Strategiska riktlinjer för utvecklingen av ai-lösningar

Det finns flera olika definitioner på termen artificiell intelligens (AI). En tydlig definition är att maskiner tack vare artificiell intelligens kan sköta uppgifter som tidigare har krävt mänsklig intelligens. För närvarande används ändå artificiell intelligens inom ett mycket snävt område och för strikt avgränsade, på förhand definierade uppgifter. I många fall skulle termen stödintelligens vara bättre än artificiell intelligens. AI-tekniken möjliggör ett av vår tids viktigaste digitala kapacitetssprång. Ryssland, Kina, USA, EU-länderna och många stora företag satsar kraftigt på att utveckla artificiell intelligens. De skapar kompetenssystem som utnyttjar artificiell intelligens och samlar in data som fungerar som bränsle för dessa system. Även Finland och försvarsförvaltningen deltar i denna internationella utveckling. För att Finland ska kunna upprätthålla en trovärdig försvarsförmåga måste vi utveckla vår kompetens på områdena artificiell intelligens och digitalisering. Av tradition har försvarsförvaltningen utvecklat sin kapacitet genom att köpa färdiga lösningar. Artificiell intelligens och digitalisering kräver dock att man både utvecklar de egna kunskaperna och hittar nya samarbetspartner. Det krävs övergripande teknisk infrastruktur för att lagra och dela data på ett säkert sätt samt för att utveckla AI-tillämpningar och implementera dem i produktionen. För att skapa sådan infrastruktur krävs moderna och smidiga rutiner och verktyg för utveckling av programvara. Trots den tekniska karaktären ligger fokus vid utvecklingen av kapaciteten framför allt på förvaltning och kunnande. Försvarsförvaltningen har utarbetat strategiska riktlinjer för utvecklingen av artificiell intelligens som stöd för kapacitetsuppbyggnaden. Riktlinjerna omfattar de förvaltningsmässiga förutsättningarna för verksamheten, kunskapskraven och den tekniska genomförandekapaciteten

Svensk Botanisk Tidskrift : Volym 76: Häfte 5, 1982

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Ö. NILSSON, L.-Å. GUSTAFSSON och T. KARLSSON: Projekt Linné rapporterar 133-143. Botanik från början: Herbarium - ett ord som det dammar om? G. CARLIN och U. CARLIN-SILVÄNG: De svenska Stereocaulon-arterna (påskrislavar). L. ANDERSSON och T. APPELQVIST: Brunbräken, Asplenium adulterinum, funnen i norra Västergötland. E. NILSSON: Taklök och lök som växer på tak. Generalregister till Botaniska Notiser klart. J. ÅGREN: Intryck från växtekologiska institutioner i Sovjet. T. CARLSSON och C.-J. CLEMEDSON: Vegetation och flora i Härads socken i Södermanland. Recension (floravård i skog)

Svensk Botanisk Tidskrift : Volym 76: Häfte 5, 1982

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Ö. NILSSON, L.-Å. GUSTAFSSON och T. KARLSSON: Projekt Linné rapporterar 133-143. Botanik från början: Herbarium - ett ord som det dammar om? G. CARLIN och U. CARLIN-SILVÄNG: De svenska Stereocaulon-arterna (påskrislavar). L. ANDERSSON och T. APPELQVIST: Brunbräken, Asplenium adulterinum, funnen i norra Västergötland. E. NILSSON: Taklök och lök som växer på tak. Generalregister till Botaniska Notiser klart. J. ÅGREN: Intryck från växtekologiska institutioner i Sovjet. T. CARLSSON och C.-J. CLEMEDSON: Vegetation och flora i Härads socken i Södermanland. Recension (floravård i skog)

Svensk Botanisk Tidskrift : Volym 92: Häfte 1, 1998

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. H. RYDIN och I. BACKÉUS: Växtbiologi - nu och för hundra år sedan. L. BJÖRKMAN: Bokens historia på en nordlig utpostlokal - Mattarps bokdunge på det småländska höglandet. Floraväkteri i Torne lappmark 1997. T. APPELQVIST och B. NORDÉN: Kontinuitet - ett mångtydigt begrepp. Duktig fältbotanist sökes. E. PERSSON: Stora träd - 1. Tusen år och mindre. T. TYLER: En kvadratmil skånska mossor - förslag till en tidsbesparande inventeringsmetod. P. S. LINDBERG: Gemsroten Doronicum macrophyllum på Årsta holmar. Recension (Linné-lärjungarnas skrifter). Botaniska föreningar i Sverige 1998

Svensk Botanisk Tidskrift : Volym 92: Häfte 1, 1998

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. H. RYDIN och I. BACKÉUS: Växtbiologi - nu och för hundra år sedan. L. BJÖRKMAN: Bokens historia på en nordlig utpostlokal - Mattarps bokdunge på det småländska höglandet. Floraväkteri i Torne lappmark 1997. T. APPELQVIST och B. NORDÉN: Kontinuitet - ett mångtydigt begrepp. Duktig fältbotanist sökes. E. PERSSON: Stora träd - 1. Tusen år och mindre. T. TYLER: En kvadratmil skånska mossor - förslag till en tidsbesparande inventeringsmetod. P. S. LINDBERG: Gemsroten Doronicum macrophyllum på Årsta holmar. Recension (Linné-lärjungarnas skrifter). Botaniska föreningar i Sverige 1998

Svensk Botanisk Tidskrift : Volym 76: Häfte 5, 1982

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Ö. NILSSON, L.-Å. GUSTAFSSON och T. KARLSSON: Projekt Linné rapporterar 133-143. Botanik från början: Herbarium - ett ord som det dammar om? G. CARLIN och U. CARLIN-SILVÄNG: De svenska Stereocaulon-arterna (påskrislavar). L. ANDERSSON och T. APPELQVIST: Brunbräken, Asplenium adulterinum, funnen i norra Västergötland. E. NILSSON: Taklök och lök som växer på tak. Generalregister till Botaniska Notiser klart. J. ÅGREN: Intryck från växtekologiska institutioner i Sovjet. T. CARLSSON och C.-J. CLEMEDSON: Vegetation och flora i Härads socken i Södermanland. Recension (floravård i skog)

Svensk Botanisk Tidskrift : Volym 92: Häfte 1, 1998

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. H. RYDIN och I. BACKÉUS: Växtbiologi - nu och för hundra år sedan. L. BJÖRKMAN: Bokens historia på en nordlig utpostlokal - Mattarps bokdunge på det småländska höglandet. Floraväkteri i Torne lappmark 1997. T. APPELQVIST och B. NORDÉN: Kontinuitet - ett mångtydigt begrepp. Duktig fältbotanist sökes. E. PERSSON: Stora träd - 1. Tusen år och mindre. T. TYLER: En kvadratmil skånska mossor - förslag till en tidsbesparande inventeringsmetod. P. S. LINDBERG: Gemsroten Doronicum macrophyllum på Årsta holmar. Recension (Linné-lärjungarnas skrifter). Botaniska föreningar i Sverige 1998