Rapid Antimicrobial Susceptibility Testing on Urine Samples using the Flow Cytometer UF-5000 and Validation of Its Rinsing Programs

Urinvägsinfektion (UVI) är en av de vanligaste bakteriella infektionerna bland människor. Urinodling är standardmetoden för att identifiera bakterier och kvantifiera mängden av dem i urinen. Flödescytometri ger möjligheten att snabbare analysera urinprover för att utesluta urinvägsinfektion och därmed minska den onödiga antibiotikabehandlingen. Den omfattande användningen av antibiotika utgör en stor orsak till antimikrobiell resistens (AMR) och har resulterat i en stor efterfrågan av metoder för att genomföra snabbare tester för antibiotikaresistens. Målet med projektet blev därför att utvärdera om flödescytometern UF-5000 kan användas för att snabbare diagnostisera urinvägsinfektioner. Urinprover kördes tre gånger genom UF-5000 med olika sköljprogram tillsammans med tre olika efterföljande sterila koksaltlösningsprover och utifrån en formel beräknades carryover rate (överföringsgrad). Sterila  koksaltlösningaproverna odlades sedan för att se hur stor korskontaminationen blev. Dessutom genomfördes standard resistensbestämning (AST) och direkt resistensbestämning (RAST) på både kontrollstammar och patientprover. Carryover rate av bakterier blev mindre när sköljprogram med fler antal sköljningar användes. Sköljprogrammet [0-0-1-3-4] översteg aldrig gränserna för tillåten carryover rate. Resultat gick att avläsa för de flesta proverna efter RAST på sex timmar men inte på fyra timmar. Det var skillnader mellan resultaten erhållna efter AST och RAST. Vi kom fram till att det mest tidseffektiva sköljprogrammet som inte resulterade i någon betydlig påverkan på efterföljande prover var sköljprogrammet [0-0-1-3-4] i UF-5000. Vi kom även fram till att resistensbestämning på fyra timmar var svår att göra men att efter sex timmar skulle man kunna utesluta vilka antibiotika man inte ska använda för behandling.Urinary tract infection (UTI) is one of the most common bacterial infections among humans. Urine culture is the standard method for identifying and quantifying the amount of bacteria in the urine. Flow cytometry offers the possibility to analyze urine samples more quickly to rule out urinary tract infection, thereby reducing unnecessary antibiotic treatment. The extensive use of antibiotics is a major cause of antimicrobial resistance (AMR) and has resulted in a high demand for methods to perform faster tests for antibiotic resistance. The aim of the project was therefore to evaluate whether the flow cytometer UF-5000 can be used to diagnose urinary tract infections more quickly. Urine samples were run three times through the UF-5000 with different rinse programs, along with three different subsequent sterile saline samples, and the carryover rate was calculated using a formula. The sterile saline samples were then cultured to determine the extent of cross-contamination. Additionally, antimicrobial susceptibility testing (AST) and rapid antimicrobial susceptibility testing (RAST) were performed on both control strains and patient samples. The carryover rate of bacteria was lower when rinse programs with a higher number of rinses were used. The rinse program [0-0-1-3-4] never exceeded the limits for the allowed carryover rate. Results could be read for most samples after RAST at six hours but not at four hours. There were differences between the results obtained after AST and RAST. We concluded that the most time-efficient rinse program that did not result in any significant impact on subsequent samples was the rinse program [0-0-1-3-4] in the UF-5000. We also found that resistance determination at four hours was difficult to perform, but after six hours, it would be possible to rule out which antibiotics should not be used for treatment

Användarnas tillfredsställelse med samhällsviktiga mobilapplikationer : En fallstudie om UL:s mobilapplikation

I takt med att samhällsviktiga funktioner digitaliseras vilar också en del av samhällets infrastruktur på digitala tjänster. En del av samhället där digitala tjänster är framstående är lokaltrafiken, där mobilapplikationer idag används för försäljning av biljetter och planering av resor. Därför blir användbarheten hos dessa mobilapplikationer viktiga för att säkerställa att infrastrukturen i samhället fungerar utan störningar. Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka vad eventuella brister i gränssnittet har för effekt på användarnas tillfredsställelse med UL:s mobilapplikation. Studien har två frågeställningar varav den första har en underfråga. Den huvudsakliga frågeställningen lyder: Vilken effekt har eventuella brister på användarens tillfredsställelse med UL:s mobilapplikation? Till denna frågeställning finns en underfråga som rör om det existerar brister i gränssnittet vilket givetvis är nödvändigt att svara på för att kunna ta ställning till huvudfrågan. Den andra frågeställningen berör om användningsmönster påverkar effekterna. En heuristisk utvärdering av UL:s mobilapplikation genomfördes och nio brister identifierades. Dessa brister låg sedan till grund för intervjufrågorna som användes i tio semistrukturerade användarintervjuer. Informanterna kategoriserades som regelbundna eller oregelbundna användare beroende på deras användarvana med applikationen. Resultatet från intervjuerna tematiserades och tre teman gick att urskilja; utebliven information, otydlighet samt problem med köpfunktionalitet. Slutsatsen är att det existerar brister i UL:s mobilapplikation och att dessa brister har tydliga effekter på användarens tillfredsställelse med applikationen. Det finns mindre skillnader i bristernas effekter mellan olika användargruppers tillfredsställelse med applikationen. Det finns dock inte stöd för att effekterna av bristerna skulle vara annorlunda beroende på om en användare är regelbunden eller oregelbunden. Kategoriseringens betydelse kan därför ifrågasättas

Användarnas tillfredsställelse med samhällsviktiga mobilapplikationer : En fallstudie om UL:s mobilapplikation

I takt med att samhällsviktiga funktioner digitaliseras vilar också en del av samhällets infrastruktur på digitala tjänster. En del av samhället där digitala tjänster är framstående är lokaltrafiken, där mobilapplikationer idag används för försäljning av biljetter och planering av resor. Därför blir användbarheten hos dessa mobilapplikationer viktiga för att säkerställa att infrastrukturen i samhället fungerar utan störningar. Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka vad eventuella brister i gränssnittet har för effekt på användarnas tillfredsställelse med UL:s mobilapplikation. Studien har två frågeställningar varav den första har en underfråga. Den huvudsakliga frågeställningen lyder: Vilken effekt har eventuella brister på användarens tillfredsställelse med UL:s mobilapplikation? Till denna frågeställning finns en underfråga som rör om det existerar brister i gränssnittet vilket givetvis är nödvändigt att svara på för att kunna ta ställning till huvudfrågan. Den andra frågeställningen berör om användningsmönster påverkar effekterna. En heuristisk utvärdering av UL:s mobilapplikation genomfördes och nio brister identifierades. Dessa brister låg sedan till grund för intervjufrågorna som användes i tio semistrukturerade användarintervjuer. Informanterna kategoriserades som regelbundna eller oregelbundna användare beroende på deras användarvana med applikationen. Resultatet från intervjuerna tematiserades och tre teman gick att urskilja; utebliven information, otydlighet samt problem med köpfunktionalitet. Slutsatsen är att det existerar brister i UL:s mobilapplikation och att dessa brister har tydliga effekter på användarens tillfredsställelse med applikationen. Det finns mindre skillnader i bristernas effekter mellan olika användargruppers tillfredsställelse med applikationen. Det finns dock inte stöd för att effekterna av bristerna skulle vara annorlunda beroende på om en användare är regelbunden eller oregelbunden. Kategoriseringens betydelse kan därför ifrågasättas

Cumulative UV Exposure or a Modified SCINEXA™-Skin Aging Score Do Not Play a Substantial Role in Predicting the Risk of Developing Keratinocyte Cancers after Solid Organ Transplantation—A Case Control Study

The risk of keratinocyte cancer is determined by intrinsic and extrinsic factors, which also influence skin aging. Few studies have linked skin aging and UV exposure with the incidence of non-melanoma skin cancer (NMSC). We evaluated signs of actinic skin damage and aging, individual UV burden, and melanocortin-1 receptor (MC1R) variants. A total of 194 organ transplant recipients (OTR) who suffered from NMSC were compared to 194 tumor-free controls matched for gender, age, type of transplanted organ, post-transplantation (TX) period, and immunosuppressive therapy. Compared with the cases, the controls scored higher in all skin aging scores and there were no differences in UV burden except for intentional whole-body UV exposure for specific UV scenarios and periods of life in favor of cases. The number of NMSCs correlated with all types of skin aging scores, the extent of intentional sun exposure, older age, longer post-TX period, shorter interval from TX to first NMSC, and specific MC1R risk groups. Multivariable models revealed a 7.5-fold risk of developing NMSC in individuals with actinic keratosis; 4.1- or 3.6-fold in those with green or blue eyes, respectively; and a 1.9-fold increased risk in the MC1R medium- + high-risk group. In the absence of skin aging contributing to NMSC development, certain MC1R risk types may identify OTR at risk for high tumor burden