Sustainable Procurement of Wood and Paper-Based Products: Version 3

Version 3 of this guide incorporates the most up-to-date developments on the legality of forest products, new technological developments to control wood and paper supply chains and increase their transparency, and an expanded chapter on the social implications of forest products.Decisions regarding the purchase and use of wood and paper-based products can have far-reaching, long-term impacts on the forests where they are harvested and the people and industries that depend on those forests for their livelihoods and raw materials.This joint WRI/WBCSD publication provides information about 10 key issues procurement managers might address as they develop and implement their procurement policies

Vasemman aivopuoliskon aivoinfarktin sairastaneiden tutkimushenkilöiden kielellisen ymmärtämisen ja kielellisen työmuistin kuntoutuminen vuoden seurannassa

Aivoinfarkti aiheuttaa suurelle osalle sairastuneista erilaisia elämänlaatua heikentäviä vajaatoimintoja ja haittoja, muun muassa kognitiivisten toimintojen vaikeuksia. Nämä vaikeudet aiheuttavat sekä kansantaloudellista kuormitusta että heikentävät sairastuneiden henkilöiden elämänlaatua. Tämän tutkimuksen tavoitteena oli tarkastella miten vasemman aivopuoliskon aivoinfarktin sairastaneiden tutkimushenkilöiden kielellinen ymmärtäminen, kielellinen työmuisti ja neurologiset yleisoireet kuntoutuvat vuoden seurannan aikana. Lisäksi tarkasteltiin, onko akuuttivaiheessa todetulla afasialla, iällä, sukupuolella tai koulutuksen pituudella merkitystä kuntoutumisprosessissa ja ovatko kielellisen ymmärtämisen taidot, kielellinen työmuisti tai neurologinen status yhteydessä toisiinsa. Tutkimukseen osallistui 36 vasemman aivopuoliskon aivoinfarktin sairastanutta tutkimushenkilöä, joille tehtiin samat tutkimukset kymmenen päivän sisällä sairastumisesta sekä kuuden ja 12 kuukauden jälkeen sairastumisesta. Tutkimuksissa heidän kielellistä ymmärtämistään mitattiin WAB-testin (Western Aphasia Battery) ymmärtämisen tehtävillä ja esittämällä kyllä/ei-kysymyksiä juuri kerrotusta kertomuksesta. Kielellistä työmuistia mitattiin saman kuullun kertomuksen mieleen palauttamistehtävällä (toistokerrontatehtävä), ja neurologista statusta arvioitiin NIHSS-mittarilla (National Institutes of Health Stroke Scale). Koko aineistossa tutkimushenkilöiden kielellinen ymmärtäminen ja kielellinen työmuisti palautuivat sekä neurologiset yleisoireet lievittyivät akuuttivaiheen ja kuuden kuukauden välillä. Kuuden kuukauden jälkeen ei enää havaittu tilastollisesti merkitseviä muutoksia. Korkea ikä, vähäiset koulutusvuodet ja akuuttivaiheessa todettu afasia olivat yhteydessä siihen, että kielellisessä työmuistissa ei havaittu muutosta seurannan aikana. Yksittäisten taustamuuttujien vaikutuksista kuntoutumisprosessissa ei kuitenkaan voi tehdä yleistäviä johtopäätöksiä, sillä taustamuuttujat olivat kietoutuneet toisiinsa. Hyvät kielellisen ymmärtämisen taidot olivat yhteydessä kielellisen työmuistin toimivuuteen, ja kielellisen ymmärtämisen taidot akuuttivaiheessa myös ennustivat kielellisen työmuistin toimivuutta puolen vuoden päässä sairastumisesta. Lievät neurologiset yleisoireet olivat yhteydessä hyviin kielellisen ymmärtämisen taitoihin WAB-testistöllä mitattuna, mutta kielellisen työmuistin toimivuuteen ne eivät sen sijaan olleet yhteydessä seurannan missään vaiheessa. Tämä tutkimus osoitti, että vaikka kielellisen ymmärtämisen taidot kuntoutuvat vuoden seurannan aikana, kielellisen työmuistin taidot pysyvät joissain ryhmissä akuuttivaiheen tasolla. Kielellisen työmuistin tarkastelun tulisikin olla tärkeä puheterapeuttinen väline lievien kielellisten vaikeuksien arvioinnissa. Kognitiivisten toimintojen yhteys, joka myös tuli tutkimuksessa esille, osoittaa puheterapeutin ja neuropsykologin yhteistyön merkityksen. Jatkossa olisi kiinnostavaa tarkastella, miten aivoinfarktikuntoutujat ymmärtävät ja muistavat yksittäisiä kertomuksia laajempia kokonaisuuksia. Tällöin voitaisiin paremmin huomioida muun muassa tarkkaavaisuuden ja väsymisen merkitys

Natural climate solutions

Our thanks for inputs by L. Almond, A. Baccini, A. Bowman, S. CookPatton, J. Evans, K. Holl, R. Lalasz, A. Nassikas, M. Spalding, M. Wolosin, and expert elicitation respondents. Our thanks for datasets developed by the Hansen lab and the NESCent grasslands working group (C. Lehmann, D. Griffith, T. M. Anderson, D. J. Beerling, W. Bond, E. Denton, E. Edwards, E. Forrestel, D. Fox, W. Hoffmann, R. Hyde, T. Kluyver, L. Mucina, B. Passey, S. Pau, J. Ratnam, N. Salamin, B. Santini, K. Simpson, M. Smith, B. Spriggs, C. Still, C. Strömberg, and C. P. Osborne). This study was made possible by funding from the Doris Duke Charitable Foundation. Woodbury was supported in part by USDA-NIFA Project 2011-67003-30205 Data deposition: A global spatial dataset of reforestation opportunities has been deposited on Zenodo (https://zenodo.org/record/883444). This article contains supporting information online at www.pnas.org/lookup/suppl/doi:10.1073/pnas.1710465114/-/DCSupplemental.Peer reviewedPublisher PD

Lärobok i militärteknik - exempelsamling : Problem- och övningsbok med ledningar, Version 3.0

Course material with examples for basic course in military technology.Komplement till serien "Lärobok i militärteknik" LIM. Innehåller övningsuppgifter i militärteknik som kopplar till teoriböckerna LIM 1 (statistik o sannolikhetslära), 2 (sensorer), 3 (telekommunikationer), 4 (verkan och skydd) och 5 (farkoster).</p

Co-Creating Conceptual and Working Frameworks for Implementing Forest and Landscape Restoration Based on Core Principles

Existing guidelines and best-practices documents do not satisfy, at present, the need for guiding implementation of Forest and Landscape Restoration (FLR) based on core principles. Given the wide range of FLR practices and the varied spectrum of actors involved, a single working framework is unlikely to be effective, but tailored working frameworks can be co-created based on a common conceptual framework (i.e., a common core set of principles and a generalized set of criteria and indicators). We present background regarding FLR concepts, definitions, and principles, and discuss the challenges that confront effective and long-term implementation of FLR. We enumerate the many benefits that a transformative criteria and indicators framework can bring to actors and different sectors involved in restoration when such framework is anchored in the FLR principles. We justify the need to co-develop and apply specifically tailored working frameworks to help ensure that FLR interventions bring social, economic, and environmental benefits to multiple stakeholders within landscapes and adjust to changing conditions over time. Several examples of working FLR frameworks are presented to illustrate the goals and needs of communities, donors and investors, and government agencies. Transparency, feedback, communication, assessment, and adaptive management are important components of all working frameworks. Finally, we describe existing FLR guidelines and what we can learn from them. Working frameworks can be developed and used by different actors who seek to initiate an FLR process and to align restoration actions at different scales and levels

Är kärnkraften nödvändig för en fossilfri, svensk, elproduktion?

Efter flera år av stöd har sol- och vind-el blivit ekonomiskt konkurrenskraftiga och börjat konkurrera ut stora termiska anläggningar för elproduktion. Det stängs nu kol- och kärnkraftverk i flera länder i världen och förespråkare för dessa teknologier hävdar, på olika sätt, att marknaden styr fel och att dessa kraftverk ”behövs” av olika skäl. I denna rapport har vi undersökt om det finns någon grund för ett sådant ”behov” av kärnkraftverk i Sverige som motiverar att det sker nyinvesteringar trots att konkurrensen på marknaden håller på att slå ut dem. Syftet med denna rapport är inte att fastslå om man bör ha ett framtida elsystem med eller utan kärnkraft, utan att analysera grunderna, dvs kunskapsläget, för påståendet att det är nödvändigt att ha kärnkraft. Alla diskussioner om framtiden är osäkra, så vi gör heller inte anspråk på att förutse hur framtiden kommer se ut. Upplägget är att gå igenom olika frågeställningar, och koppla dessa till frågan om huruvida kärnkraften är nödvändig för framtiden, så som framförts med exempelvis följande argument: a) Kärnkraft behövs av ekonomiska skäl b) Kärnkraft behövs för att vi inte ska vara importberoende c) Kärnkraft behövs eftersom det finns kapacitetsbrist i t ex Malmö och Stockholm d) Kärnkraft behövs för att klara elektrifieringen av transporterna och industrin e) Kärnkraft behövs för att klara klimatmålet f) Kärnkraft behövs för att vi ska få el alla timmar, dvs klara leveranssäkerheten g) Kärnkraften behövs för att klara frekvensstabiliteten h) Kärnkraft behövs för stödtjänster till elsystemet I avsnitt 2-7 finns en genomgång av dagsläget. I avsnitt 8 finns en mer detaljerad genomgång av listan a)-h) ovan. Mer tekniska detaljer om systembalansering och effektbalansberäkningar finns i Bilaga A-C. Den slutsats vi drar är att kärnkraften inte är nödvändig för att vi ska kunna få ett stabilt, säkert och fossilfritt elsystem i Sverige i framtiden. Ett elsystem med stor mängd sol- och vindkraft ser dock annorlunda ut än ett med stor mängd kärnkraft. Frågan är då om detta system blir dyrare. Ingen vet vad olika kraftslag kommer att kosta år 2045, men under senare år har det skett en kraftig minskning av kostnaderna för sol- och vindkraft. Samtidigt har kärnkraftens kostnader istället ökat kraftigt. Den är nu betydligt dyrare än ny vindkraft.QC 20200520</p

A policy-driven knowledge agenda for global forest and landscape restoration

The global restoration movement is gaining momentum. International and national leaders are demonstrating unparalleled political will for achieving ambitious targets. However, the knowledge base for implementing large-scale forest and landscape restoration (FLR) needs further development. Besides application of scientific and local knowledge, a broad understanding of the social, economic, and environmental context in which this knowledge is being applied is also needed. To address knowledge gaps and guide implementation of FLR at local to global scales we propose a knowledge creation agenda that we derive from emerging policy goals. We present a holistic approach that addresses food security, ecosystem services, and livelihoods, and that supports implementation by a wide array of actors from farmers and municipalities to corporations and state agencies. Our knowledge creation agenda is based on six broad policy goals, with several associated knowledge gaps for each goal. We recognize that this agenda is simply a starting point and will surely evolve and become more locally focused as the concept of FLR gains ground and as multiple groups of stakeholders engage in the long-term process of restoring functionality and value to ecosystems and landscapes around the world

\uc4r k\ue4rnkraften n\uf6dv\ue4ndig f\uf6r en fossilfri, svensk, elproduktion?

Efter flera \ue5r av st\uf6d har sol- och vind-el blivit ekonomiskt konkurrenskraftiga och b\uf6rjat konkurrera ut stora termiska anl\ue4ggningar f\uf6r elproduktion. Det st\ue4ngs nu kol- och k\ue4rnkraftverk i flera l\ue4nder i v\ue4rlden och f\uf6respr\ue5kare f\uf6r dessa teknologier h\ue4vdar, p\ue5 olika s\ue4tt, att marknaden styr fel och att dessa kraftverk ”beh\uf6vs” av olika sk\ue4l.I denna rapport har vi unders\uf6kt om det finns n\ue5gon grund f\uf6r ett s\ue5dant ”behov” av k\ue4rnkraftverk i Sverige som motiverar att det sker nyinvesteringar trots att konkurrensen p\ue5 marknaden h\ue5ller p\ue5 att sl\ue5 ut dem.Syftet med denna rapport \ue4r inte att fastsl\ue5 om man b\uf6r ha ett framtida elsystem med eller utan k\ue4rnkraft, utan att analysera grunderna, dvs kunskapsl\ue4get, f\uf6r p\ue5st\ue5endet att det \ue4r n\uf6dv\ue4ndigt att ha k\ue4rnkraft. Alla diskussioner om framtiden \ue4r os\ue4kra, s\ue5 vi g\uf6r heller inte anspr\ue5k p\ue5 att f\uf6rutse hur framtiden kommer se ut. Uppl\ue4gget \ue4r att g\ue5 igenom olika fr\ue5gest\ue4llningar, och koppla dessa till fr\ue5gan om huruvida k\ue4rnkraften \ue4r n\uf6dv\ue4ndig f\uf6r framtiden, s\ue5 som framf\uf6rts med exempelvis f\uf6ljande argument:a) K\ue4rnkraft beh\uf6vs av ekonomiska sk\ue4lb) K\ue4rnkraft beh\uf6vs f\uf6r att vi inte ska vara importberoendec) K\ue4rnkraft beh\uf6vs eftersom det finns kapacitetsbrist i t ex Malm\uf6 och Stockholmd) K\ue4rnkraft beh\uf6vs f\uf6r att klara elektrifieringen av transporterna och industrine) K\ue4rnkraft beh\uf6vs f\uf6r att klara klimatm\ue5letf) K\ue4rnkraft beh\uf6vs f\uf6r att vi ska f\ue5 el alla timmar, dvs klara leveranss\ue4kerheteng) K\ue4rnkraften beh\uf6vs f\uf6r att klara frekvensstabilitetenh) K\ue4rnkraft beh\uf6vs f\uf6r st\uf6dtj\ue4nster till elsystemetI avsnitt 2-7 finns en genomg\ue5ng av dagsl\ue4get. I avsnitt 8 finns en mer detaljerad genomg\ue5ng av listan a)-h) ovan. Mer tekniska detaljer om systembalansering och effektbalansber\ue4kningar finns i Bilaga A-C.Den slutsats vi drar \ue4r att k\ue4rnkraften inte \ue4r n\uf6dv\ue4ndig f\uf6r att vi ska kunna f\ue5 ett stabilt, s\ue4kert och fossilfritt elsystem i Sverige i framtiden. Ett elsystem med stor m\ue4ngd sol- och vindkraft ser dock annorlunda ut \ue4n ett med stor m\ue4ngd k\ue4rnkraft. Fr\ue5gan \ue4r d\ue5 om detta system blir dyrare. Ingen vet vad olika kraftslag kommer att kosta \ue5r 2045, men under senare \ue5r har det skett en kraftig minskning av kostnaderna f\uf6r sol- och vindkraft. Samtidigt har k\ue4rnkraftens kostnader ist\ue4llet \uf6kat kraftigt. Den \ue4r nu betydligt dyrare \ue4n ny vindkraft