28 research outputs found

    Vindkraft - nationell angelÀgenhet, lokal olÀgenhet? Kommunal planering av vindkraft ur ett skÄnskt perspektiv

    Get PDF
    I de inledande delarna av uppsatsen, kapitel ett och tvÄ, konstateras att det rÄder en bred politisk konsensus om att vindkraften skall byggas ut i Sverige. Detta har tagit sig i uttryck i ett antal faststÀllda planeringsmÄl, bÄde pÄ nationell och pÄ regional nivÄ. Ett tillfÀlligt ekonomiskt stöd till kommuner med vindförutsÀttningar har införts för att frÀmja planeringsinsatser och underlÀtta för vindkraften. SÀrskilda riksintresseomrÄden för vindbruk har Àven utsetts. I ett antal propositioner om förnybar energi och vindkraft betonas vikten av kommunernas planarbete och att de aktivt bidrar till förbÀttrade förutsÀttningar för planering av vindkraft. Om Energimyndighetens senaste förslag till planeringsmÄl realiseras, vilket skulle innebÀra en ut-byggnad frÄn dagens knappt 900 vindkraftverk till ca 3000-6000 vindkraftverk Är 2020, stÀller detta ytterligare krav pÄ kommunerna. I kapitel tre undersöks vindkraftens egenskaper. Vindkraften Àr en miljövÀnlig och förnybar energikÀlla men Àven en miljöfarlig verksamhet i miljöbalkens mening, eftersom den avger buller, skuggor och - inte minst - visuell pÄverkan. Det finns rekommenderade riktvÀrden och praxis betrÀffande ljud- och skuggpÄverkan men inga bestÀmmelser som reglerar hur nÀra bostÀder vindkraftverkanlÀggningar fÄr uppföras och bedrivas. Sammanfattningsvis kan konstateras att vindkraften har miljöfördelar nationellt och globalt, men att den ofta betraktas som ett potentiellt hot mot den lokala miljö dÀr den placeras - sÀrskilt i tÀttbebyggda SkÄne. I det dÀrpÄ följande kapitlet behandlas det kommunala planmonopolet samt det grundlÀggande regelverk som kommuner och andra myndigheter har att tillÀmpa dÄ de planlÀgger mark och beslutar i bygglovsÀrenden. Dessa regler inbegriper hushÄllnings- och lokaliseringsbestÀmmelser, översiktsplan och detaljplan samt bygglov. I kapitlet konstateras att all planering av mark, och beslut om bygglov, skall vara förankrat i hushÄllningsbestÀmmelserna men att det Àr kommunen som gör avvÀgningen mellan olika intressen. Det konstateras Àven att kommunerna i regel har stor frihet att besluta om en vindkraftanlÀggning skall detaljplanelÀggas eller inte. Kapitel fem Àgnas Ät en undersökning av tre skÄnska kommuners planering och hantering av vindkraft. Undersökningen visar att var och en av kommunerna har valt olika sÀtt att hantera vindkraften pÄ. TvÄ av kommunerna har valt att upprÀtta s.k. policydokument medan en tredje tagit fram ett tillÀgg till översiktsplanen. Det finns likheter i planeringen men ocksÄ skillnader - förhÄllningssÀttet till rekommenderade vÀrden för miljöeffekter varierar, instÀllningen till detaljplan varierar och framförallt - instÀllningen till vindkraft varierar. Kapitlet innehÄller Àven en undersökning av ett antal bygglovsÀrenden som visar tendenser till en utdragen process, kommunal passivitet, oklarhet kring detaljplanekravet och en viss rÀttsosÀkerhet för exploatören. Analysen i det avslutande kapitlet Äterknyter till de Àmnen som tagits upp tidigare. Mot bakgrund av planeringsmÄlet och det faktum att SkÄnes kommuner har bland de bÀsta förutsÀttningarna i landet vad gÀller vindkraft diskuteras brister och möjliga förbÀttringar i nuvarande lagstiftning, styrmedel och tillÀmpning - och i viss mÄn ocksÄ vad som Àr rimligt att göra i förhÄllande till lokal demokrati, kommunalt sjÀlvstyre och planmonopol

    Does a homeopathic ultramolecular dilution of Thyroidinum 30cH affect the rate of body weight reduction in fasting patients? A randomised placebo-controlled double-blind clinical trial

    Get PDF
    Objective: To test whether an ultramolecular dilution of homeopathic Thyroidinum has an effect over placebo on weight reduction of fasting patients in so-called ‘fasting crisis’. Design: Randomised, placebo-controlled, double-blind, parallel group, monocentre study. Setting/location: Hospital for internal and complementary medicine in Munich, Germany. Subjects: Two hundred and eight fasting patients encountering a stagnation or increase of weight after a weight reduction of at least 100 g/day in the preceding 3 days. Intervention: One oral dose ofThyroidinum 30cH (preparation of thyroid gland) or placebo. Outcome Measures: Main outcome measure was reduction of body weight 2 days after treatment. Secondary outcome measures were weight reduction on days 1 and 3, 15 complaints on days 1–3, and 34 laboratory findings on days 1–2 after treatment. Results: Weight reduction on the second day after medication in the Thyroidinum group was less than in the placebo group (mean difference 92 g, 95% confidence interval 7–176 g, P=0.034). Adjustment for baseline differences in body weight and rate of weight reduction before medication, however, weakened the result to a non-significant level (P=0.094). There were no differences between groups in the secondary outcome measures. Conclusions: Patients receiving Thyroidinum had less weight reduction on day 2 after treatment than those receiving placebo. Yet, since no significant differences were found in other outcomes and since adjustment for baseline differences rendered the difference for the main outcome measure non-significant, this result must be interpreted with caution. Post hoc evaluation of the data, however, suggests that by predefining the primary outcome measure in a different way, an augmented reduction of weight on day 1 after treatment with Thyroidinum may be demonstrated. Both results would be compatible with homeopathic doctrine (primary and secondary effect) as well as with findings from animal research

    ”Jag förstĂ„r inte diagnosen. Jag Ă€r ju en jĂ€ttesocial person!” : om psykoterapi vid antisocial personlighetsstörning. En litteraturstudie

    Get PDF
    Litteraturstudie av internationella vetenskapliga artiklar som undersöker vilka egenskaper man bör beakta hos personer med antisocial personlighetsstörning vid urvalet till psykoterapi, vad man kan förvĂ€nta sig vad gĂ€ller behandlingsbarhet och relationen psykoterapeut – patient. Slutsatsen Ă€r bl a att behandlingen Ă€r svĂ„r och krĂ€vande men inte omöjlig. Den sedan lĂ€nge gĂ€ngse uppfattningen att tillstĂ„ndet Ă€r icke behandlingsbart har inte forskningsstöd. Viktiga faktorer att tĂ€nka pĂ„ Ă€r graden av lidande hos patienten och hur behandlingsalliansen utvecklar sig under hela psykoterapiförloppet. En moralisk skyldighet att behandla, framförallt utifrĂ„n att dessa patienter allvarligt skadar andra mĂ€nniskor men ocksĂ„ för att de sjĂ€lva vĂ€xt upp under mycket svĂ„ra förhĂ„llanden lyfts fram. Att psykoterapeuter inte bör arbeta ensamma med patientgruppen Ă€r en annan viktig slutsats. I diskussionen problematiseras hela diagnosen

    ”Jag förstĂ„r inte diagnosen. Jag Ă€r ju en jĂ€ttesocial person!” : om psykoterapi vid antisocial personlighetsstörning. En litteraturstudie

    No full text
    Litteraturstudie av internationella vetenskapliga artiklar som undersöker vilka egenskaper man bör beakta hos personer med antisocial personlighetsstörning vid urvalet till psykoterapi, vad man kan förvĂ€nta sig vad gĂ€ller behandlingsbarhet och relationen psykoterapeut – patient. Slutsatsen Ă€r bl a att behandlingen Ă€r svĂ„r och krĂ€vande men inte omöjlig. Den sedan lĂ€nge gĂ€ngse uppfattningen att tillstĂ„ndet Ă€r icke behandlingsbart har inte forskningsstöd. Viktiga faktorer att tĂ€nka pĂ„ Ă€r graden av lidande hos patienten och hur behandlingsalliansen utvecklar sig under hela psykoterapiförloppet. En moralisk skyldighet att behandla, framförallt utifrĂ„n att dessa patienter allvarligt skadar andra mĂ€nniskor men ocksĂ„ för att de sjĂ€lva vĂ€xt upp under mycket svĂ„ra förhĂ„llanden lyfts fram. Att psykoterapeuter inte bör arbeta ensamma med patientgruppen Ă€r en annan viktig slutsats. I diskussionen problematiseras hela diagnosen

    Homoeopathic Arnica in marathon running

    No full text

    Brand Equity – Measuring Corporate Brand Strength in the Swedish Smartphone Market; Dimensions of Corporate Brand Equity from a Consumer Perspective

    No full text
    This study deals with the concept of brand equity composition in the Swedish smartphone market. The three dimensions used to describe brand equity are based on Aaker’s definition of consumer based brand equity namely; brand awareness, brand loyalty and perceived quality. The corporate brands represented on the market are analyzed with regards to consumer rating and brand equity composition using a proven theoretical model and a standardized questionnaire. The findings in this study indicate that the composition of brand equity on the Swedish smartphone market varies to a great extent between the brands. For the highest rated brand, consumers tend to mix up the perception of quality related to the brand with brand loyalty, and the only brands that are perceived in accordance with the theoretical model of brand equity are the ones with a very low representation on the market. The results are presented and analyzed with regards to market specific factors. Some suggestions regarding further research are presented, as well as possible implications for managers in the [email protected]; [email protected]

    Brand Equity – Measuring Corporate Brand Strength in the Swedish Smartphone Market; Dimensions of Corporate Brand Equity from a Consumer Perspective

    No full text
    This study deals with the concept of brand equity composition in the Swedish smartphone market. The three dimensions used to describe brand equity are based on Aaker’s definition of consumer based brand equity namely; brand awareness, brand loyalty and perceived quality. The corporate brands represented on the market are analyzed with regards to consumer rating and brand equity composition using a proven theoretical model and a standardized questionnaire. The findings in this study indicate that the composition of brand equity on the Swedish smartphone market varies to a great extent between the brands. For the highest rated brand, consumers tend to mix up the perception of quality related to the brand with brand loyalty, and the only brands that are perceived in accordance with the theoretical model of brand equity are the ones with a very low representation on the market. The results are presented and analyzed with regards to market specific factors. Some suggestions regarding further research are presented, as well as possible implications for managers in the [email protected]; [email protected]
    corecore