Artistic expressions in landscape architecture : a example study on creativity and art to strengthen public space

Konsten har länge varit viktig inom staden och landskapsarkitekturen. I utvecklingen av stadsrummet prioriteras funktion och evidens över konstnärliga och originella uttryck. Syftet är att diskutera på vilket sätt konst kan bidra till att stärka offentliga rum i staden och vidare belysa olika skapandeprocesser som kan leda till konstnärliga och originella uttryck i staden. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie och en exempelstudie som ska skapa underlag för en nyanserad diskussion kring syftet. Uppsatsens litteraturstudie diskuterar tre huvudämnen: hur konst och konstbegreppet definierats genom historien, hur konsten påverkar människan och samhället och om olika teorier och lagar som berör konstens plats i landskapsarkitekturen och i det offentliga rummet. Målet med uppsatsens exempelstudie är att visa på konstnärliga uttryck och originalitet inom arkitekturen och landskapskonsten och sedan diskutera och peka på vad landskapsarkitekter kan lära sig av detta i gestaltandet av offentliga miljöer. Genom att tänja på gränserna inom respektive yrke och viljan att skapa identitetstarka platser visar personerna hur offentliga rum kan stärkas. Det finns mycket landskapsarkitekter kan ta lärdom av från arkitekter och landskapskonstnärer för att gestalta konstnärliga miljöer och skapa originella uttryck.Art has long been important in urban and landscape architecture. In the development of urban space, function and evidence are prioritized over artistic and original expression. The aim is to discuss how art can contribute to strengthening public spaces in the city and furthermore highlight different creative processes that can lead to artistic and original expressions in the city. The essay is based on a literature study and an example study that will create a basis for a nuanced discussion of the purpose. The literature study discusses three main topics: how the concept of art has been defined throughout history, how art affects people and society, and various theories and laws that affect art's place in landscape architecture and public space. The goal of the essay's example study is to show artistic expression and originality in architecture and landscape art and then discuss and point out what landscape architects can learn from this in their design of public environments. By pushing the boundaries of their respective professions and the desire to create places with a strong identity, they show how public spaces can be strengthened. There is much that landscape architects can learn from architects and landscape artists to design artistic environments and create original expressions

FORDONSPOOLEN - EN DEL AV EN HÅLLBAR MOBILITET

Uppsatsen har sin grund i den problematik som idag råder i städer gällande massbilism vilket leder till negativa konsekvenser för människa och miljö. Exempel på dessa är trängsel, buller, växthusgasutsläpp och försämrad luftkvalitet. Studien som genomförts utgår från den onda cirkel som uppstår när städers utglesning, genom en utspridning av bostäder, funktioner och service, skapar en stadsutformning där bilen som transportmedel är fördelaktig i jämförelse med andra transportalternativ. Detta leder till en icke-hållbar mobilitetssituation där allt fler hushåll äger och förlitar sig på en privatägd bil, något som resulterar i ett stort antal bilar i städer. Bilarna tar stora ytor i anspråk vilket försämrar förutsättningarna för alternativa transportmedel och ett mer hållbart transportnätverk. Problematiken leder till ett fördjupat bilberoende som bidrar till ökande mängder växthusgaser i atmosfären. För att underlätta en övergång till kollektiva transporter och för att minska antalet bilar i städer presenteras i studien fordonspooler som en lösning. Detta koncept tillåter människor att dela på fordon vilket möjliggör att ett färre§ antal fordon kan tillgodose ett större antal människors transportbehov. Konceptet kan erbjuda flertalet transportmedel, exempelvis bilar, elcyklar och cyklar, vilket underlättar att bäst lämpat fordon används vid varje enskild aktivitet eller resa. Uppsatsen behandlar hållbar mobilitet utifrån ett medborgarperspektiv där fordonspooler som en mobilitetslösning närmare studeras. Syftet med studien är att utifrån detta perspektiv undersöka fordonspoolers möjligheter att främja en hållbar mobilitet i Göteborg. Undersökningen tar fäste i ett antal teorier gällande resvanor och bilpoolsanvändning samt bilens roll i samhället och i människors liv. Metodmässigt används ett kvantitativt tillvägagångssätt där en enkätundersökning delats via ett antal Facebook-grupper på internet där medlemmarna kan antas ha ett intresse i transportrelaterade frågor. Grupperna kan även antas ha spridda åsikter gällande bilens roll i staden vilket möjliggör en bredd i undersökningen. Uppsatsens syfte besvaras genom frågeställningarna: • Vilken inställning har olika grupper, som kan antas ha olika syn på bilens roll i staden, till en hypotetisk fordonspool i Göteborg? • Finns det nyckelfaktorer, utifrån ett medborgarperspektiv, vilka är väsentliga för att en fordonspool ska fungera och användas i praktiken? Enkätundersökningen resulterar i 146 svar från individer i de olika Facebook-grupperna. Resultatet visar att fordonspooler har en relativt god möjlighet att fungera som en del av en hållbar mobilitet i Göteborg utifrån ett medborgarperspektiv. Detta grundat i att en majoritet av respondenterna har en positiv inställning till fordonspooler som koncept. Facebooksgrupperna som undersökts visar sig ha skilda inställningar inför fordonspoolen vilket kan tänkas gå i linje med respektive grupps antagna ställningstagande. Vidare visas i analysen att det är av stor vikt att vissa nyckelfaktorer gällande enkel användning, tidseffektivitet, ett smidigt bokningssystem och god tillgång till efterfrågade fordon uppfylls för att en fordonspool ska fungera som en hållbar mobilitetslösning

Utpekad bristanalys Storgöteborg : kapacitetsbrist i regionalt system förkollektiva persontransporter på väg och järnväg

Under rubriken ”Utpekade bristanalyser” angav regeringen i sitt fastställelsebeslut av Nationell plan 2018-2029 att ”Trafikverket bör fortsätta att utreda de stråk, noder eller motsvarande som beskrivs nedan. Utredningsarbetet bör ha som målsättning att dessa stråk, noder eller motsvarande är så pass utredda att de kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering.” Den bristanalys som denna rapport redovisar är ” Storgöteborg – kapacitetsbrist i regionalt system för kollektiva persontransporter på väg och järnväg”. Storgöteborg har analyserats främst inom ramen för tre studier; ÅVS Varberg – Göteborg, ÅVS Metrobuss samt Fördjupad utredning Södra Bohusbanan. I bristanalysen redogörs för respektive åtgärdsvalsstudie/utredning innehållande identifierade brister, förslag till åtgärder, åtgärders effekter, konsekvenser samt grova kostnadsindikationer. Trafikverkets sammantagna bedömning är att det lokala och regionala kollektivtrafiksystemet i Storgöteborg har svårt att möta nuvarande och framtida resandeefterfrågan, då det råder kapacitetsbrist i kollektivtrafiken både på väg och järnväg. Kapacitetsbrister finns både i fordonen (brist på sittplatser) och i infrastruktursystemet. Kapacitetsbrister i infrastruktursystemet medför att det är svårt att utöka turtätheten utan att åtgärder vidtas. Trafikverkets slutsats är att det krävs en kapacitetsökning i det regionala kollektivtrafiksystemet för att säkra tillgängligheten (alla trafikslag) inom/från och till Storgöteborg, nå miljö- och klimatmål och för att möjliggöra en överflyttning av resor till kollektivtrafiken, gång och cykel. Kollektivtrafiken i Storgöteborg behöver utvecklas i takt med att regionen växer

Representational challenges in animated chemistry: self-generated animations as a means to encourage students reflections on sub-micro processes in laboratory exercises

A central aspect of learning chemistry is learning to relate observations of phenomena to models of the sub-microscopic level of matter, and hence being able to explain the observable phenomena. However, research shows that students have difficulties discerning and comprehending the meaning of the sub-micro level and its models, and that practical work in its traditional form fails to help students to discern the relation between observations and models. Consequently, there is a strong call for new teaching activities to address these issues. This paper emerges from a growing number of studies showing that learning is supported when students are set to cooperatively create their own multimodal representations of science phenomena. In this paper, we explore the approach of letting students create their own stop-motion animation as a means to explain observations during practical work. The students work of producing a phenomenon in the laboratory and creating an animation was recorded (audio-video) to capture students verbal and non-verbal interactions and use of resources. Data was analysed using a thematic content analysis with a deductive approach aimed at identifying the aspects of chemistry content that are being reasoned. The analysis showed that the task enabled students to engage in reasoning concerning both the observations and the sub-micro-level models, and how they relate to each other. The task also enabled students to reason about features of the representation that are needed to make sense of both the observational and sub-microscopic aspects of a phenomenon, as well as reflecting upon the meaning of a model

Clinical decision-making style preferences of European psychiatrists: Results from the Ambassadors survey in 38 countries

Background While shared clinical decision-making (SDM) is the preferred approach to decision-making in mental health care, its implementation in everyday clinical practice is still insufficient. The European Psychiatric Association undertook a study aiming to gather data on the clinical decision-making style preferences of psychiatrists working in Europe. Methods We conducted a cross-sectional online survey involving a sample of 751 psychiatrists and psychiatry specialist trainees from 38 European countries in 2021, using the Clinical Decision-Making Style - Staff questionnaire and a set of questions regarding clinicians' expertise, training, and practice. Results SDM was the preferred decision-making style across all European regions ([central and eastern Europe, CEE], northern and western Europe [NWE], and southern Europe [SE]), with an average of 73% of clinical decisions being rated as SDM. However, we found significant differences in non-SDM decision-making styles: participants working in NWE countries more often prefer shared and active decision-making styles rather than passive styles when compared to other European regions, especially to the CEE. Additionally, psychiatry specialist trainees (compared to psychiatrists), those working mainly with outpatients (compared to those working mainly with inpatients) and those working in community mental health services/public services (compared to mixed and private settings) have a significantly lower preference for passive decision-making style. Conclusions The preferences for SDM styles among European psychiatrists are generally similar. However, the identified differences in the preferences for non-SDM styles across the regions call for more dialogue and educational efforts to harmonize practice across Europe