Farm-based education

There seems to be something missing in the modern school. An increasing number of students face difficulties in the traditional classroom setting, some cannot attend school at all, and a worrying number of students fail to leave school with approved grades, with potentially detrimental effects on their future lives. Schools in Sweden are obliged to adjust so that students can achieve the knowledge requirements in school, but it can be difficult to make such adjustments in existing school premises. To help students to succeed in school, we may need to try other methods. Outdoor, experiential learning such as farm-based education can be a possible complement to classroom teaching. By giving all students the opportunity to have parts of their studies on educational farms with animals, they get the chance to learn more about nature, animals and our food production, while the farm environment and pedagogy enable experiential learning of school subjects following the school curriculum and syllabi. The aim of this master thesis was to acquire knowledge about farm-based education in Swedish schools from preschool class to grade 9, through a survey sent to teachers with supposedly little knowledge about farm-based education and through deep interviews with practitioners within farm-based education. The study consists of a survey and interviews. A literature review gives a theoretical background to attention and learning, nature and animal assisted interventions and experiential learning, including farm-based education. The survey was a part of a project with researchers in Norway, Sweden, Finland and Denmark. The Swedish version of the questionnaire was sent out to a randomized selection of 300 municipal lower secondary schools (grade 7-9) in Sweden. The interview method was semi-structured. The prepared questions were open-ended, with both thematic and dynamic dimensions. Two schoolteachers and one farm guide were interviewed. A deductive analysis was made of the interviews, with the research questions as themes. A majority of the survey respondents thought that farm-based education could fit into the syllabi for science subjects, home and consumer studies and social study subjects. Only two of the 47 respondents thought that farm-based education did not fit into the syllabus of any subject. Most respondents found it important with documented effects of farm-based education. Some respondents thought that farm-based education would take too much time from ordinary lectures. Most respondents thought that the farmer together with schoolteachers, or with teachers employed at the farm, should teach the students during farm visits, rather than the farmer alone. The results of both the survey and the interviews indicate that farm-based education might be suitable for all students, for whole classes as well as for smaller groups of students in need of special support. Farm-based education can fit into the syllabi of many school subjects, including languages, mathematics, biology, chemistry, physics, home and consumer studies, crafts and sports and health. Many survey respondents and two interviewees found transportation to farms to be a potential problem for farm-based education. All interviewees thought that economy is a potential problem for farm-based education. They had found that teachers who are familiar with farm-based education are usually positive to it, while teachers who have no such experience might be more reluctant. To attract teachers, farm visits should be well organised and easy to fit into the schedule. Preparations, structure and safety routines are crucial. The interviewees found it important that farm-based education is connected to the school curriculum and syllabi, and they thought that it can be advantageous to work interdisciplinary. According to the interviewees, farm animals are central in most farm activities. Children can learn a lot from socialising with animals, studying their behaviour and compare with human behaviour. The farm environment and the animals increase attention and create opportunities for learning. Educational farms provide unique learning opportunities that are not given anywhere else. Regarding further education for teachers within farm-based education, both survey respondents and interviewees preferred a mixture of online teaching and physical meetings. The interviewees claimed that a course about farm-based education should include handling of different kinds of animals and the relationship between animals and children. Some conclusions from the study are that farm-based education might enhance students’ learning in several school subjects. The interviewed teachers and farm staff with experience of farm-based education saw possibilities to use it more in the education, especially for younger students and for students with special needs. It can be recommended to increase availability of farm-based education and let all students take part of it at least to some degree. For students with special needs, farm-based education might improve school attendance, health and well-being. Further research is needed to evaluate effects and suitable methods for farm-based education.Det verkar saknas något i den moderna skolan. Ett ökande antal elever möter svårigheter i den traditionella klassrumsmiljön, en del kan inte gå i skolan alls, och en oroande andel elever misslyckas med att lämna skolan med godkända betyg, vilket kan ha negativa effekter på deras framtida liv. Skolor i Sverige är skyldiga att anpassa så att eleverna ska kunna nå kunskapskraven i skolan, men det kan vara svårt att göra sådana anpassningar i befintliga skollokaler. För att hjälpa eleverna att lyckas i skolan kan vi behöva pröva andra metoder. Utomhuspedagogik och upplevelsebaserat lärande, där pedagogiska lantgårdar ingår, kan vara möjliga komplement till klassrumsundervisning. Genom att ge alla skolelever möjlighet att ha delar av sin skolgång på undervisningsgårdar med djur får eleverna chansen att lära sig mer om naturen, djuren och vår livsmedelsproduktion, samtidigt som gårdsmiljön och pedagogiken möjliggör upplevelsebaserat lärande av skolämnen efter skolans läroplan och kursplaner. Syftet med denna masteruppsats var att skaffa kunskap om gården som pedagogisk resurs i svensk skola, från förskoleklass till årskurs 9, genom en enkät som skickades till lärare med förmodat begränsad kunskap om gården som pedagogisk resurs, och genom djupintervjuer med praktiker med erfarenhet av gården som pedagogisk resurs. Studien består av en enkät och intervjuer. En litteraturöversikt ger en teoretisk bakgrund till uppmärksamhet och lärande, natur- och djurunderstödda insatser och upplevelsebaserat lärande, inklusive gården som pedagogisk resurs. Enkätundersökningen ingick i ett projekt med forskare i Norge, Sverige, Finland och Danmark. Den svenska versionen av enkäten skickades ut till ett slumpmässigt urval av 300 kommunala högstadieskolor (årskurs 7-9) i Sverige. Intervjumetoden var semistrukturerad. De förberedda frågorna var öppna, med både tematiska och dynamiska dimensioner. Två lärare och en gårdsguide intervjuades. En tematisk analys gjordes av intervjuerna, med forskningsfrågorna som teman. En majoritet av de som besvarade enkäten tyckte att gården som pedagogisk resurs kan passa in i kursplanerna för naturvetenskapliga ämnen, hem- och konsumentkunskap och samhällsorienterande ämnen. Endast två av de 47 tillfrågade tyckte att gården som pedagogisk resurs inte passade in i något ämnes kursplan. De flesta tyckte att det var viktigt med dokumenterade effekter av gården som pedagogisk resurs. Vissa respondenter tyckte att gården som pedagogisk resurs skulle ta för mycket tid från den vanliga undervisningen. De flesta tillfrågade tyckte att lantbrukaren tillsammans med skollärare, eller med lärare anställda på gården, borde undervisa eleverna vid gårdsbesök, snarare än enbart lantbrukaren. Resultaten av både enkätundersökningen och intervjuerna tyder på att gården som pedagogisk resurs kan vara lämplig för alla elever, för hela klasser såväl som för mindre grupper av elever med behov av särskilt stöd. Gården som pedagogisk resurs kan passa in i kursplanerna för många skolämnen, inklusive språk, matematik, biologi, kemi, fysik, hem- och konsumentkunskap, slöjd och idrott och hälsa. Många enkätrespondenter och två intervjupersoner uppgav att resor till gårdar är ett potentiellt problem för användandet av gården som pedagogisk resurs. Alla intervjupersoner ansåg att ekonomi är ett potentiellt problem för att använda gården som pedagogisk resurs. Deras erfarenhet var att lärare som är bekanta med gården som pedagogisk resurs vanligtvis är positiva, medan lärare som inte har erfarenhet kan vara mer tveksamma. För att locka lärare bör gårdsbesök vara välorganiserade och lätta att passa in i schemat. Förberedelser, struktur och säkerhetsrutiner är avgörande. Intervjupersonerna ansåg att det var viktigt att gården som pedagogisk resurs kopplas till skolans läroplan och kursplaner och att det kan vara fördelaktigt att arbeta ämnesövergripande. Enligt intervjupersonerna är lantbruksdjur centrala i de flesta pedagogiska gårdsaktiviteter. Barn kan lära sig mycket av att umgås med djur, studera deras beteende och jämföra med mänskligt beteende. Gårdsmiljön och djuren ökar uppmärksamheten och skapar möjligheter till lärande. Gården som pedagogisk resurs ger unika lärandemöjligheter som inte ges någon annanstans. På frågor om vidareutbildning för lärare om gården som pedagogisk resurs föredrog både enkätrespondenter och intervjupersoner en blandning av online-undervisning och fysiska träffar. Intervjupersonerna menade att en utbildning om gården som pedagogisk resurs bör innehålla hantering av olika sorters djur och relationen mellan djur och barn. Några slutsatser från studien är att gården som pedagogisk resurs kan förbättra elevernas lärande i flera skolämnen. Intervjuade lärare och gårdspersonal med erfarenhet av att använda lantgårdar i undervisningen såg möjligheter att använda dem mer i utbildningen, särskilt för yngre elever och för elever i behov av särskilt stöd. Det kan rekommenderas att öka tillgängligheten till gården som pedagogisk resurs och låta alla elever ta del av den åtminstone till viss del. För elever med behov av särskilt stöd har vistelse på lantgårdar potential att förbättra skolgång, hälsa och välbefinnande. Ytterligare forskning behövs för att utvärdera effekter och lämpliga metoder för gården som pedagogisk resurs

Konfliktfall Flughafenerweiterung : eine kritische Würdigung des Verfahrens "Mediation - eine Zukunftsregion im offenen Dialog" zum Flughafen Frankfurt/Main

Im Mai 1998 initiierte der damalige Hessische Ministerpräsident Hans Eichel (SPD) das Verfahren „Mediation – Eine Zukunftsregion im offenen Dialog“. Die beteiligten Konfliktparteien sollten über die weitere Entwicklung des Flughafens Frankfurt/Main beraten, nachdem in Folge der Kapazitätsengpässe des Flughafens Forderungen nach einer neuen Start- und Landebahn erhoben worden waren. Politisches Ziel und Motivation des Verfahrens war die Absicht, den sich anbahnenden Konflikt um eine mögliche Erweiterung des Flughafens in rationale und gewaltfreie Bahnen zu lenken. Damit sollte eine Wiederholung der gewalttätigen Auseinandersetzungen vermieden werden, die im Laufe der letzten Erweiterung, anläßlich des Baus der Startbahn 18 West den Konflikt eskalieren ließen. Bereits vor Beginn der Mediation stand die Verfahrensvorbereitung und -gestaltung in der öffentlichen Kritik. In der Tat wies schon die Anfangsphase des „Mediation“ erhebliche Mängel auf, orientiert man sich in der Beurteilung an den in der Mediationstheorie entwickelten Kriterien. Wesentliche Grundvoraussetzungen sind, daß alle betroffenen Konfliktparteien, wenigstens aber diejenigen beteiligt werden, die über ausreichend Potential verfügen, die Umsetzung des Mediationsergebnisses zu verzögern oder zu verhindern und daß die Mediation mit einem alle Parteien bindenden Ergebnis z.B. durch einen Vertrag beendet wird. Die exklusive, bestimmte Konfliktparteien ausschließende Vorbereitung, der nahezu fehlende Abstimmungsprozeß zur Verfahrensgestaltung mit den eingeladenen Konfliktparteien und die insgesamt eingeschränkte Eigenständigkeit der Beteiligten verstießen gegen das Prinzip der Kontrolle und Selbstbestimmung in der Mediation. Die Vorbereitung durch die hessische Landesregierung sowie die begleitenden Äußerungen verantwortlicher Politiker vermittelten zudem den Eindruck, daß hier unter dem Anschein der Partizpation eine Entscheidung für die Erweiterung legitimiert werden sollte. Die eingeladenen Umweltverbände und Bürgerinitiativen als wichtige betroffene Konfliktparteien lehnten aufgrund dieser Mängel und anderer, verbandsinterner Überlegungen eine Teilnahme ab. Eine weitere grundlegende Voraussetzung von Mediationsverfahren wurde blieb damit unerfüllt. Insgesamt kann man das Verfahren „Mediation – Eine Zukunftsregion im offenen Dialog“ zum Flughafen Frankfurt/Main aufgrund der Unzulänglichkeiten in der Vorbereitung und der Nichtbeteiligung wichtiger betroffener Interessen also nicht im strengen Sinne als Mediationsverfahren bezeichnen. Nach anderthalb Jahren Arbeit legten die am Verfahren beteiligten Konfliktparteien ihren im Konsens beschlossenen Endbericht vor. Sie empfahlen den Ausbau des Flughafens, allerdings ohne dafür eine konkrete Variante zu benennen, verknüpften jedoch mit ihren Empfehlungen Bedingungen wie z.B. ein zukünftiges Nachtflugverbot. Nur einen Tag nach Veröffentlichung des Endberichtes kündigten die an dem Verfahren beteiligten Anrainergemeinden des Flughafens ihren Widerstand gegen jegliche Erweiterung des Startund Landebahnsystems an. Vertreter der Deutschen Lufthansa Aktiengesellschaft (LH) und der Flughafen Frankfurt/Main AG (FAG), die ebenfalls teilgenommen hatten, bezeichneten das vereinbarte und von ihnen mitgetragene Nachtflugverbot als nicht akzeptabel und kündigten ihrerseits Widerstand dagegen an

Towards the development of a starter culture for improvement of grain storage through biopreservation

In temperate countries such as Sweden, where much rain falls during the harvest period, problems can occur later during preservation of feed grains because of too high water contents in the grains. Drying by heated air is the most commonly used operation in Sweden to reduce water content in grains. If airtight storage is used instead, energy and money can be saved, as airtight storage only consumes 2 % of energy needed for heated air drying. Through biopreservation, where added microorganisms enhance the stability of the cereals in the airtight storage system by preventing mould growth, a more stable preservation can be obtained. To achieve a safe storage, insensitive to air leakage, the starter culture must work properly independently of the moisture content in the grains. To expand the acceptable region of moisture content, combinations of several organisms can be used as a starter culture. A mixture of the yeast Pichia anomala J121, a lactic acid bacteria (LAB) and a propionic acid bacteria (PAB) may be an ideal starter culture, as the yeast can work in relative dry grains and the bacteria in more moist grains. However, having several organisms in the starter culture can cause problems. For example, P. anomala J121 can metabolize lactic acid produced by LAB, as oxygen enters the system in the moist grains. This results in an increase in pH, allowing detrimental organisms to grow. The ability of different LAB and PAB isolates to inhibit P. anomala J121 was therefore investigated. Slight inhibition of the yeast was only observed for Propionibacterium freundenreichii subsp. shermanii MP5, P. freundenreichii MP23 and P. thoenii MP11. To work as a starter culture, the microorganisms must be able to grow and produce organic acids and/or other antifungal compounds. Therefore, we investigated the ability of different combinations of PAB, Lactobacillus plantarum MiLAB393(pLV100) and P. anomala J121 to inhibit the mould species Penicillium roqueforti J5 at moisture contents of 25 % and 33 % in a mini silo system. The mould growth was mainly affected by P. anomala J121. Since the yeast seemed to have lower ability to grow at moisture content of 33 %, a starter culture with several organisms seems to be preferred. Of the PAB investigated in the study, Propionibacteria thoenii MP11 is the most suitable PAB in a starter culture, due to its ability to grow and produce organic acids. However, additional LAB and PAB need to be characterized and tested in different combinations.I tempererade länder som Sverige, där det faller mycket nederbörd under skördeperioden, kan höga vattenhalter i spannmålen orsaka problem vid lagerhållningen. Varmluftstorkning är den mest använda metoden i Sverige för att reducera spannmålens vattenhalt. Om lufttät lagring skulle användas istället kan energi och pengar sparas, då lufttät lagring endast förbrukar 2 % av energin som krävs vid torkning. Biokonservering, där tillsatta mikroorganismer ökar kvalitén på lufttät lagrad spannmål genom att inhibera mögeltillväxt, kan ge mer stabila lagringsförhållanden. För att uppnå en säker lagring som är stabil mot syreläckage, är det viktigt att startkulturen fungera oberoende av spannmålens fukthalter. För att öka området för acceptabla fukthalter kan en kombination av flera organismer användas i startkulturen. En blandning av Pichia anomala J121, en mjölksyrabakterie (LAB) och en propionsyrabakterie (PAB) skulle kunna vara en ideal startkultur, eftersom jästen är verksam i relativt torra spannmål och bakterierna i mer fuktiga spannmål. Problem kan dock uppstå då flera organismer ingår i startkulturen. Till exempel kan P. anomala J121 metabolisera mjölksyra, producerat av LAB i fuktigt spannmål, då syre blir tillgängligt i systemet. Detta resulterar i stigande pH-värde, vilket tillåter skadliga organismer att växa. Följaktligen studerades olika LAB och PAB isolats förmåga att inhibera P. anomala J121. Marginell inhibering av jästen inträffade enbart för Propionibacterium freundenreichii subsp. shermanii MP5, P. freundenreichii MP23 och P. thoenii MP11. För att vara en fungerande startkultur måste mikroorgansimerna ha förmåga att växa och producera organiska syror och/eller andra hämmande föreningar. Därför undersöktes förmågan att inhibera mögelarten Penicillium roqueforti J5 vid fukthalterna 25 % samt 33 % i ett minisilosystem för olika kombinationer av PAB, Lactobacillus plantarum MiLAB393(pLV100) och P. anomala J121. Mögeltillväxten påverkades i huvudsak av P. anomala J121. Eftersom jästen tycktes ha en sämre förmåga att växa vid en fukthalt av 33 %, tycks en blandning av flera organismer vara att föredra. Av de undersökta PAB, var P. thoenii MP11 mest lämpad att ha i en startkultur, på grund av dess förmåga att växa och producera organiska syror. Fler olika kombinationer av tillsatta LAB och PAB bör dock studeras för att en väl fungerande startkultur ska kunna sättas samman

”And where should the animals be if not in the countryside!” : a study of the collaborative project which will help landowners for restoration for sustainable land use

På den svenska landsbygden har det en gång funnit stora arealer av öppna marker så som naturbetesmarker, men under de senaste årtiondena har det skett en stor minskning av dessa. Det har nu öppnats upp nya möjligheter till att återfå det landskap som en stor del av vår flora och fauna faktiskt är beroende av i och med nya möjligheter till stöd och ersättningar från EU Med hjälp av landsbygdsprogrammet har bland annat olika projekt fått medel för att arbeta med exempelvis restaureringar av marker. Projektet som denna studie bygger på heter Projekt mångfaldig samverkan, tidigare Projekt samverkan, och arbetar med restaureringar av bland annat naturbetesmarker. Uppdragsgivare för projektet är landsbygdsenheten, Länsstyrelsen Västra Götaland. Idén med projektet är att myndigheter som länsstyrelsen ska stötta grupper som är intresserade av att göra någon förändring på sina marker. Det är i sin tur dessa grupper som gör arbetet och det är deras personliga erfarenheter och framtidstro som är grunden till denna studies resultatundersökning. Syftet med studien är att ta reda på vilka effekter som Projekt mångfaldig samverkan har gett. Studien bygger på djupintervjuer med informanter från två olika grupper inom projekt mångfaldig samverkan. För att belysa informanternas berättelser och diskutera hur de upplever Projekt mångfaldig samverkan används en teoretisk utgångspunkt om det sociala samspelet mellan människor och hur rådgivarnas arbete ska grundas i kommunikation mellan olika människor och grupper. Resultatet av studien visar att inställningen till Projekt mångfaldig samverkan är positiv bland de som deltagit. Enligt de intervjuade har inställningen till myndigheternas roll förändrats i och med projektets arbetsmodell. Intresset och kunskaperna kring restaurering och dess betydelse har generellt sett också ökat i och med projektet.The project on which this study is based is called “Projekt mångfaldig samverkan”. The main purpose of the project contains restoration of natural grasslands. The client for the project is the rural unit at the County Administrative Board of “Västra Götaland”. One of the basic ideas with the project is that the authorities should support groups of people connected to the countryside who are interested in making changes in their land. Those groups do the actual work, and it is their personal experience and future hopes and beliefs that are the basis of this study's examination results. The study aims to find out which effects “Projekt mångfaldig samverkan” has given, and then be able to discuss and draw conclusions of potential future changes. This qualitative study is based on in-depth interviews with informants from two different groups within the project. The result combines interviews with a part-time evaluation from 2010 and written articles about groups within the project. To illustrate the informants' stories and discuss how they experience “Projekt mångfaldig samverkan” I used a theoretical point about the social interaction between people and how advisors work should be based in communication between different people and groups. The results of the study shows that the approach to “Projekt mångfaldig samverkan” is positive among those who participated. According to the interviewees, the approach to the authority’s role was changed. Interest in, and knowledge about restoration and its importance has also generally increased with the project

Immigrants in the green sector : experiences of green integration within the Rural Development Programme in the Swedish County of Västra Götaland 2007-2013

I uppsatsen undersöks hur integration av invandrare i de areella näringarna (växtodling, djurhållning och skogsskötsel) och på landsbygden kan underlättas, med fokus på Västra Götalands län. Det sker dels genom en litteraturstudie i ämnet, dels genom att beskriva erfarenheter av några projekt inom grön integration som genomförts i Västra Götaland, finansierat av landsbygdsprogrammet 2007-2013. Flyktingar med olika bakgrund intervjuas också om sin syn på landsbygden och intresse av att bo på landsbygden och arbeta inom de gröna näringarna. Litteraturstudien täcker olika aspekter på integration, såsom integration på landsbygden jämfört med i städerna, kommuners och myndigheters roll, möjligheter för invandrare att etablera sig som företagare inom de gröna näringarna, och nischer inom de gröna näringarna som kan vara lämpliga/möjliga för invandrare att etablera sig inom. Invandrare i Sverige bor i hög utsträckning i städer. Svensk landsbygd domineras av etniska svenskar och åldersstrukturen på landsbygden är ogynnsam för de gröna näringarna. För att utvecklas behöver landsbygden attrahera unga människor, entreprenörer och barnfamiljer. Invandrare är entreprenörer i högre utsträckning än etniska svenskar, och det finns många invandrade barnfamiljer som vill bo och arbeta på landsbygden. För att detta ska bli möjligt krävs först och främst kontakter. För att kunna bo, odla och hålla djur behövs tillgång till mark samt bostäder på landsbygden. Startkapital är också viktigt, liksom kunskap om lokala förhållanden. Naturbruksgymnasierna har en viktig roll i grön integration. De projekt som drivits 2007-2013 i Västra Götalands län med inriktning på grön integration studeras närmare, med hjälp av projektrapporter och semistrukturerade intervjuer med några av projektledarna. Projekten har varit relativt lyckade och många lärdomar har dragits som kan komma till nytta för framtida projekt. Ökad samverkan mellan olika aktörer är ett resultat av lokala projekt, erfarenhet av att driva riktade kurser inom grön integration ett annat. Projekten i sig har endast i mycket ringa utsträckning genererat direkta arbetstillfällen, men kunskaperna från projekten kan komma till nytta på sikt, för både deltagare och andra. Uppsatsen leder fram till rekommendationer för Länsstyrelsen i Västra Götalands län inför EU:s kommande landsbygdsprogram, men kan även användas av övriga länsstyrelser och i andra sammanhang, i den mån materialet är tillämpbart. För att främja grön integration bör landsbygdsprogrammet ge möjlighet till stöd även för stadsnära odling och djurhållning. Riktad information behövs för att invandrare i städerna ska få reda på vilka möjligheter som kan finnas på landsbygden. Landsbygdsprogrammet behöver synliggöras också i förorterna.In this one year master thesis in rural development, the current conditions and future possibilities for integration of immigrants, mainly refugees, into rural areas and the green sector (agriculture, horticulture and silviculture) are investigated, with focus on the county of Västra Götaland, in the south-west part of Sweden. A literature survey is included, as well as an investigation of some projects within green integration, financed by the EU Rural Development Programme 2007-2013. The study includes interviews with refugees with different backgrounds, to investigate their perception of concepts such as “rural” and “countryside”, as well as finding out whether refugees would be interested in living in rural areas and working within the agricultural sector. The literature survey covers several aspects on integration, including a comparison of integration between rural and urban areas in Canada and Sweden, the role of Swedish local, regional and governmental authorities, possibilities for immigrants to establish themselves in rural areas considering aspects such as housing, transports, access to farmland and funding, as well as some ideas on niches for establishment of immigrants in the green sector. Immigrants in Sweden live predominantly in cities and towns. Swedish countryside is dominated by ethnic Swedes and the age structure in the countryside is unfavorable for the green sector. To develop, the countryside needs to attract young people, entrepreneurs and families with children. Immigrants are entrepreneurs to a higher extent than ethnic Swedes, and there are many immigrant families who would like to live and work in the countryside. To make this possible, contacts are required more than anything else. To stay, grow crops and keep animals, access to land and housing is needed. Initial capital is also important, as well as knowledge about local conditions. Agricultural colleges have an important role in green integration. Experiences from the rural development program of the European Union 2007-2013 for the county of Västra Götaland are investigated through studying the project reports and interviewing some of the project coordinators. The projects were relatively successful and many lessons have been made those might be useful for future projects, such as increased collaboration between stakeholders and experience from courses within green integration. The projects have had minimal impact on direct work opportunities, but knowledge from the projects might be useful in the long run. The work results in recommendations for the County Administrative Board of Västra Götaland on how to develop the work with integration of immigrants in the next rural development programme period of the European Union. It may also be used in other contexts, where applicable

De vanligaste bristerna i svensk djurhållning

Sammanfattning Statens Jordbruksverk ansvarar för den centrala kontrollen av djurskyddet i Sverige. De kontrollerar och säkerställer att samhället fungerar enligt de lagar som riksdagen bestämt. De utövar offentlig kontroll, samordnar kontrollmyndigheterna samt ger dem stöd, råd och vägledning. Sedan 2009 har länsstyrelserna ansvaret för djurskyddskontrollerna i Sverige. Under år 2010 utförde Sveriges länsstyrelser 12 882 kontroller och det skrevs 1541 förelägganden och förbud. Under samma år uppmättes antalet lantbruksdjur- och hästföretag till 21 586 med nötkreatur, 17 509 med häst, 8 657 med får, 1 695 med svin samt 102 med fjäderfän. Djurskyddsinspektörernas uppgift är att se till att djurskyddslagstiftningen efterlevs. Genom att veta vilka de vanligaste bristerna är i djurhållningar kan man jobba förebyggande mot dessa. Man kan även lägga mer resurser på kontroller av djurhållningar med potentiellt högre risk där dessa brister kan uppstå. Att känna till bristerna kan leda till att man uppmärksammar små och tidiga tecken på att en brist håller på att uppkomma och därmed förhindra detta, vilket även bidrar till att djur inte behöver påverkas negativt. Även att kunna visa för djurhållaren den negativa effekt bristerna kan ha på djurhållningen och dess ekonomiska lönsamhet. Syftet med arbetet är att undersöka vilka som är de vanligaste bristerna som leder till föreläggande inom lantbrukets djur och häst. För att utföra studien begärdes det ut det första föreläggandet från varje månad på häst eller lantbrukets djur åren 2009 och 2010 från alla Sveriges länsstyrelser. Bristerna från förelägganden placerades in i lämplig punkt i checklistan för respektive djurslag. På grund av för få förelägganden gällande gris och fjäderfä tas dessa inte upp i studien då inga slutsatser kan dras angående dessa. Resultatet är baserat på 234 förelägganden från 16 länsstyrelser. På häst var de vanligaste bristerna att hovarna inte inspekteras och verkas vid behov, att sjuka och skadade individer inte gavs nödvändig vård, säkerheten i hästarnas miljö rörande farliga föremål och inredning, att de inte gavs tillräckligt och välbalanserat foder, att kraven på betesmarker, markytor, stängsel med mera inte var uppfyllda samt att man inte uppfyllt kraven för utegångsdjur. De vanligaste bristerna på nötkreatur rörde smutsiga djur, att nödvändig vård inte gavs till sjuka och skadade djur, förekomst av skaderisker, att individer inte ges tillräckligt och välbalanserat foder, att liggytor ej var rena och torra samt att kraven för utegångsdjur inte är uppfyllt. När det gällde får och get var de vanligaste bristerna att klövar inte inspekteras och verkas vid behov, eftersatt ullvård, smutsiga djurutrymmen där en god hygien som främjar en god djurhälsa inte upprätthålls, förekomst av skaderisker, ej rena och torra liggplatser, att djuren inte ges tillräcklig och välbalanserad näringstillförsel samt att kraven för utegångsdjur inte var uppfyllda. Bristerna påverkar djurvälfärden negativt vilket även drabbar djurhållaren då negativ välfärd i många fall leder till nedsatt produktionseffektivitet. Det i sin tur leder till en minskad lönsamhet för djurhållaren.Abstract The Swedish board of agriculture is responsible for the central control of animal welfare. They control and ensure that society functions according to the laws that the government has stipulated. They exercise official supervision, and coordinate the inspection authorities and give them support, advice and guidance. Since 2009, the county administrative boards (länsstyrelserna) have the responsibility for control of animal welfare. In the year 2010, the Swedish county administrative boards did 12 882 inspections and wrote 1541 injunctions and prohibitions. In the same year the number of businesses working with farm animals and/or horse were recorded to 21 586 with cattle, 17 509 with horses, 8 657 with sheep, 1 695 with pigs and 102 with poultry. The animal welfare officers' role is to ensure that animal welfare legislation is maintained. By knowing the most common deficiencies in animal housing, we can work to prevent them. More resources can also be allocated to monitoring the animal management in businesses where there is a potentially higher risk that such deficiencies may occur. Being aware of the existence of deficiencies can make it possible to observe small and early signs that a problem is about to arise, and thus prevent this. This also contributes to the animals not being adversely affected. It will be possible to show the keeper how the negative effects of the deficiencies affect the livestock and its economic profitability. The purpose of this work was therefore to examine which are the most common types of noncompliance that lead to injunctions within the areas of keeping farm animals and horses. To perform this study the first injunction from every month during the years 2009 and 2010, which was related to horse or farm animals, were requested from all country administrative boards in Sweden. The deficiencies noted in the orders were placed into an appropriate point in the checklist for each species. Because of the small number of injunctions regarding poultry and pig, these are not included in the study. Therefore no conclusions can be drawn regarding these species. The result in the study is based on 234 injunctions from 16 county councils. The most common deficiencies for horses are: the hooves are not inspected and trimmed when necessary; sick and injured animals were not given the necessary care; an unsafe environment for the horses regarding hazardous objects and layout; horses not being given sufficiently balanced diets; lack of compliance with the requirements for pasture, land surfaces, fences, etc.; and the failure to meet the requirements for outdoor animals. The most common deficiencies for cattle are: dirty animals; necessary care was not given to sick and injured animals; the presence of injury hazards; lack of properly balanced diets; the resting area not being clean and dry; and that the requirements for outdoor animals were not fulfilled. For sheep and goats the most common deficiencies are: the hooves were not inspected and trimmed when necessary; neglected wool care; dirty enclosures in which good hygiene to promote good animal health is not maintained; the presence of injury hazards; lack of clean and dry resting places; lack of an adequate and balanced nutrition for the animals; as well as non-fulfillment of the requirements for outdoor animals. These deficiencies affect animal welfare. This also affects the keeper in a negative way and in many cases leads to a reduced production efficiency, which in turn leads to reduced profitability

Vegetation of open stormwater facilities : uses and designing in a city

Dagvattnet i stadsmiljö har länge varit något som ska ledas under marken i rör. När vattnet rinner på gator, genom industriområden och villakvarter samlar det på sig en mängd förore-ningar från dessa ytor. När sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det når ut till sjöar och hav. Genom att istället anlägga öppna dag-vattensystem i form av dammar eller våtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. Sådana anläggningar utgör också en varierad karaktär i staden. Vegetationen tar upp näring och tungmetaller som förs med i dagvattnet till dessa öppna system. Dagvatten-dammar fungerar även som en sedimentfälla för grövre partiklar som inte tas upp av vegeta-tionen. Växter i öppna dagvattenanläggningar i stadsmiljö ska i möjligaste mån rena dagvattnet och bidra med ett skönhetsvärde. Vid val av växter för en dagvattendamm ska reningsfunktionen i första hand beaktas. Olika arter tar upp olika näringsämnen och tungmetaller effektivare än andra. Växterna ska då väljas utifrån de förutsättningar som råder på platsen. Det är också viktigt att välja växter utifrån de skötselresurser som kommunen i fråga har. En plantering i stadsmiljö ska se välvårdad ut. Vissa arter är aggressivare än andra, om sådana arter planteras in tillsammans med mindre konkurrenståliga arter är risken stor att artrikedomen på sikt blir mycket liten. I mitt arbete har jag ställt tre frågeställningar för att på bästa sätt komma fram till hur vegeta-tion i öppna dagvattensystem kan användas. Vilka växter lämpar sig bäst i öppna dagvattenanläggningar i Sverige med hänsyn till funktion, skötsel och estetik? Hur ska en dagvattendamm utformas för att uppnå en optimal reningseffekt av dag-vattnet? Vilka växter ska användas och hur ska de placeras i en öppen dagvattenläggning med hänsyn till funktion, skötsel, ståndort och estetik tillämpat i en dagvattendamm i Vimmerby? Arbetet är indelat i 3 huvuddelar; en litteraturstudie där jag har samlat information som är väsentlig för det här arbetet. Ett utformningsförslag till Vimmerby kommun på en dagvatten-damm med vegetation, förslaget bygger på litteraturstudiens resultat. Sista delen är en diskus-sion av litteraturstudien och metoden samt en slutsats där jag tar upp det viktigaste av littera-turstudien. Jag har undersökt två exempel av öppna dagvattenanläggningar i stadsmiljö som visar på hur vegetationen kan användas i dagvatten och vad som händer om skötseln avtar, Toftanäs och Västra hamnen i Malmö. I arbetet ingår ett utformningsförslag av en dagvattendamm för Vimmerby stad. I förslaget har jag valt växter utifrån ståndorten, föroreningshalterna och skötselresursen i Vimmerby. Dagvattendammen ska utgöra en reningsfunktion av det dagvatten som rinner till dammen. Platsen är också tänkt att vara attraktiv för närboende och förbipasserande

The crisis in the municipality of Öckerö, what happened next? : how the islanders’ lives have been affected by the fishery industry and their hidden stories of the changes

Detta är en kandidatuppsats med samhällsvetenskaplig inriktning med fokus på människors egna berättelser. Fem intervjuer och observationer ligger som grund för denna studie som avgränsas till Öckerö kommun i Göteborgs norra skärgård. Jag vill med denna uppsats förmedla en känsla av öbornas vardagsliv och hur de själva ser på det. Med den fenomenologiska teorin belyser och analyserar jag informanternas egen livsvärld och tidsmedvetande. Hur de själva talar om dåtiden, nutiden och framtiden har en betydande roll igenom hela texten. För att belysa dessa informanters historier ytterligare används även begrepp som ”Hidden transcripts” och motstånd i resultatavsnittet. Syftet med denna uppsats är att studera hur traditioner har förändrats i och med att förutsättningarna inom en viss näring har ändrats. En skärgårdskommun som Öckerö har länge präglats av fiske och det var under lång tid den absolut största basnäringen inom kommunen. I slutet av 1960-talet minskade fisket kraftigt på grund av överfiske och minskad lönsamhet. Fiskerinäringens utveckling påverkar naturligtvis en kommun som är så beroende av det. Jag vill visa på vad som förändrats och förändras i takt med den och hur invånarna själva väljer att berätta om det.This is a bachelor thesis with social science orientation with a focus on people's own stories. Five interviews and observations form the basis of this which is limited to Öckerö municipality in the northern archipelago of Gothenburg. I want this essay to convey a feeling of the islanders' daily lives and how they look upon their daily lives. Relying on a phenomenological perspective, I highlight and analyze the informants’ own life-world and time-consciousness. The ways in which they talk about the past, the present and the future have a significant role throughout the text. To further analyze the informants’ tales I have also deployed the notions "Hidden transcripts" and resistance in the Results section of thesis. The purpose of this paper is to study how traditions have changed as the conditions for a means of livelihood have changed. Fishing has marked the municipality which the islands constitute for a long time, and was by far the largest primary industry in the municipality during many years. At the end of the 1960s the fishing industry began to decline significantly due to overfishing and reduced profitability. Fishing industry development affects a municipality that is so dependent on it. In this thesis, I highlight what has changed along with it, and how the local residents choose to talk about it

Artemisia in the service of man

Människan har använt sig av växter i medicinska syften sen begynnelsen. Men med senare tids vetenskap där man kan ta fram syntetiska medel har växter i många fall glömts bort. Genom att studera historiska medicinal växter finns det en möjlighet att hitta nya sätt att bota sjukdomar. De växter som har undersökts i studien är Malört, Dragon, Åbrodd och Gråbo som alla tillhör Artemisia släktet. De har alla haft en liknande användning genom historien främst vid problem i magen och tarmar. De kliniska studier som har gjort på de olika Artemisia- arterna har visat att de har en bevisad effekt. Deras essentiella oljor har även antimikrobiella effekter. De effekter som man kan se hos örterna är effekter som vi skulle kunna ha användning för idag då vi lever i ett stressigt samhälle där många har problem med mage och tarm. Idag kan man inte köpa någon av örterna som medicin, förutom inom den alternativa medicinen.Humans have used plants for medicinal purposes since the beginning. But with recent science where one can produce synthetic agents has plants in many cases forgotten. By studying the historical medicinal plants, there is an opportunity to find new ways to cure diseases. The plants have been investigated in the study is called Wormwood, Dragon, Southernwood and Mugwort all belonging to the genus Artemisia. They all had a similar use in history mainly for problems in the stomach and intestines. The clinical studies that have been done on the various Artemisia species have shown that they have a proven effect. Their essential oils also have antimicrobial effects. The effects can be seen in the herbs are effects that we could have used to today when we live in a stressful society where many people have problems with the stomach and intestines. Today you can’t buy any of the herbs as medicine, except in the alternative medicine

Discovering and Assessing Enterprise Architecture Debts

The term Enterprise Architecture (EA) Debts has been coined to grasp the difference between the actual state of the EA and its hypothetical, optimal state. So far, different methods have been proposed to identify such EA Debts in organizations. However, these methods either are based on the transfer of known concepts from other domains to EA or are time and resource intensive. To overcome these shortcomings, we propose an approach that uses an interview format to identify EA Debts in enterprises and a method that allows a qualitative assessment of identified EA Debts. The proposed approach is supported by the designed framework that consists of an interview format and a process for determining thresholds of certain EA Smells