Hvordan kan branningeniøren bidra i brannetterforskning?

Andelen av boligbranner i Norge med ukjent brannårsak er høy, mellom år 2005 og 2007 har over 20 % av boligbranner i Norge ukjent brannårsak. Innen brannmiljøet er det de siste årene blitt stilt spørsmål til om det er behov for bredere brannteknisk kunnskap ved brannetterforskning. Det brenner hyppig i Norge og kvalifiserte brannetterforskere er en viktig ressurs for samfunnet. Brannetterforskning er et komplekst og ressurskrevende fag. Spesialkompetanse og erfaring innen brannetterforskning er derfor avgjørende for kvaliteten på brannetterforskning og resultatet. Et fullskala brannforsøk ble utført, resultatet av brannen simulerte et reelt scenario som ble benyttet av brannetterforskere for å øve i. Brannetterforskerne øvdes i taktisk og teknisk etterforskning for å lokalisere arnested og angi brannårsak, hele øvelsen ble observert. I tillegg til observasjoner, ble spørreskjema og intervjuer valgt som metode for å kunne besvare spørsmålet om en branningeniør kan bidra i brannetterforskning. Det var også av interesse å studere hvordan samarbeidet mellom politi og deres samarbeidspartnere kan forbedres og eventuelt lede til forebyggende arbeid. Dersom eksisterende samarbeid forbedres kan kvaliteten på brannetterforskning heves samt lede til forebyggende arbeid. En branningeniør med kunnskap om brannteknisk utforming, branndynamikk og simuleringsverktøy vil som en samarbeidspartner kunne styrke eller svekke brannetterforskeres teorier. For at et samarbeid med en branningeniør skal være optimalt, bør branningeniøren ha en grunnleggende kunnskap om brannetterforskning. Brannetterforskere har gode metoder men det skal vites at andre metoder kan gi mer eksakte svar

Adults' experiences of living with an eating disorder : A literature review

Bakgrund: Ätstörningar är en psykisk sjukdom som framförallt drabbar ungdomar men även vuxna. Anorexia nervosa och bulimia nervosa är de vanligaste typerna av ätstörning, där anorexia har den högsta risken för dödlighet. Ätstörning är en psykisk sjukdom med synliga fysiska symtom som det lätt fokuseras på. Fokuset ska ligga på hela människan och inte enbart på vikt och kropp. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna personers upplevelser av att leva med ätstörning. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar valdes ut och sammanställdes till en ny helhet enligt fem steg. Artiklarna letades fram från databaserna Cinahl och Pubmed.  Resultat: Ätstörning är en sjukdom som sätter livet ur balans. Det påverkar familj och relationer lika mycket som personen som drabbas. Sjukdomen skapar en blandning av känslor som skam, ångest och stolthet. Professionella tjänster upplevs både positivt och negativt av de drabbade. Gott bemötande och bekräftelse av deras känslor har betydelse för deras återhämtning. Konklusion: Förutfattade meningar förekommer kring i vilken ålder det är acceptabelt att drabbas av ätstörning. Vuxna döms ofta för sin sjukdom och blir bemötta annorlunda än ungdomar. Här blir det sjuksköterskans ansvar att bemöta patienten utan fördomar.Background: Eating disorders are a mental illness that mainly affects young people but also adults. Anorexia nervosa and bulimia nervosa are the most common types of eating disorders, with anorexia having the highest risk of mortality. Eating disorder is a mental illness with visible physical symptoms that are easily focused on. The focus must be on the person and not just on weight and body. Aim: The aim was to explore adults' experience of living with an eating disorder. Method: The method used was a literature review where ten qualitative articles were selected and compiled into a new result according to five steps. The articles were retrieved from the databases Cinahl and PubMed. Findings: Eating disorder is a disease that puts life out of balance. It affects family and relationships as much as the person affected. The disease creates a mixture of emotions such as shame, anxiety and pride. Professional services are experienced both positively and negatively by those affected. A good treatment and confirmation of their feelings is important for their recovery. Conclusion: There are preconceived notions about what age it is acceptable to suffer from an eating disorder. Adults are often judged for their illness and are treated differently compared to young people. Here it becomes the nurse´s responsibility to treat the patient without prejudice

Estetiska uttrycksmedel som verktyg för andraspråksinlärning : en studie i hur lärare uppfattar och använder de estetiska ämnena i sin undervisning

Validerat; 20101217 (root

Adults' experiences of living with an eating disorder : A literature review

Bakgrund: Ätstörningar är en psykisk sjukdom som framförallt drabbar ungdomar men även vuxna. Anorexia nervosa och bulimia nervosa är de vanligaste typerna av ätstörning, där anorexia har den högsta risken för dödlighet. Ätstörning är en psykisk sjukdom med synliga fysiska symtom som det lätt fokuseras på. Fokuset ska ligga på hela människan och inte enbart på vikt och kropp. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna personers upplevelser av att leva med ätstörning. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar valdes ut och sammanställdes till en ny helhet enligt fem steg. Artiklarna letades fram från databaserna Cinahl och Pubmed.  Resultat: Ätstörning är en sjukdom som sätter livet ur balans. Det påverkar familj och relationer lika mycket som personen som drabbas. Sjukdomen skapar en blandning av känslor som skam, ångest och stolthet. Professionella tjänster upplevs både positivt och negativt av de drabbade. Gott bemötande och bekräftelse av deras känslor har betydelse för deras återhämtning. Konklusion: Förutfattade meningar förekommer kring i vilken ålder det är acceptabelt att drabbas av ätstörning. Vuxna döms ofta för sin sjukdom och blir bemötta annorlunda än ungdomar. Här blir det sjuksköterskans ansvar att bemöta patienten utan fördomar.Background: Eating disorders are a mental illness that mainly affects young people but also adults. Anorexia nervosa and bulimia nervosa are the most common types of eating disorders, with anorexia having the highest risk of mortality. Eating disorder is a mental illness with visible physical symptoms that are easily focused on. The focus must be on the person and not just on weight and body. Aim: The aim was to explore adults' experience of living with an eating disorder. Method: The method used was a literature review where ten qualitative articles were selected and compiled into a new result according to five steps. The articles were retrieved from the databases Cinahl and PubMed. Findings: Eating disorder is a disease that puts life out of balance. It affects family and relationships as much as the person affected. The disease creates a mixture of emotions such as shame, anxiety and pride. Professional services are experienced both positively and negatively by those affected. A good treatment and confirmation of their feelings is important for their recovery. Conclusion: There are preconceived notions about what age it is acceptable to suffer from an eating disorder. Adults are often judged for their illness and are treated differently compared to young people. Here it becomes the nurse´s responsibility to treat the patient without prejudice

Studie- och yrkesvägledares konstruerande av nyanlända elever - En kvalitativ studie med utgångspunkt i Foucaults maktanalys, där professioner ses som viktiga diskursbärare

De senaste åren har Sverige tagit emot ett stort antal nyanlända, både barn och vuxna,vilket har påverkat trycket på svensk skola och utbildningsväsende. I tidigare svenskforskning kring nyanlända är lärare och annan skolpersonal representerade, men ytterstlite forskning har gjorts med studie- och yrkesvägledare.Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur vägledare konstruerarnyanlända elever med utgångspunkt i Foucaults maktanalys. Studien utgår ifrånintervjuer med sju vägledare som arbetar med nyanlända. Frågeställningarna utgår frånhur vägledarna ser på målgruppens kunskaper om den svenska studie- och arbetsmarknaden, hur de konstruerar eleverna ur ett språkligt perspektiv och hur dekonstruerar yrkesrollens uppdrag i förhållande till nyanlända elevers behov av stöd.Studien genomförs med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet analyseras med hjälp avFoucaults begrepp pastoral och disciplinär makt, hans makt och kunskapsbegrepp samtmed hjälp av diskursanalys. Studiens resultat visar att eleverna har bristande kunskaperom den svenska studie- och arbetsmarknaden. Vidare visar resultatet också att elevgruppen anses ha bristande språkkunskaper i svenska och är i behov av extra stöd.Utsagorna präglas av känslor av maktlöshet och otillräcklighet för elevgruppen.Diskurser som urskiljs är till exempel en vägledardiskurs som uttrycker gruppen somhomogen, och en diskurs kring elevernas behov av stöd. I diskussionen funderas blandannat kring analysmetod, resultat och vad dessa kan få för konsekvenser förvägledningspraktiken

När hemmet inte är en trygg plats En kvalitativ studie om kvinnors egna erfarenheter av mäns våld i parrelation

Mäns våld mot kvinnor i parrelation är ett allvarligt socialt- samt människorättsligt problem. Det är ett internationellt problem som drabbar miljontals kvinnor. Syftet med studien är att undersöka kvinnors egna erfarenheter samt berättelser av mäns våld i parrelation med fokus på makt och kontroll, normaliseringsprocess, skam och skuld. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor som har erfarenhet av mäns våld i parrelation. Resultatet visade att respondenterna har olika erfarenheter av våld i parrelation, men samtliga våldsrelationer har börjat med psykiskt våld som sedan utvecklats till andra typer av våld. Av resultatet framkom det också att psykiskt våld är det som varit svårast att prata med andra människor om. Slutsatserna är att det finns en maktrelation mellan mannen och kvinnan där mannen besitter makten. Män som utövar våld i parrelation uppvisar två olika identiteter, en i hemmet och en på offentliga platser. Det finns en koppling mellan våldsutsatthet samt känslorna av skam och skuld. Samtliga respondenter har upplevt både skam och skuld i den parrelation där mannen utsatt dem för våld. Det är av stor vikt att professioner inom socialt arbete känner till de känslor som är vanligt förekommande bland våldsutsatta kvinnor för att bli medvetna om och synliggöra mäns våld mot kvinnor i parrelation

Studie- och yrkesvägledares konstruerande av nyanlända elever - En kvalitativ studie med utgångspunkt i Foucaults maktanalys, där professioner ses som viktiga diskursbärare

De senaste åren har Sverige tagit emot ett stort antal nyanlända, både barn och vuxna, vilket har påverkat trycket på svensk skola och utbildningsväsende. I tidigare svensk forskning kring nyanlända är lärare och annan skolpersonal representerade, men ytterst lite forskning har gjorts med studie- och yrkesvägledare. Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur vägledare konstruerar nyanlända elever med utgångspunkt i Foucaults maktanalys. Studien utgår ifrån intervjuer med sju vägledare som arbetar med nyanlända. Frågeställningarna utgår från hur vägledarna ser på målgruppens kunskaper om den svenska studie- och arbetsmarknaden, hur de konstruerar eleverna ur ett språkligt perspektiv och hur de konstruerar yrkesrollens uppdrag i förhållande till nyanlända elevers behov av stöd. Studien genomförs med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet analyseras med hjälp av Foucaults begrepp pastoral och disciplinär makt, hans makt och kunskapsbegrepp samt med hjälp av diskursanalys. Studiens resultat visar att eleverna har bristande kunskaper om den svenska studie- och arbetsmarknaden. Vidare visar resultatet också att elevgruppen anses ha bristande språkkunskaper i svenska och är i behov av extra stöd. Utsagorna präglas av känslor av maktlöshet och otillräcklighet för elevgruppen. Diskurser som urskiljs är till exempel en vägledardiskurs som uttrycker gruppen som homogen, och en diskurs kring elevernas behov av stöd. I diskussionen funderas bland annat kring analysmetod, resultat och vad dessa kan få för konsekvenser för vägledningspraktiken

Studie- och yrkesvägledares konstruerande av nyanlända elever - En kvalitativ studie med utgångspunkt i Foucaults maktanalys, där professioner ses som viktiga diskursbärare

De senaste åren har Sverige tagit emot ett stort antal nyanlända, både barn och vuxna,vilket har påverkat trycket på svensk skola och utbildningsväsende. I tidigare svenskforskning kring nyanlända är lärare och annan skolpersonal representerade, men ytterstlite forskning har gjorts med studie- och yrkesvägledare.Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur vägledare konstruerarnyanlända elever med utgångspunkt i Foucaults maktanalys. Studien utgår ifrånintervjuer med sju vägledare som arbetar med nyanlända. Frågeställningarna utgår frånhur vägledarna ser på målgruppens kunskaper om den svenska studie- och arbetsmarknaden, hur de konstruerar eleverna ur ett språkligt perspektiv och hur dekonstruerar yrkesrollens uppdrag i förhållande till nyanlända elevers behov av stöd.Studien genomförs med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet analyseras med hjälp avFoucaults begrepp pastoral och disciplinär makt, hans makt och kunskapsbegrepp samtmed hjälp av diskursanalys. Studiens resultat visar att eleverna har bristande kunskaperom den svenska studie- och arbetsmarknaden. Vidare visar resultatet också att elevgruppen anses ha bristande språkkunskaper i svenska och är i behov av extra stöd.Utsagorna präglas av känslor av maktlöshet och otillräcklighet för elevgruppen.Diskurser som urskiljs är till exempel en vägledardiskurs som uttrycker gruppen somhomogen, och en diskurs kring elevernas behov av stöd. I diskussionen funderas blandannat kring analysmetod, resultat och vad dessa kan få för konsekvenser förvägledningspraktiken

Prototype stories of life with Chemical Intolerance : when the environment becomes a threat to health and well-being

We aimed to explore how individuals living with Chemical Intolerance (CI) describe the onset and progression of CI, and how they live and cope with CI. The participants were recruited via Swedish websites hosted by CI support groups. A postal survey, including a Life history calender, was sent to potential participants. Eleven respondents fitted the consensus-based criteria for CI while not reporting comorbidity. A narrative analysis of their written replies resulted in five prototypical stories based on similarities in the onset and course of CI. All five stories contain descriptions of alienation from society and insufficient social support. Differences in participants’ perceptions of the symptom onset – with regard to suddenness, the point in life and the perceived cause of symptoms – partly corresponded to etiological theories of CI related to stress or inflammation. Further differences between the prototype stories mainly concern the possible effects on health and well-being related to social support and coping. Given these differences, we recommend that medical professionals and others apply a holistic, context-sensitive approach before discouraging or promoting a specific coping strategy in relation to CI