4 research outputs found
Om sjÀlvsvÀltens diskurs
Get PDFMed anledning av anorexidiagnosens relativt dÄliga prognos för tillfrisknande samt höga dödlighetsfrekvens tycks det angelÀget att undersöka vetenskapens förstÄelse av fenomenet. SjÀlvsvÀlt utgör anorexidiagnosens centrala element och dess drivkrafter definieras i detalj i den psykiatriska diagnosmanualen DSM-5. Syftet med denna uppsats Àr att vidga perspektivet och kartlÀgga den vidare diskursiva kamp som alstrar vetenskapens kunskap om sjÀlvsvÀlt samt betÀnka diskursens sociala konsekvenser. Vetenskapens sjÀlvsvÀltsdiskurs tolkas med utgÄngspunkt i Michel Foucaults teoretiska begrepp diskurs och makt. Diskursens sociala konsekvenser analyseras med utgÄngspunkt i Gregory Batesons koncept dubbelbindning och Thomas Brantes reflektioner om öppenheten hos ontologiska modeller. En diskursanalys har gjorts pÄ 14 vetenskapliga artiklar frÄn olika akademiska discipliner. Samtliga artiklar syftar till att begripliggöra sjÀlvsvÀlt. En tematisk analys har genomförts med avsikt att reflektera över relationen mellan diskursens sprÄkliga framstÀllningar och sjÀlvsvÀltens praktiska uttryck. Analysen visar en ontologiskt oredig diskurs dÀr psykiatrins individualiserande och patologiserande utgör en stark diskursiv norm för vad som Àr möjligt att formulera. Normen tycks sÄ orubblig att den omöjliggör för kritiker att fullfölja initiala ifrÄgasÀttanden av individualiseringen av samhÀllsproblem. Politiska ÄtgÀrdsförslag pÄ makronivÄ och uppmaningar om maktutjÀmnande insatser Àr mÀrkligt frÄnvarande. Diskursen hÀrleder i huvudsak svÀltens mening ur en av dess konsekvenser: den avmagrade kroppen. Bantningens normalisering och sjÀlvsvÀltens patologisering bildar en sprÄklig dubbelbindning som sÄ gott som raderar grÄzonen mellan friskt och sjukt. Slutligen tycks dubbelbindande budskap om skenbara sociala möjligheter och tillgÄngar till makt ligga till grund för en upplevelse av vanmakt och socialt omöjliggörande hos mÄnga unga kvinnor. SjÀlvsvÀlt tycks för vissa kvinnor utgöra ett sÀtt att uttrycka denna upplevda icke-position
Psykoanalys som emotionellt arbete: En empirisk undersökning av förhÄllandet mellan psykoanalytikerns kÀnslomÀssiga genuinitet och psykoanalysen som marknadsvara
No full textStudien syftade till att undersöka psykoanalys betraktat som emotionellt arbete i enlighet med Hochschild (1983). Inom sÄvÀl psykologin som sociologin har förekomsten och effekterna av emotionellt arbete för mÄnga yrkesgrupper studerats. Mycket lite har publicerats om emotionellt arbete i psykoterapi. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med sex psykoanalytiker. Det empiriska materialet tolkades genom en hermeneutisk ansats med hjÀlp av tematisk analys och resulterade i fyra huvudteman och sjutton underteman. Resultatet indikerade att de intervjuade psykoanalytikerna i mycket liten omfattning tycktes bedriva ytligt emotionellt arbete och i stor omfattning tycktes bedriva djupt emotionellt arbete, huvudsakligen genom empatisk inlevelse och hÀrbÀrgerande. Vidare antydde resultatet att psykoanalys inte bör betraktas som ett kommodifierat emotionellt lönearbete. Andra sÀtt att förstÄ psykoanalysen som social praktik diskuterades. Psykoanalysen avhandlades i kontrast till det emotionella lönearbetet som ett bidrag till kÀrlekens utveckling och föreslogs som en i första hand moralisk snarare Àn emotionell kur. Avslutningsvis föreslogs alternativa förstÄelser för psykoanalytikern som social aktör. Ur makroperspektiv som segrare i den emotionella kapitalismen i enlighet med Eva Illouz (2007) och ur mikroperspektiv som en frÀmling i den psykoterapeutiska situationen i enlighet med Georg Simmel (1910/1981).This study aimed at investigating psychoanalysis regarded as emotional labor following Hochschild (1983). The prevalence and effects of emotional labor has been studied in sociology as well as psychology in relation to many occupations. Not much has been published concerning emotional labor in psychotherapy. Semi-structured qualitative interviews were conducted with six psychoanalysts. The empirical material was interpreted through a hermeneutic stance with thematic analysis which resulted in four main themes and seventeen sub themes. Results suggest that the psychoanalysts interviewed very rarely seemed to perform emotional labor through surface acting and to a wide extent seemed to perform emotional labor through deep acting, mainly through empathic involvement and containing. The results further indicated that psychoanalysis is not to be regarded as commodified emotional labor. Alternative understandings of psychoanalysis as a social practice were discussed. Psychoanalysis was in contrast to commodified emotional labor stressed as a contribution to the development of love and was suggested mainly as a moral rather than emotional cure. Finally, alternative understandings of the psychoanalyst as a social agent was proposed. From a macro perspective as a winner of emotional capitalism in accordance with Eva Illouz (2007) and from a micro perspective as a stranger in the psychoanalytic situation in accordance with Georg Simmel (1910/1981)
Textsamtal : En studie om textsamtalets betydelse för lÀsförstÄelsens utveckling i Ärskurs F-3
No full textStora internationella undersökningar som PISA och PIRLS har visat pĂ„ sjunkande resultat gĂ€llande svenska elevers lĂ€sförstĂ„else. FrĂ„n statlig nivĂ„ har Ă„tgĂ€rder inletts för att förbĂ€ttra resultaten och LĂ€slyftet Ă€r en av satsningarna. LĂ€sförstĂ„else har hamnat i blickpunkten frĂ€mst de senaste Ă„ren och en mĂ€ngd modeller har arbetats fram. Modellerna ska frĂ€mja elevers lĂ€sförstĂ„else genom olika strategier och flertalet har textsamtal som grundlĂ€ggande utvecklingspunkt. Undersökningens syfte Ă€r att ta reda pĂ„ hur lĂ€rare i Ă„rskurs Fâ3 anvĂ€nder samtal om texter för att utveckla elevers lĂ€sförstĂ„else. Studien bygger pĂ„ Ă„tta kvalitativa intervjuer genomförda med verksamma lĂ€rare i en mindre kommun i Mellansverige. Studien har tre undersökningsomrĂ„den som berör dels hur lĂ€rare anvĂ€nder sig av textsamtal i undervisningen, dels hur lĂ€rare anser att textsamtal pĂ„verkar elevers lĂ€sförstĂ„else men ocksĂ„ om lĂ€rares utbildning och erfarenhet avspeglas i anvĂ€ndandet av textsamtal. FrĂ„gorna utreds frĂ„n ett sociokulturellt teoriperspektiv och teorin om hur habitus kan förklara erfarenheters pĂ„verkan av vĂ€rldsbilder, respondenternas Ă„sikter och instĂ€llning av textsamtal stĂ„r i fokus. Den har dessutom ett komparativt inslag dĂ„ individers erfarenheters och utbildnings betydelse för val av undervisningsform undersöks. Studien visar att debatten om svensk skola har gjort avtryck inom forskning pĂ„ sprĂ„klig medvetenhet, lĂ€sförstĂ„else och strategier som frĂ€mjar lĂ€sförstĂ„else. Den visar ocksĂ„ att alla respondenter arbetar med nĂ„gon modell eller strategi som har till syfte att frĂ€mja elevers lĂ€sförstĂ„else. LĂ€rares instĂ€llning till textsamtal Ă€r övervĂ€gande positiv oavsett examensĂ„r. Habitus betydelse för individens agerande och uppfattning av samtal i relation till lĂ€sförstĂ„else har betydelse, men elevers habitus visar sig pĂ„verka mer Ă€n lĂ€rarnas
MotivationsfrÀmjande : - en kvalitativ undersökning om ledares tillvÀgagÄngssÀtt för att skapa förutsÀttningar som kan leda till motivation hos medarbetare
No full textMedarbetarna inom en organisation har en betydelsefull roll för verksamhetens utveckling och ledarna har en viktig funktion genom att de i stor utstrĂ€ckning kan pĂ„verka medarbetarna. Syftet med vĂ„r undersökning var att fokusera pĂ„ ledare inom IKEA AB och beskriva hur de arbetar utifrĂ„n strategin âIKEA AB in changeâ för att skapa förutsĂ€ttningar som ökar medarbetarnas motivation i arbetet. Vi inriktade oss pĂ„ motivationsskapande inom omrĂ„dena ledarskap, kommunikation och kompetens. Studien grundade sig pĂ„ sammanlagt nio semistrukturerade intervjuer med ledare, HR-manager och fackordförande inom IKEA AB. Resultatet frĂ„n vĂ„r studie visade pĂ„ att de intervjuade ledarna överlag var duktiga pĂ„ att skapa förutsĂ€ttningar som leder till motivation hos medarbetarna och ingen utmĂ€rkte sig pĂ„ ett speciellt vis utan de arbetade ganska likvĂ€rdigt. Det framkom bland annat att den demokratiska ledarstilen var den som tycktes anvĂ€ndas av ledarna, att de försökte skapa en trygg miljö för medarbetarna genom att ge dem stöd och hjĂ€lp samt att medarbetarna sades ha stora chanser att pĂ„verka sin arbetssituation
