dränerad markyta eller flyttas då och då för att undvika upptrampade, smutsiga och halkiga förhållanden. För att djuren inte ska vara långvarigt blöta och förlora extra värme behövs tillgång till något slags skydd mot regn och hård vind. Behovet av konstruerade skydd är dock oklart och beror sannolikt på individuella djurfaktorer, klimatförhållanden och förekomst av naturliga skydd, främst vegetation och terrängformationer. Det har inte visats att konstruerade skydd överlag skulle vara bättre för djurens välfärd än naturliga skydd, om sådana finns tillgängliga för samtliga djur i flocken, eller att djurens beteende skulle vara mycket annorlunda med tillgång till konstruerat vindskydd än med naturliga skydd. Effekten av konstruerade skydd är i hög grad beroende av att de utformas och placeras korrekt. Användning av konstruerade skydd kan innebära ökat markslitage, större gödselbelastning och sämre renhet hos djuren, i de fall det leder till en större koncentration av djur på en begränsad yta. Även i anslutning till naturliga skydd kan motsvarande problem ses, om djuren koncentreras till liten yta. Husdjur är motiverade till rörelse och möjligheter att röra sig förbättrar deras välfärd. Djur som hålls frigående har ett större energibehov än djur med begränsad rörelsefrihet. Foderbehovet vid kalla förhållanden påverkas av den termiska närmiljön och djurens nedre kritiska temperatur. Utfodringen bör ske avskilt från liggplatsen för att minska belastningen av gödsel, urin och tramp där djuren ska ligga. Om fodertillgången är begränsad vid låga temperaturer kan djuren ändå öka sin värmeproduktion på bekostnad av tillväxt av kroppsvävnad eller mjölkproduktion. Vid låga temperaturer är vattenförlusterna genom avdunstning och behovet av vatten för att täcka dessa lägre. Behovet av dricksvatten kan under vissa förhållanden täckas genom intag av snö, men välfärdskonsekvenserna är inte helt utredda och därtill behöver snöns hygieniska kvalitet beaktas. Utegående djur kan i vissa områden utsättas för rovdjursangrepp. Det finns begränsat med belägg för effektiviteten hos olika rovdjurssäkrande åtgärder. Utegång minskar i allmänhet risken för klövsjukdomar och ektoparasiter, samt förbättrar djurvälfärden på flera sätt. Klövspaltinflammation, klöveksem, digital dermatit och klövröta orsakas av en kombination av bakteriell smitta och en fuktig och smutsig närmiljö. Angrepp av löss är vanligt i svenska besättningar av nötkreatur och får över hela landet och kan orsaka klåda och håravfall, vilket kan sätta ner djurens välfärd. Lössen trivs bra där det är fuktigt ochvarmt och gynnas av lång och tjock päls, liksom av att djuren håller sig nära varandra. Det är vanligare med löss på stall än utomhus. Det är olämpligt att massbehandla utegående djur med håravfall rutinmässigt mot löss utan att först säkerställa diagnosen, eftersom det ökar risken för resistensproblem och kan skada mikrofaunan i djurens spillning. Smittsamma sjukdomar kan härbärgeras och spridas av vilda djur och överföras till utegående husdjur genom direkt eller indirekt kontakt. 7 Ett gott förhållande mellan människa och djur är ett allmänt accepterat kriterium för gott djurskydd. En god skötare behöver förstå principerna för effektiv djurhantering och ha en positiv inställning till djuren. Lantbruksdjur kan vänjas vid hantering och transport. Att hålla nötkreatur och får utomhus året om, t.ex. i ranchdrift eller andra extensiva system, innebär vanligtvis en minskning av kontakten mellan människa och djur. Ovana vid hantering medför en ökad risk att djuren blir mer skygga och kan bli stressade, rädda och ibland aggressiva när hantering och fixering ändå blir nödvändigt. Väl utformade fasta eller mobila hanteringsanläggningar för veterinärbehandling, lastning, kalvning på bete, hantering av nykalvade kor och andra arbetsrutiner kan göra arbetet mer effektivt och minska stress och risker för skador både för djur och människa. Tillsynen av djuren är en utmaning i extensiv djurhållning, särskilt runt kalvning och lamning i kallt klimat, eftersom det kan vara svårt att hitta alla djur och att komma tillräckligt nära för att genomföra en tillfredställande kontroll av kondition, eventuella skador och sjukdomar. Digitala hjälpmedel kan användas för att effektivisera tillsynen, men kunskapen är begränsad om hur det kan göras i praktiken. Digitala hjälpmedel kan inte helt ersätta direkt kontakt mellan människor och djur. Olycksriskerna för djurskötare vid djurhantering beror bland annat på vilka hanteringsanordningar som gården har och hur vana djuren är vid att bli hanterade. Det saknas vetenskapligt baserad kunskap om arbetsmiljö och säkerhet vid hantering av nötkreatur utomhus. Dominansförhållanden bestämmer hur olika individer utnyttjar resurser som är begränsade. Det är därför viktigt att alla djur får tillgång till de resurser som krävs för en acceptabel djurvälfärd