Agency, directionality, location and the geographic situatedness of knowledge making: The politics of framing in innovation research on energy

In this conceptual review, we use the concept of “framing” to explore how scholars work with innovation. Using a thematically and geographically diverse sample of 88 articles, we focus on sustainability transitions as research domain, energy as sector and literature review as method. Framings of innovation differ by themes such as agency, directionality and location, as well as onto-epistemological categories such as envisioned academic contribution and geographic situatedness of knowledge making. The implications of some framings are concerning, such as that econometric analysis of firm-level innovation in higher income countries can proxy for innovation globally, or that donors are the principal stimuli of innovation in lower income countries. This research shows how groups, places or outcomes are included or excluded in different domains of innovation research. We propose a heuristic tool which seeks to render explicit the boundaries for innovation drawn in any article, to aid reflexivity and epistemic humility

Digital Onboarding

Forskning viser at en vanlig årsak til tidlig turnover i mange organisasjoner er mangelfulle onboardingsprosesser (Leveraas 2019). Å integrere en nyansatt er en kompleks prosess som krever innsats av både leder og HR-avdelingen. Da Covid-19 brøt ut og satte store deler av den norske befolkningen på hjemmekontor økte kompleksiteten rundt temaet ytterligere. Vi vil derfor med denne oppgaven besvare følgende problemstilling: “Hvordan gjennomføre en vellykket digital onboarding?”. For å besvare problemstillingen er det innhentet relevant teori som viser til tre områder det bør fokuseres på i en onboardingsprosess: suksesskriterier, strategiske nivåer samt faser og aktiviteter. Når prosessen utføres digitalt viser teorien at det er ytterligere tre forutsetninger som bør ligge til grunn: viljen til å anvende teknologi, kunnskapen til å anvende teknologi og at man har det rette utstyret. På bakgrunn av den teoretiske forankringen er det formulert tre analysespørsmål som skal bidra til å besvare oppgavens problemstilling. Vi har valgt å utføre en kvalitativ undersøkelse for å få en dypere forståelse av hva som skal til for å skape en vellykket digital onboarding. Vi har gjennomført åtte individuelle dybdeintervjuer med fem nyansatte og tre HR-ledere. Det har gitt oss verdifull innsikt i respondentens tanker, erfaringer og holdninger til den digitale prosessen og en indikasjon på hva som har fungert bra og hva som potensielt kunne ha gjort prosessen bedre. Funnene viser blant annet at flertallet av de nyansatte ønsket en mer nærværende leder, bedre tilrettelegging for samarbeid med kollegaer og en dypere forståelse for organisasjonen som helhet. Respondentene er enige om at dette har påvirket trivselen i stor grad og at en “normal” onboarding med fysisk tilstedeværelse er å foretrekke. Med denne innsikten vil vi avslutningsvis presentere fokusområder vi mener bør vektlegges ved en digital onboarding og dermed besvare oppgavens problemstilling: “Hvordan gjennomføre en vellykket digital onboarding?”

The Biopolitics of Water: Technology, Subjectivity and Lifestyle in eThekwini Municipality, South Africa

Water issues have for a long time been of central political concern in South Africa due to the scarcity of the resource. During the apartheid era, the distribution of water was deeply intertwined with a nationalist and racist agenda. In the transition to democracy in 1994, water became an important issue, both symbolically and materially, for a redistribution of resources within the country. This thesis explores the effects of this shift in water politics in the local context of eThekwini municipality. The municipality has been argued to be an exemplary case in relation to global norms of water management. It has, however, also been the target of severe critique. Based on narrative interviews with water users in the municipality the thesis inquires into how the arrangement of water service delivery matters in terms of people’s lives. On the basis of these narratives, the thesis shows how water governance can be understood as biopolitically performative in the way that notions of Self and Other and distinctions between different lifestyles are shaped. Ultimately, such a biopolitical reading of the water users’ narratives illustrates how an implementation of the right to basic water can work so as to (re)produce, or further entrench, distinctions between different forms of life

Water for Survival, Water for Pleasure – A Biopolitical Perspective on the Social Sustainability of the Basic Water Agenda

This article explores the social sustainability of the basic water agenda. It does so through a biopolitical analysis of water narratives from eThekwini municipality, South Africa, where a policy of Free Basic Water (FBW) has been implemented. The article addresses the question of what water 'is' and 'does' and shows that water and water governance are productive of lifestyles, people’s self-understanding and how they view their place in the social hierarchy. The analysis brings to light that a differentiated management system, that provides different levels of water services to different populations and individuals, becomes part of (re)producing social hierarchies and deepens divisions between communities. Based on these findings, the article argues that while the basic water agenda has brought successful results globally and remains important in terms of guaranteeing health and survival for the most vulnerable, it should not be confused with efforts of social sustainability. Social sustainability would not only involve a situation where basic needs are met but would also have to address effects of water systems on the relationships between individuals and populations in society

The story of the hatter and the agile methods course : Gamification and game thinking in education

This is the story of a course in higher education that, over a period of ten years, went from being one of the most popular courses, among both students and teachers, to becoming one of the more problematic. Students and teachers felt that the course had many problems that needed to be addressed. For the course round of 2022, the decision was taken to redesign the course using gamification. Research on gamification in education is widespread and many have studied its effectiveness, with varying results. Most of the existing studies have a narrow view of gamification, which both limits its potential and is a risk for counterproductivity. Gamification in education requires careful planning and a game-thinking approach to the design of the learning environment. In this paper, I show how this can be done and what the outcomes may be. In the work, I draw upon motivation theory and gamification literature. Empirical insights are gained through analysing the course over the years and the outcome of the redesign. In this analysis, I make use of course evaluations, the results of a Kahoot quiz and student feedback. The contribution to research and practice is to show how courses can be redesigned into a gamified design that is good for both the students and the teachers

How does the internal communication at Jönköpings Länstrafik AB work? : A qualitative analysis focusing on channels and participation

Uppsatsen syftar till att beskriva och få en ökad förståelse för hur internkommunikationen på Jönköpings Länstrafik AB ser ut, kopplat till kanaler och delaktighet. De frågeställningar som vi har valt att använda oss utav är: Vilka kanaler för internkommunikation finns? Vad anser de anställda om kanalerna och deras informationsfunktion? Är de anställda delaktiga inom företaget, dvs. får de information, kan de uttala sig i frågor, kan de påverka beslut etc.? För att få fram våra resultat har vi använt oss utav en kvalitativ intervjumetod där vi valt att intervjua nio anställda på olika nivåer inom företaget. Utifrån det sammanställda resultatet kan vi dra slutsatsen att Jönköpings Länstrafik AB är ett företag som består av två större avdelningar som i sin tur sitter på två olika arbetsplatser. Detta bidrar till att företaget känns splittrat. Vi kan även se att de anställda på JLT inte har så stor kunskap om internkommunikation och de olika kommunikationskanalerna som finns på företaget. Till sist kan vi dra slutsatsen att de anställda inom JLT anser att delaktigheten inom företaget kan förbättras då det i dagsläget känns som om företaget är uppdelat i två olika block, samt att företagets vision och policies inte uppmärksammas tillräckligt mycket inom företaget, vilket kan bidra till minskad delaktighet

Det finns inga enkla l\uf6sningar

Det \ue4r v\ue4lkommet att Bo Rothstein i tv\ue5 artiklar i GP tar sig an de gamla klassiska diskussionerna om teorins roll i samh\ue4llsvetenskaplig forskningen samt om vad forskningen egentligen \ue4r till f\uf6r. Det \ue4r viktigt att dessa diskussioner f\uf6rs \ue4ven i det offentliga rummet. Rothsteins l\ue4gesbeskrivning av en samh\ue4llsvetenskaplig forskning i kris \ue4r dock i behov av nyansering. Teorins roll diskuteras st\ue4ndigt, s\ue5v\ue4l inom discipliner som tv\ue4rvetenskapligt. Den stereotypa bild Rothstein m\ue5lar upp representerar i liten grad det arbete som bedrivs. Forskningen \ue4r betydligt mer nyanserad och sammansatt idag. Bland annat \ue4r korruption och dysfunktionella samh\ue4llsinstitutioner fr\ue5gor som utvecklingsforskning \ue4gnat sig \ue5t l\ue4nge. Tidigare endimensionella perspektiv har kompletterats med och berikats av m\ue5ngdimensionella angreppss\ue4tt som till exempel l\ue4nkar postkoloniala strukturer med interna maktrelationer.Fr\ue5gan om vad v\ue5r forskning syftar till \ue4r en avg\uf6rande politiskt fr\ue5ga, och vi inst\ue4mmer i v\ue4rdet av problemorienterad forskning. Utvecklingsforskning och genusstudier, som Rothstein speciellt pekar ut som problematiska, \ue4r omr\ue5den som i stor utstr\ue4ckning uppm\ue4rksammat behovet av samh\ue4llsrelevant forskning, och m\ue5nga forskare engagerar sig i dialog med samh\ue4llets akt\uf6rer f\uf6r att bidra till l\uf6sningar p\ue5 angel\ue4gna problem. Det h\ue4r engagemanget har bidragit till s\ue5v\ue4l misslyckanden som f\uf6rb\ue4ttringar. Samh\ue4llsvetenskaplig forskning visar p\ue5 komplexiteten i de problem som finns, policy d\ue4remot m\ue5ste bygga p\ue5 n\ue5got f\uf6renklade bilder av den komplexiteten. F\uf6rutom att den reflekterar olika maktintressen. Det finns inga enkla l\uf6sningar p\ue5 relationen mellan forskning och policy, diskussionen m\ue5ste h\ue5llas st\ue4ndigt levande. Den \ue4r ocks\ue5 n\uf6dv\ue4ndig i det tv\ue4rvetenskapliga forskningssamarbete som p\ue5g\ue5r p\ue5 GU men som Rothstein mycket riktigt p\ue5pekar m\ue5ste st\ue4rkas ytterligare.Forskare bidrar med kunskap men hur den ska anv\ue4ndas b\uf6r vara upp till den demokratiska processen att avg\uf6ra. Sofie HellbergStina HanssonDoktorander p\ue5 Institutionen f\uf6r globala studie

Rösten i ansträngning: En explorativ studie av träningsinstruktörers röstanvändningRösten i ansträngning: En explorativ studie av träningsinstruktörers röstanvändning

De studier om röstkvalitet hos träningsinstruktörer som hittills genomförts har alla innefattat subjektiva skattningar. Tidigare har inga objektiva mätningar utförts på träningsinstruktörer under pågående träning. Syftet med den här studien var att genomföra en explorativ studie gällande träningsinstruktörers röstanvändning och den ljudmiljö de vistas i. Objektiva röstmätningar utfördes med hjälp av en Ambulatory Phonation Monitor (APM). Mätningarna gjordes under forskningspersonernas arbetstid eller fritid samt under ett träningspass. Under forskningspersonernas arbetstid/fritid ombads de fylla i en röstdagbok för att det i efterhand skulle kunna vara möjligt att jämföra resultaten från röstmätningen med de aktiviteter forskningspersonerna utförde under tiden de bar mätutrustningen. Subjektiva skattningar av forskningspersonernas röstfunktion gjordes med ett frågeformulär. Mätningar av ljudnivån i salen genomfördes med en dosimeter under träningspasset. Temperatur och koldioxidhalt uppmättes också under samma träningspass. Resultatet visade på en ökning av relativ fonationstid, ljudtrycksnivå och grundtonsfrekvens under forskningspersonernas träningspass jämfört med under arbetstid/fritid. Under träningspasset talade alla instruktörer starkt och hade en hög relativ fonationstid. Medelvärdet för grundtonsfrekvensen steg också under träningspasset.Previous studies of voice use in aerobics instructors have all been based on subjective ratings of the voice function. No studies have included objective measurements of the voice during a workout. The purpose of this work was to make an explorative study of voice use in aerobics instructors and the acoustic environment in the halls where they instruct. The objective measurements were made with the Ambulatory Phonation Monitor (APM). Recordings were made two hours before and during the participants workout. The participants also completed a questionnaire about voice use. Measurements of the sound level were made with a dosimeter. Temperature and carbon dioxide levels were also measured. The results showed that the participants raised their F0 and SPL during the workout in comparison with the work hours/spare time. The time dose (percent of voicing) was also higher during the workout