Konflikter och konflikthantering på institution – en kvalitativ studie om personal och ungdomars erfarenheter

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personalens konflikthantering ser ut på två behandlingsinstitutioner för ungdomar i Västra Götalands län. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur hanterar personalen konflikter på institutionerna? Hur upplever ungdomarna på institutionerna personalens konflikthantering? Hur upplever ungdomar och personal de konflikter som uppstår på institutionerna? Studien belyser vilka erfarenheter personal och ungdomar har kring konflikthantering och konflikter som uppstår vid institutionerna. Undersökningen bygger på åtta stycken kvalitativa intervjuer, fyra stycken med personal och fyra stycken med ungdomar. För att tolka det insamlade materialet har detta analyserats med hjälp av inlärningsteori. Vi har även använt oss utav begreppen makt, sekundär anpassning, motståndsstrategier samt institutionalisering för att analysera vårt material. Resultaten visade att personalen använde sig utav olika typer av konflikthantering. Dessa metoder var strukturer och regler, förebyggande konflikthantering, samtal, att hänvisa ungdomarna till sina rum och avskiljning. Ungdomarnas upplevelser av konflikthanteringen var att regler och strukturer kunde uppfattas som strikta. Förebyggande konflikthanteringen och samtal var de metoder som var mest effektiva enligt ungdomarna. Att bli hänvisad till rummet kunde upplevas som en bestraffning och ibland var det oklart varför man hänvisades till sitt rum. Avskiljning upplevdes som skrämmande men även nödvändigt när metoden väl användes. Både personal och ungdomar upplevde att konflikter uppstod i samband med institutionernas regler. Personalen upplevde även att ungdomarna prövade dem och deras gränser, vilket kunde ge upphov till konflikter. Andra bakomliggande orsaker till konflikter var ungdomarnas psykiska mående och att ungdomarna sökte personalens uppmärksamhet. Ytterligare en orsak till konflikter var att ungdomarnas i vissa fall uttryckte sina känslor genom aggressioner istället för ord. Slutsatserna som dragits är att förebyggande metoder för konflikthantering bör utvecklas då dessa metoder visat sig mest gynnsamma. Vi har också kunnat skönja att institutionsvården präglas av makt och stor kontroll vilket bör uppmärksammas och problematiseras

Beskrivning av livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer : En litteraturstudie

Sammanfattning  Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att belysa hur den vetenskapliga litteraturen beskrev livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Studien visade att stöd och support var av betydande roll för kvinnor med bröstcancer. Familj och vänner var det viktigaste stödet. Att använda sig av olika copingstrategier visade sig ge kvinnan kontroll över situationen. Möten med kvinnor i samma situation kunde vara till hjälp att acceptera sjukdomen samt minskade känslan av rädsla och ilska som många upplevde. En bröstrekonstruktion i ett tidigt skede ökade känslan av hopp, att inte känna sig annorlunda. En förändrad syn på sin kropp gjorde att många isolerade sig från omgivningen och sin partner. Närhet och sexualitet hamnade ofta i skymundan då kvinnan inte kände sig attraktiv. Sidoeffekter som trötthet och depression gjorde att kvinnans livskvalitet minskade. En kontinuerlig kontakt med sjukvården och ett vårdprogram som var individuellt anpassad till kvinnan ansågs vara till stor hjälp i kvinnans livssituation. Författarna drog slutsatsen att sjukvården bör kunna erbjuda en bredare omvårdnad som innefattar den hela människan.                                 Nyckelord: Bröstcancer, Upplevelse, Livskvalite