32 research outputs found
Sata vuotta Stockmannin historiaa
Hulluja pÀiviÀ, huikeita vuosia : Stockmann 1862-2012 / Markku Kuisma, Anna FinnilÀ, Teemu Keskisarja & Minna Sarantola-Weiss. Helsinki : Siltala, 2012
Karibian historiaa ja kulttuuria
Arvosteltu teos: Karibian historia / Pekka Valtonen. [Helsinki] : Gaudeamus, [2017]
Stenberg-seminaari Turussa
Historiska samfundet i Ă
bo jĂ€rjestivĂ€t seminaarin, jossa joukko eri alojen tutkijoita valotti Pehr Stenbergin (1758â1824) elĂ€mĂ€nvaiheita eri nĂ€kökulmista
Konsumerad och Àlskad till döds. Vilda och tama papegojor i den tidigmoderna Atlantiska vÀrlden
The article studies European, mainly French, descriptions of Caribbean parrots in the sixteenth and seventeenth centuries. By studying the natural and cultural history of parrots in the early modern period, it argues that the difference between the categories of wild and tame was an important distinction with regard to the use and value of parrots as items of consumption. The study also provides the opportunity to consider how the voice of the parrot can be heard in the accounts. The position of the parrot in the borderland between nature and culture makes it complicated to distinguish between the two categories. On the one hand, the parrot was expected to represent the wild tropical nature in the colonies but, on the other hand, it was seen as an amusing pet which adapted itself to the wishes and demands of humans by imitating their language. The ânatural wildnessâ of the parrot is mentioned on several occasions as a non-wanted trait. The taming of parrots was aimed at making the parrots forget their wildness by removing them from their habitat and their fellow creatures, both geographically and symbolically, in order to be socialised into the human sphere. The gap between humans and animals is considerably narrower in descriptions of companion birds than in those depicting parrots in the wild. The traits that made parrots attractive to humans â their tasty meat, their spectacular beauty, and their ability to imitate human speach â constituted a winning combination in the early modern consumer society. The parrots themselves, however, come across as losers in the European colonisation of the Caribbean and the ensuing Columbian Exchange and Ecological Imperialism.Artikkelissa tarkastellaan ympĂ€ristöhistoriallisesta nĂ€kökulmasta eurooppalaisia, pÀÀasiassa ranskalaisia kuvauksia karibialaisista papukaijoista 1600- ja 1700-luvuilla. Tutkimalla papukaijan varhaismodernin ajan luonto- ja kulttuurihistoriaa artikkeli esittÀÀ, ettĂ€ ero kategorioiden villi ja kesy vĂ€lillĂ€ oli tĂ€rkeĂ€ distinktio suhteessa papukaijojen arvoon ja kĂ€yttötapaan kulutushyödykkeenĂ€. Tutkimus tarjoaa myös mahdollisuuden selvittÀÀ, voiko papukaijan itsensĂ€ ÀÀntĂ€ kuulla analysoiduissa kuvauksissa. Papukaijan sijoittumisesta kulttuurin ja luonnon rajalle johtuu, ettĂ€ jako nĂ€ihin kahteen kategoriaan on ongelmallinen. YhtÀÀltĂ€ papukaija edusti villiĂ€ trooppista luontoa siirtomaissa, toisaalta se oli viihdyttĂ€vĂ€ lemmikki, joka sopeutui ihmisen toivomuksiin ja vaatimuksiin matkimalla hĂ€nen puhettaan. Papukaijojen âluonnollinen villeysâ nimettiin useissa tapauksissa ei-toivotuksi ominaisuudeksi. Kun papukaijoja kesytettiin, ne yritettiin saada unohtamaan oma villeytensĂ€ erottamalla ne lajitovereistaan ja viemĂ€llĂ€ ne pois elinalueiltaan sekĂ€ maantieteellisesti ettĂ€ symbolisesti. NĂ€in papukaijojen ajateltiin âsosialisoituvanâ ihmisten maailmaan. Kuilu ihmisten ja elĂ€inten vĂ€lillĂ€ on merkittĂ€vĂ€sti kapeampi kuvauksissa papukaijoista lemmikkeinĂ€ kuin kuvauksissa villeistĂ€ papukaijoista. Papukaijan ominaisuudet, jotka tekivĂ€t siitĂ€ houkuttelevan â sen hyvĂ€nmakuinen liha, sen huomiota herĂ€ttĂ€vĂ€ kauneus ja sen kyky puhua ihmisten kieltĂ€ â olivat voitokas yhdistelmĂ€ kulutusmarkkinoilla. SitĂ€vastoin papukaijat itse nĂ€yttĂ€ytyvĂ€t hĂ€viĂ€jinĂ€ eurooppalaisten Karibian kolonisaatioon liittyvissĂ€ tapahtumissa sekĂ€ sen seurauksena tapahtuneessa mannerten vĂ€lisessĂ€ lajien vaihdossa ja ekologisessa imperialismissa.Artikeln studerar europeiska, i huvudsak franska, beskrivningar av karibiska papegojor
pÄ 1600- och 1700-talen ur ett miljöhistoriskt perspektiv. Genom att studera papegojans
natural- och kulturhistoria under tidigmodern tid argumenterar artikeln för att skillnaden
mellan kategorierna vild och tam var en viktig distinktion i relation till papegojornas vÀrde
och anvÀndningssÀtt som konsumtionsobjekt. Studien erbjuder dessutom möjligheten att
utreda om papegojans röst kan höras i de undersökta skildringarna. Papegojans position
i grÀnslandet mellan natur och kultur leder till att en uppdelning i dessa kategorier Àr
komplicerad. Dels skulle papegojan representera den vilda tropiska naturen i kolonierna,
dels skulle den vara ett roande sÀllskapsdjur som anpassade sig efter mÀnniskans önskemÄl
och krav genom att hĂ€rma hennes sprĂ„k. Papegojornas ânaturliga vildhetâ omnĂ€mns
vid flera tillfÀllen som en oönskad egenskap. DÄ man tÀmjde papegojor försökte man
fÄ dem att glömma sin vildhet genom att föra bort dem frÄn sina habitat och frÄn sina
artfrĂ€nder, bĂ„de geografiskt och symboliskt, för att âsocialiserasâ in i mĂ€nniskornas
sfÀr. Klyftan mellan mÀnniskor och djur Àr betydligt smalare i skildringar av papegojor
som sÀllskapsdjur Àn i framstÀllningar av papegojor i det vilda. Papegojans egenskaper
som gjorde den begÀrlig för mÀnniskan, dess vÀlsmakande kött, dess iögonenfallande
skönhet och dess förmÄga att tala mÀnniskornas sprÄk var en vinnande kombination pÄ
konsumtionsmarknaden. Papegojorna sjÀlva framstÄr dÀremot som förlorare i hÀndelserna
kring den europeiska koloniseringen av Karibien och det dÀrpÄ följande utbytet av arter
kontinenterna emellan och den ekologiska imperialismen
Suomalainen kulutus idÀn ja lÀnnen vÀlissÀ
Arvosteltu teos: Finnish consumption: An emerging consumer society between East and West / edited by Visa Heinonen & Matti Peltonen. Helsinki : Finnish Literature Society, 2013
Pehr Kalmin Amerikan-matka globaalin ympÀristöhistorian nÀkökulmasta
Turun Akatemian ensimmĂ€inen talousopin professori Pehr Kalm (1716â1779) sai tilaisuuden havainnoida kiihtyvĂ€n maailmantalouden seurauksia ekosysteemeissĂ€ matkustaessaan Norjassa, Englannissa ja Pohjois-Amerikassa vuosina 1747â1751. Kalmin matkakertomusta on siksi hedelmĂ€llistĂ€ lukea globaalin ympĂ€ristöhistorian nĂ€kökulmasta. Se kertoo sekĂ€ muutoksista luonnossa Kalmin havainnoimilla alueilla ettĂ€ ihmisten asenteista ja luontosuhteesta. Matkalla tekemiensĂ€ huomioiden ansiosta Kalm pystyi vĂ€littĂ€mÀÀn arvokasta tietoa luonnosta ja ympĂ€ristön muutoksista opiskelijoilleen ja muille maanmiehilleen. Voidaankin sanoa, ettĂ€ Kalmilla on tĂ€rkeĂ€ asema suomalaisen ympĂ€ristöajattelun historiassa