The green economy and the Nordic welfare state : Reconceptualizing green economy narratives from a Nordic perspective

The green economy with its aim to combine ecological and economic objectives has gained in both significance and political contestation in recent years. In this working paper for the NOWAGG project we revisit the literature on the green economy to understand its implications from a Nordic perspective. Our ambition is to improve the conceptualization of different approaches to green the economy by subjecting them to often overlooked aspects relevant to the Nordic welfare states, including dimensions of innovation as well as social welfare. By conducting a literature review and making use of narrative policy analysis we demonstrate that a binary division, common in the academic literature and policy debate, is insufficient to grasp the nuances of the green economy. We arrive in the finding that not only ‘green growth’ and ‘beyond growth’ narratives are prevalent in academic and policy literature but also a reformist narrative in-between these two; what we refer to as a ‘transformative green economy’ narrative.This is of importance for the Nordic welfare state which arguably have the potential to incorporate a ‘third way’ to sustainable development and for greening the economy. Building on this insight and Nordic welfare state literature we suggest a conceptual framework for the economy of the green Nordic welfare state, a revised reformist narrative on the green economy. Empirically, however, the welfare states are confronted by numerous challenges and ongoing liberal transformations. Thus, it remains for future studies to conclude which green economy path the Nordic states will take and how that will affect the prospects for achieving inclusive, long-term welfare while respecting ecological limits

Carbon Ruins: Engaging with Post-Fossil Transitions through Participatory World-Building

While many pathways to post-fossil futures have been articulated, most fail to engage people in imagining themselves as being part of those futures and involved in the transition. Following recent calls for more immersive experiences, the 2019 initiative “Carbon Ruins—An Exhibition of the Fossil Era” (Carbon Ruins) is a performance set around a historical museum from the future, which uses recognisable, culturally powerful physical objects to bridge the gap between abstract scenarios and everyday experiences. Through its physical presence and extensive media coverage, Carbon Ruins struck a chord with scientists, activists, creative professionals, policy makers, civil society organisations, and the general public. Like other imaginary worlds, Carbon Ruins is not finished. It is an open-ended process of narrating, imagining, and representing (the transition to) a post-fossil future. In this article we reflect upon Carbon Ruins as a participatory form of world-building that allows for new ways of knowing, and new ways of being, in relation to post-fossil transitions. We discern three different kinds of authorship that were taken on by participants: as originators, dwellers, and explorers. While the originator makes the future world a recognisable place, the dweller can engage active hope in place of a passive sense of urgency, and the explorer can transform resignation into commitment, with a fresh determination to leave the fossil era behind. Situating Carbon Ruins within a critical political tradition, we find post-fossil world-building to be a form of critique that destabilises accustomed ways of thinking and opens up new fields of experience that allows things to be done differently

Planning for 1000 Years: The Råängen Experiment

While traditional forms of urban planning are oriented towards the future, the recent turn towards experimental and challenge-led urban developments is characterized by an overarching presentism. We explore in this article how an experimental approach to urban planning can consider the long-term through setting-up ‘conversations with a future situation.’ In doing so, we draw on a unique experiment: Råängen, a piece of farmland in Lund (Sweden) owned by the Cathedral. The plot is part of Brunnshög, a large urban development program envisioned to accommodate homes, workspaces, and world-class research centers in the coming decades. We trace how Lund Cathedral became an unusual developer involved in ‘planning for thousand years,’ deployed a set of art commissions to allow reflections about values, belief, time, faith, and became committed to play a central role in the development process. The art interventions staged conversations with involved actors as well as publics geographically and temporally far away. The Råängen case illustrates how long-term futures can be fruitfully brought to the present through multiple means of imagination. A key insight for urban planning is how techniques of financial discounting and municipal zoning plans could be complemented with trust in reflective conversations in which questions are prioritized over answers

Lunds kommuns klimatpolitiska råd : Rapport 2021

Lunds kommuns klimatpolitiska råd (Rådet) bildades hösten 2018 med uppdrag att utvärdera hur Lunds kommuns samlade politik är förenlig med de klimatmål som antagits av kommunfullmäktige. Rådet, som består av forskare från Lunds universitet (LU) och SLU Alnarp, har sammantaget en bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens och en gedigen erfarenhet av samverkan med olika samhällsaktörer.Samarbetet mellan Lunds kommun och akademin har sedan länge stimulerat utvecklingen i Lund och utgör en viktig källa till nytänkande och problemlösning.Rådet uppskattar förtroendet att utvärdera kommunens klimatarbete men uttrycker samtidigt en ödmjukhet inför komplexiteten i detta arbete. Rådets ambition är att sträva efter att vara kritiskt granskande men också konstruktiv och lösningsorienterad för att kunna bidra till utvecklingen av det lokala klimatarbetet.Rådet presenterar årligen en rapport i vilken Lunds kommuns klimatarbete granskas. Detta är Rådets tredje rapport i vilken Rådet valt att fokusera på Lunds kommuns förslag till nya klimatmål i miljömålsprogrammet LundaEko. Denna granskningkompletteras med en uppföljning av de klimatmål som antagits i den tidigare versionen av LundaEko (LundaEko II 2014-2020) inom områdena Minstamöjliga klimatpåverkan och Klimatanpassning. Rådet har i sin granskning utgått från tillgängliga planer, dokument, redovisningar och data. Detta material har kompletterats med samtal med ansvariga tjänstepersoner. Under arbetets gång har Rådet även fört dialog med Ungdomspolitiken i Lund, som på egen hand granskat LundaEko ur ett ungdomsperspektiv.Under 2020 har mandatet för några rådsledamöter löpt ut – Lena Hiselius (LU), Anna Peterson (SLU Alnarp), Markku Rummukainen (LU) och Catharina Sternudd (LU) – och de har avtackats för sina insatser under de inledande två åren. Samtidigt har nya ledamöter tillkommit – Cecilia Akselsson (LU), Susanne Arvidsson (LU), Anders Larsson (SLU Alnarp) och Lars J Nilsson (LU) – som tillsammans med övriga ledamöter har deltagit i den granskning som presenteras i denna rapport

Lunds kommuns klimatpolitiska råd: Rapport 2019

Lunds kommuns klimatpolitiska råd bildades hösten 2018 med uppdrag attutvärdera hur Lunds kommuns samlade politik är förenlig med de klimatmålsom antagits av kommunfullmäktige. Rådet som är det första lokala klimatpolitiska rådet i Sverige är en unik satsning för främjandet av ett aktivt och framåtsyftande lokalt klimatarbete.Sveriges kommuner har en viktig roll att fylla i klimatarbetet – för såväl minskad klimatpåverkan som anpassning till ett förändrat klimat. Lunds kommun har genom åren visat på handlingskraft inom miljö- och klimatområdet och har antagit ambitiösa klimatmål. I bildandet av ett klimatpolitiskt råd befäster kommunen sin ambition om att bedriva ett kunskapsbaserat klimatarbete. Kommunens vision ”Lund skapar framtiden – med kunskap, innovation och öppenhet” inspirerar även till handling och engagemang i det lokala klimatarbetet. Samarbetet mellan Lunds kommun och akademin har sedan länge stimulerat utvecklingen i Lund och utgör en viktig källa till nytänkande och problemlösning. Rådet ser fram emot uppgiften att utvärdera kommunens klimatarbete men uttrycker samtidigt en ödmjukhet inför komplexiteten i detta arbete. Rådets ambition är att bidra konstruktivt och lösningsorienterat till utvecklingen av det lokala klimatarbetet.Lunds kommuns klimatpolitiska råd kommer årligen att presentera en rapport i vilken rådet granskar Lunds kommuns samlade klimatpolitik. Detta är rådets första rapport och granskningen utgår från de mål som presenteras i LundaEko II under rubrikerna ”Minsta möjliga klimatpåverkan” och ”Klimatanpassning”. I rapporten utvärderar rådet i vilken utsträckning kommunens arbete är tillräckligt för att nå etappmålen för 2020 samt identifierar utmaningar och rekommendationer för arbetet med att nå de övergripande målen för 2030 och 2050. Rådet påbörjade sitt uppdrag först hösten 2018 och har behövt ägna tid åt att lära känna kommunens lokala klimatarbete. Granskningen i rådets första rapport är därför av övergripande karaktär.Ett framgångsrikt klimatarbete förutsätter en bred kunskapsbas. Lunds kommuns klimatpolitiska råd består av forskare med bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens från Lunds universitet (LU) och SLU Alnarp. Ett lyckat klimatarbete kräver även ett bredare engagemang, vilket rådet avser bidra till genom god kommunikation och inkluderande dialog

Undervisning i det virtuella rummet : Gymnasieelevers uppfattningar av undervisning i en IKT-miljö

Denna studie har som syfte att undersöka hur elever uppfattar Informations- och Kommunikationsteknik i undervisningen. För att undersöka detta har 8 elever i årskurs två och tre på gymnasiet intervjuats om deras uppfattning av och synpunkter på att arbeta med IKT i undervisningen. Resultatet visar att eleverna är mycket positiva till detta sätt att arbeta. De ser det som ett nytt och varierat undervisningssätt som ger eleverna möjligheter att få en bättre kontakt med läraren. Eleverna känner att de får en ökad förståelse, att lärandet blir mer interaktivt och att det ger dem en möjlighet att lära av varandra. De brister som framkom handlade mycket om att eleverna vill ha tillräckligt med information om hur verktygen kan användas och vad de bidrar med

Governing Decarbonisation : The State and the New Politics of Climate Change

This dissertation examines the “new climate politics of decarbonisation” and the role of the state as a site for progressive climate action. This new politics concerns transformative social change aimed at moving society away from its current dependence on fossil carbon energy. A transition to low-carbon societal development hinges on restructuring and decarbonising those key systems, structures and practices that generate carbon emissions. Engaging with theoretical perspectives on the state in environmental governance and its role in steering policy change and enabling system transformations, I examine how the state can govern decarbonisation through exploring empirical examples across a wide range of policy sectors such as energy, transport and industry. Given the centrality of state authority in the organisation of modern society, a low carbon transition is conditioned on authoritative steering, long-term active support of state institutions and a diversified portfolio of policy approaches and objectives. The material for this compilation thesis is drawn from the Swedish policy realm. The included papers analyse the development of arrangements for environmental governance, climate policy discourse and institutional conditions for governing low-carbon transitions by means of public policy in Sweden. A key insight across these papers is that the state remains a critical site for steering and enabling system transformations. A modern (environmental) welfare state, such as Sweden, holds untapped capacities to govern decarbonisation by progressively advancing and scaling up the efforts to reorient societal development. Thus, a decarbonising state can be made more actively engaged in steering and enabling processes of low-carbon transitions, and could explore new ways for orchestrating a wide range of low-carbon initiatives and developments

Undervisning i det virtuella rummet : Gymnasieelevers uppfattningar av undervisning i en IKT-miljö

Denna studie har som syfte att undersöka hur elever uppfattar Informations- och Kommunikationsteknik i undervisningen. För att undersöka detta har 8 elever i årskurs två och tre på gymnasiet intervjuats om deras uppfattning av och synpunkter på att arbeta med IKT i undervisningen. Resultatet visar att eleverna är mycket positiva till detta sätt att arbeta. De ser det som ett nytt och varierat undervisningssätt som ger eleverna möjligheter att få en bättre kontakt med läraren. Eleverna känner att de får en ökad förståelse, att lärandet blir mer interaktivt och att det ger dem en möjlighet att lära av varandra. De brister som framkom handlade mycket om att eleverna vill ha tillräckligt med information om hur verktygen kan användas och vad de bidrar med