Perspektiv på klimatanpassning : vad görs, vad görs inte och varför? Insikter från en workshop med myndighetsnätverket för klimatanpassning

Den här rapporten ger en inblick i vår pågående forskning i projektet ”Making Sense of Adaptation - Adaptation practice in a governance perspective” (härefter MASA). MASA har sedan år 2018 följt och följeforskat ett antal organisationer och institutioner med ansvar för klimatanpassning i en svensk kontext. Syftet med projektet är att bidra med kunskap om hur dessa aktörer uppfattar och genomför sitt arbete i praktiken, samt att baserat på detta underlag bidra till en bättre förståelse för om, och i så fall vilka, förändringar i klimatanpassningsarbetet som är önskvärda och möjliga. Med utgångspunkt i teorier om sociala praktiker har vi zoomat in på specifika klimatanpassningspraktiker genom att följa, observera och analysera pågående arbete. Nästa steg är att zooma ut och blicka framåt tillsammans med dem som befinner sig i dessa praktiker. Den workshop som vi genomförde tillsammans med myndighetsnätverket för klimatanpassning under våren 2021 inledde denna fas, och denna rapport kan ses som ett första avstamp för gemensam reflektion och diskussion om våra preliminära resultat. Myndighetsnätverket för klimatanpassning är en central aktör och viktig källa till kunskap i det svenska klimatanpassningsarbetet. Nätverket kopplar samman ett stort antal myndigheter och sektorer på olika nivåer (regionala och nationella) som är involverade i och har ett utpekat ansvar för samhällets klimatanpassning. Syftet med workshopen var att tillsammans med nätverket reflektera och prata om visioner kopplade till klimatanpassning utifrån nätverkets egenidentifierade behov och preliminära resultat från vår forskning. Vilken målbild och vision för klimatanpassning har myndighetsnätverkets medlemmar? Vad behöver utvecklas och förändras för att en sådan vision ska realiseras? Detta sökte vi svar på genom att diskutera frågan Hur ser ett samhälle ut där klimatanpassningen fungerar och genererar önskvärda resultat? Som riktlinje fick deltagarna förhålla sig till år 2040, varifrån vi sedan spårade oss bakåt i tiden mot nuläge (så kallad backcastingmetod) för att identifiera såväl prioriterade frågor som risker med nuvarande sätt att arbeta med klimatanpassning. Vision för klimatanpassning år 2040 - hur ser ett önskvärt läge ut? En viktig utgångspunkt i deltagarnas vision av klimatanpassning är tillgången till insti-tutionellt stöd och ledarskap, bättre kunskapsunderlag samt att klimatanpassning behandlas som en prioriterad fråga, politiskt, i samhällsdebatten samt i den egna organisationen. I deltagarnas vision är klimatanpassningen mer flexibel och proaktiv, samtidigt som det finns en tydligare ansvarsfördelning mellan samhällets olika aktörer och nivåer. Helhetssyn och långsiktighet präglar arbetet där globalt samarbete och rättviseaspekter har en självklar plats. Några deltagare lyfter även vikten av att existentiella frågor kopplade till klimatanpassning och klimatförändring diskuteras och ges mer utrymme än idag. Bärande för och underliggande visionen är en pågående samhällsomställning och transformation, eller strukturell förändring, av olika samhällssektorer. Förutsättningarna för klimatanpassning är avhängigt samhällsutvecklingen i stort och i visionen hanteras inte klimatanpassning längre som en enskild fråga. Frågor att fokusera på redan nu Deltagarnas övergripande vision, tillsammans med de nyckelområden och risker som vi identifierade i efterföljande diskussion, ger en viktig fingervisning om vilka frågor som är centrala att fokusera på och utveckla i klimatanpassningsarbetet redan nu. Politiskt mod, eller tydligt klimatledarskap, på alla nivåer identifierades i workshopen som helt centralt för framgångsrikt arbete med klimatanpassning. Baksidan av samma mynt är deltagarnas uttryck för en rädsla bland enskilda tjänstemän och myndigheter att göra ”fel” vilket riskerar att skapa passivitet i klimatanpassningsarbetet. Därför krävs olika former av stöd såsom tydligare vägledning och målstyrning som kan underlätta myndigheternas avvägningar. En annan aspekt som pekas ut som viktig för klimatarbetet är möjligheter till gemensamt utforskande av svåra frågor där det saknas enkla svar eller stöd av tidigare erfarenheter. Kontinuerliga reflektionsprocesser inom nätverket och dess olika organisationer menar vi kan vara ett sätt att bidra till att skapa detta utrymme och samtidigt skapa förutsättningar för institutionaliserat lärande. Myndighetsnätverkets medlemmar poängterar särskilt vikten av tydligare ansvarsfördelning. Även om ansvarsfrågan lyfts tidigare och varit föremål för statliga utredningar, menar nätverket att många oklarheter består. Därför vill vi understryka att frågan om ansvar för och ledarskap i samverkan kring klimatanpassning bör ges större vikt. Ett helhetsgrepp är en förutsättning för att kunna nå önskvärda förutsättningar för fungerande klimatanpassning. Lärdomar och framåtblickar Lärdomar från denna process är att ett medvetet visionärt fokus och förhållningssätt kan skapa viktiga diskussionsytor för att angripa klimatanpassningsfrågans mer komplexa aspekter. Att göra som vi gjorde i projektet, formulera en vision i en halvt avlägsen framtid - tillräckligt långt borta för att inte uppfattas som låst av nuläget, men tillräckligt nära för att vara relevant för redan pågående beslut och processer - möjliggjorde för deltagarna att röra sig bortom sakfrågor och fragmenterade perspektiv till att ta ett bredare grepp på klimatanpassning. Vi ser en stor potential i myndighetsnätverket att fortsatt arbeta på detta sätt. Precis som deltagare framhåller under workshopen, bör nätverket värna rollen som ett öppet forum där frågor kan dryftas på ett prestigelöst sätt. Vi föreslår också att nätverket fortsätter att utforska möjligheterna att institutionalisera processer och skapa verktyg för olika former av återkommande reflektion och övergripande dialog som kan bidra till att utveckla och utnyttja nätverkets potential. Rapportens upplägg Den första delen i rapporten ger en inblick i forskningsprojektet MASA. Vi beskriver kortfattat projektets ansats, sammanfattar vad vi sett så här långt samt ger en bakgrund till workshopens inriktning. Del två återger upplägget på och resultaten av workshopen uppdelat i deltagarnas vision samt identifierade nyckelfrågor, riskområden och behov kopplat till klimatanpassningsarbetet. Del tre blickar framåt och fokuserar på myndighetsnätverkets nuvarande och framtida roll och potential

An autocrine sphingosine-1-phosphate signaling loop enhances NF-kappaB-activation and survival

Peer reviewe

Critical, Engaged and Change-oriented Scholarship in Environmental Communication. Six Methodological Dilemmas to Think With

While calls for critical, engaged and change-oriented scholarship in environmental communication (EC) abound, few articles discuss what this may practically entail. With this article, we aim to contribute to a discussion in EC about the methodological implications of such scholarship. Based on our combined experience in EC research and drawing from a variety of academic fields, we describe six methodological dilemmas that we encounter in our research practice and that we believe are inherent to such scholarship. These dilemmas are (1) grasping communication; (2) representing others; (3) involving people in research; (4) co-producing knowledge; (5) engaging critically; and (6) relating to conflict. This article does not offer solutions to these complex dilemmas. Rather, our dilemma descriptions are meant to help researchers think through methodological issues in critical, engaged and change-oriented EC research. The article also helps to translate the dilemmas to the reality of research projects through a set of questions, aimed to support a sensitivity to, and understanding of, the dilemmas in context. critical, engaged, change-oriented, methodology, dillemmaspublishedVersio

Stromal interaction molecule 1 (STIM1) knock down attenuates invasion and proliferation and enhances the expression of thyroid-specific proteins in human follicular thyroid cancer cells

Stromal interaction molecule 1 (STIM1) and the ORAI1 calcium channel mediate store-operated calcium entry (SOCE) and regulate a multitude of cellular functions. The identity and function of these proteins in thyroid cancer remain elusive. We show that STIM1 and ORAI1 expression is elevated in thyroid cancer cell lines, compared to primary thyroid cells. Knock-down of STIM1 or ORAI1 attenuated SOCE, reduced invasion, and the expression of promigratory sphingosine 1-phosphate and vascular endothelial growth factor-2 receptors in thyroid cancer ML-1 cells. Cell proliferation was attenuated in these knock-down cells due to increased G1 phase of the cell cycle and enhanced expression of cyclin-dependent kinase inhibitory proteins p21 and p27. STIM1 protein was upregulated in thyroid cancer tissue, compared to normal tissue. Downregulation of STIM1 restored expression of thyroid stimulating hormone receptor, thyroid specific proteins and increased iodine uptake. STIM1 knockdown ML-1 cells were more susceptible to chemotherapeutic drugs, and significantly reduced tumor growth in Zebrafish. Furthermore, STIM1-siRNA-loaded mesoporous polydopamine nanoparticles attenuated invasion and proliferation of ML-1 cells. Taken together, our data suggest that STIM1 is a potential diagnostic and therapeutic target for treatment of thyroid cancer

Homozygous loss-of-function mutations in SLC26A7 cause goitrous congenital hypothyroidism.

Defects in genes mediating thyroid hormone biosynthesis result in dyshormonogenic congenital hypothyroidism (CH). Here, we report homozygous truncating mutations in SLC26A7 in 6 unrelated families with goitrous CH and show that goitrous hypothyroidism also occurs in Slc26a7-null mice. In both species, the gene is expressed predominantly in the thyroid gland, and loss of function is associated with impaired availability of iodine for thyroid hormone synthesis, partially corrected in mice by iodine supplementation. SLC26A7 is a member of the same transporter family as SLC26A4 (pendrin), an anion exchanger with affinity for iodide and chloride (among others), whose gene mutations cause congenital deafness and dyshormonogenic goiter. However, in contrast to pendrin, SLC26A7 does not mediate cellular iodide efflux and hearing in affected individuals is normal. We delineate a hitherto unrecognized role for SLC26A7 in thyroid hormone biosynthesis, for which the mechanism remains unclear

Homozygous loss-of-function mutations in SLC26A7 cause goitrous congenital hypothyroidism

Defects in genes mediating thyroid hormone biosynthesis result in dyshormonogenic congenital hypothyroidism (CH). Here, we report homozygous truncating mutations in SLC26A7 in 6 unrelated families with goitrous CH and show that goitrous hypothyroidism also occurs in Slc26a7-null mice. In both species, the gene is expressed predominantly in the thyroid gland, and loss of function is associated with impaired availability of iodine for thyroid hormone synthesis, partially corrected in mice by iodine supplementation. SLC26A7 is a member of the same transporter family as SLC26A4 (pendrin), an anion exchanger with affinity for iodide and chloride (among others), whose gene mutations cause congenital deafness and dyshormonogenic goiter. However, in contrast to pendrin, SLC26A7 does not mediate cellular iodide efflux and hearing in affected individuals is normal. We delineate a hitherto unrecognized role for SLC26A7 in thyroid hormone biosynthesis, for which the mechanism remains unclear

TR(i)P, TR(i)P, hooray : new functions for TRPC2 and TRPC3

Kalciumjonen påverkar många aspekter av cellbiologi, från fertiliseringen av äggcellen till tillväxt och differentiering av alla typer av celler. Störningar i hur kalciumjonerna transporteras in och friges i cellerna kan ha stor betydelse för hur sjukdomar framskrider. På grund av detta är det viktigt att studera hur kalciumtransportörer såsom kalciumkanaler fungerar och hur de påverkar cellernas funktioner. I avhandlingen har klassiska transient receptorpotential (TRPC) katjonkanaler studerats. Dessa kanaler är permeabla för kalcium och aktiveras nedströms av G-proteinkopplade receptorer. Resultaten som presenteras i avhandlingen visar på nya funktioner för TRPC2- och TRPC3-kanalerna. Utöver TRPC3-kanalens roll i plasmamembranen, där den medverkar i receptorreglerat kalciuminflöde, tyder våra resultat på att TRPC3 har en potentiell intracellulär roll. Vid överuttryck av kanalen lokaliserade kanalen till endoplasmatiska nätverket där kanalen friger intracellulärt kalcium. TRPC2 har en viktig funktion i möss där kanalen reglerar hur djuret reagerar på feromoner. Våra resultat tyder på att TRPC2 är involverad i autokrin sfingosin-1-fosfat (S1P)-signalering. S1P som produceras i cellerna transporterades ut från cellerna varpå det aktiverade S1P2-receptorer på plasmamembranen. Diacylglycerol som bildas som en följd av aktivering av S1P2-receptorn aktiverade i sin tur inflöde av extracellulärt kalcium. Våra resultat indikerar att TRPC2 är kanalen som förmedlar detta kalciuminflöde. I sköldkörtelceller studerades nedströms effekter för TRPC2. Kanalen reglerade negativt cAMP-produktionen i cellerna vilket hämmar extracellulärt signalreglerat kinas 1/2 (ERK1/2). När uttrycket för TRPC2 minskades i cellerna, ökades produktionen av cAMP och fosforyleringen av ERK1/2, vilket resulterade i ökat uttryck för receptorn för sköldkörtelstimulerande hormon. Slutligen, presenterar vi resultat som tyder på att TRPC2 är viktigt för sekretion av prekursorn till sköldkörtelhormon

Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att omhänderta kritiskt skadade patienter som utsatts för trauma : En intervjustudie

Validerat; 20120611 (anonymous

Tonåringars erfarenheter och upplevelser av långvarig smärta : -en litteraturstudie-

Abstrakt Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos tonåringar och ett stort antal tvingas leva med långvarig smärta. Smärtan kan ha negativa effekter på hela deras vardagssituation. Smärtan kan vara relaterad till sjukdom eller psykologiska faktorer, där stress är vanligast. Smärtupplevelsen är unik för varje tonåring och toleransen för smärta varierar från person till person. Syfte: Syftet med studien var att belysa tonåringars upplevelser och erfarenheter av att leva med långvarig smärta. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och studiernas resultat sammanställdes och analyserades med stöd av innehållsanalys. Av 21 granskade artiklar motsvarade 12 artiklar vår litteraturstudies syfte. Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att den långvariga smärtan uttryckte sig på flera olika sätt och bidrog till olika problem i tonåringarnas vardagsliv. Tonåringarna drog sig undan och isolerade sig och relationerna till familjen och kompisarna ändrades till följd av smärtan. Smärtan påverkade tonåringarna känslomässigt vilket bidrog till funktionella besvär. Det var viktigt för tonåringarna att lära sig att ha kontroll över sin smärta. Smärtan hade även en negativ inverkan i skolmiljön och skolfrånvaro ökade vid tilltagande psykosomatiska symtom. Tonåringarna upplevde det viktigt att få stöd från familj, kamrater och lärare. Diskussion: Skolan spelar en stor roll i tonåringens vardagsliv. Skolpersonalen har därför en nyckelroll kring deras hälsa. Slutsats: Tonåringarna behöver få stöd från sin omgivning för att lättare kunna interagera i vardagslivet. Kunskap och utbildning om den långvariga smärtan behövs för de drabbade tonåringarna och även för familj och vänner. Skolhälsovården och övriga vårdinstanser har en nyckelroll i att nå ut med denna information. Nyckelord: erfarenhet, långvarig smärta, systematisk litteraturstudie, tonåringar, upplevels