Kan ett systematiskt arbete med psykosociala riskbedömningar påverka psykosocialt säkerhetsklimat?

Session 8Stress och psykosociala faktorerBeskrivning av en pågående studie: Kan ett systematiskt arbete med psykosociala riskbedömningar påverka psykosocialt säkerhetsklimat?Rachael Berglund, Ulrika Hultgren & Tomas BackströmStressrelaterad ohälsa i arbetslivet kostar Europa €617 miljard om året och påverkar 40 miljoner enligt International Labour Organisation (ILO). Det psykosociala säkerhetsklimatet (PSK) lig-ger till grund för hur en organisation eller arbetsgrupp verkligen mår. Enligt lagstiftningen idag i Europa ska alla arbetsplatser arbeta förebyggande för att eliminera eller minska identifierade riskfaktorer, vilket inkluderar psykosociala risker. Denna studie har som syfte att undersöka om ett systematiskt arbete med riskbedömningar av den psykosociala arbetsmiljön kan påverka det psykosociala säkerhetsklimatet, välbefinnande och arbetets effektivitet i arbetsgrupper. Två glo-bala industriföretag i Sverige ingår i studien. Interventionen riktar sig mot ledare och förväntas påverka cirka 200 medarbetare per företag. Undersökningen har en kvasiexperimentell design med kontrollgrupp. Enkäter som mäter PSK, stressorer, välbefinnande och effektivetet används vid tre tidpunkter: en mätning före interventionen, en efter och en mätning efter ytterligare sex månader. Interventionen innefattar tre faser. Under fas 1 utbildas ledarna i psykosocial säker-het, PSK, riskbedömningar och team-coaching. Vid fas 2 arbetar ledaren tillsammans med sin arbetsgrupp för att upprätta och följa en handlingsplan med syfte att eliminera eller minska arbetsgruppens prioriterade risker. Fas 3 överlappar delvis med fas 2 och innehåller fyra möten med fokus på psykosocial säkerhet där chefen träffar sina peers för chefsstöd och för att stärka coachningsbeteenden. Studien är unik eftersom PSK tidigare inte har används tillsammans med Health and Safety Executives’s management standards och dessutom för att team coachning används i ett systematiskt arbete med psykosociala riskbedömningar

Kan ett systematiskt arbete med psykosociala riskbedömningar påverka psykosocialt säkerhetsklimat?

Session 8Stress och psykosociala faktorerBeskrivning av en pågående studie: Kan ett systematiskt arbete med psykosociala riskbedömningar påverka psykosocialt säkerhetsklimat?Rachael Berglund, Ulrika Hultgren & Tomas BackströmStressrelaterad ohälsa i arbetslivet kostar Europa €617 miljard om året och påverkar 40 miljoner enligt International Labour Organisation (ILO). Det psykosociala säkerhetsklimatet (PSK) lig-ger till grund för hur en organisation eller arbetsgrupp verkligen mår. Enligt lagstiftningen idag i Europa ska alla arbetsplatser arbeta förebyggande för att eliminera eller minska identifierade riskfaktorer, vilket inkluderar psykosociala risker. Denna studie har som syfte att undersöka om ett systematiskt arbete med riskbedömningar av den psykosociala arbetsmiljön kan påverka det psykosociala säkerhetsklimatet, välbefinnande och arbetets effektivitet i arbetsgrupper. Två glo-bala industriföretag i Sverige ingår i studien. Interventionen riktar sig mot ledare och förväntas påverka cirka 200 medarbetare per företag. Undersökningen har en kvasiexperimentell design med kontrollgrupp. Enkäter som mäter PSK, stressorer, välbefinnande och effektivetet används vid tre tidpunkter: en mätning före interventionen, en efter och en mätning efter ytterligare sex månader. Interventionen innefattar tre faser. Under fas 1 utbildas ledarna i psykosocial säker-het, PSK, riskbedömningar och team-coaching. Vid fas 2 arbetar ledaren tillsammans med sin arbetsgrupp för att upprätta och följa en handlingsplan med syfte att eliminera eller minska arbetsgruppens prioriterade risker. Fas 3 överlappar delvis med fas 2 och innehåller fyra möten med fokus på psykosocial säkerhet där chefen träffar sina peers för chefsstöd och för att stärka coachningsbeteenden. Studien är unik eftersom PSK tidigare inte har används tillsammans med Health and Safety Executives’s management standards och dessutom för att team coachning används i ett systematiskt arbete med psykosociala riskbedömningar

Effects by periodontitis on pristane-induced arthritis in rats

Abstract Background An infection-immune association of periodontal disease with rheumatoid arthritis has been suggested. This study aimed to investigate the effect of pre-existing periodontitis on the development and the immune/inflammatory response of pristane-induced arthritis. Methods We investigated the effect of periodontitis induced by ligature placement and Porphyromonas gingivalis (P. gingivalis) infection, in combination with Fusobacterium nucleatum to promote its colonization, on the development of pristane-induced arthritis (PIA) in rats (Dark Agouti). Disease progression and severity of periodontitis and arthritis was monitored using clinical assessment, micro-computed tomography (micro-CT)/intraoral radiographs, antibody response, the inflammatory markers such as α-1-acid glycoprotein (α-1-AGP) and c-reactive protein (CRP) as well as cytokine multiplex profiling at different time intervals after induction. Results Experimentally induced periodontitis manifested clinically (P < 0.05) prior to pristane injection and progressed steadily until the end of experiments (15 weeks), as compared to the non-ligated arthritis group. Injection of pristane 8 weeks after periodontitis-induction led to severe arthritis in all rats demonstrating that the severity of arthritis was not affected by the pre-existence of periodontitis. Endpoint analysis showed that 89% of the periodontitis-affected animals were positive for antibodies against arginine gingipain B and furthermore, the plasma antibody levels to a citrullinated P. gingivalis peptidylarginine deiminase (PPAD) peptide (denoted CPP3) were significantly (P < 0.05) higher in periodontitis rats with PIA. Additionally, there was a trend towards increased pro-inflammatory and anti-inflammatory cytokine levels, and increased α-1-AGP levels in plasma from periodontitis-challenged PIA rats. Conclusions Pre-existence of periodontitis induced antibodies against citrullinated peptide derived from PPAD in rats with PIA. However, there were no differences in the development or severity of PIA between periodontitis challenged and periodontitis free rats

MOESM1 of Effects by periodontitis on pristane-induced arthritis in rats

Additional file 1: Figure S1. Detection of bacterial DNA. a Total load of non-species-specific bacterial gDNA and b specific P. gingivalis DNA (relative quantification) from ligatures of rats with pre-existing periodontitis, collected at endpoint. DNA from P. gingivalis CCUG 14449 strain; Positive Ctrl positive control, NTC non-templated control (PCR-graded water)