Polycyclic Aromatic Hydrocarbons in Electrocautery Smoke during Peritonectomy Procedures

Objective. This study identified and quantified polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) in electrocautery smoke during 40 peritonectomy procedures and investigated any correlations and/or differences between levels of PAHs and perioperative variables. Methods. PAHs were measured in personal and stationary sampling by 40 mm Millipore cassettes, for adsorption of both gaseous and particle-bound PAHs. Results. All 16 USEPA priority pollutant PAHs were detected during peritonectomy procedures, naphthalene being the most abundant. For the only two PAHs with Swedish occupational exposure limits (OELs), benzo[a]pyrene and naphthalene, limits were never exceeded. Amount of bleeding was the only perioperative variable that correlated with levels of PAHs. Conclusions. Low levels of PAHs were detected in electrocautery smoke during peritonectomy procedures, and an increased amount of bleeding correlated with higher levels of PAHs. For evaluation of long-term health effects, more studies are needed

Polycyclic Aromatic Hydrocarbons in Electrocautery Smoke during Peritonectomy Procedures

Objective. This study identified and quantified polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) in electrocautery smoke during 40 peritonectomy procedures and investigated any correlations and/or differences between levels of PAHs and perioperative variables. Methods. PAHs were measured in personal and stationary sampling by 40 mm Millipore cassettes, for adsorption of both gaseous and particle-bound PAHs. Results. All 16 USEPA priority pollutant PAHs were detected during peritonectomy procedures, naphthalene being the most abundant. For the only two PAHs with Swedish occupational exposure limits (OELs), benzo[a]pyrene and naphthalene, limits were never exceeded. Amount of bleeding was the only perioperative variable that correlated with levels of PAHs. Conclusions. Low levels of PAHs were detected in electrocautery smoke during peritonectomy procedures, and an increased amount of bleeding correlated with higher levels of PAHs. For evaluation of long-term health effects, more studies are needed

Is Platinum Present in Blood and Urine from Treatment Givers during Hyperthermic Intraperitoneal Chemotherapy?

Background. In selected patients with peritoneal carcinomatosis (PC) originating from colorectal cancer (CRC) the high dosage of oxaliplatin (460 mg/m(2)) is recommended for hyperthermic intraperitoneal chemotherapy (HIPEC), which may be a health risk to those administering the drug. The aim of this study was to determine the risk of platinum (Pt) exposure for the two main people handling and administering the cytotoxic agent during HIPEC. Methods. Samples of blood and urine were collected from one male surgeon and one female perfusionist during oxaliplatin-based HIPEC treatment with open abdomen coliseum technique on six consecutive patients with PC from CRC. Results. All blood samples analysed were below the detection limit of <0.05 nmol/L Pt, and the urine samples were all below the detection limit of <0.03 nmol/L Pt. Conclusions. There appears to be little or no risk of Pt exposure during HIPEC when the recommended protective garment is used and the safety considerations are followed

Hälsoeffekter och förebyggande arbete vid vibrationsexponering i saneringsföretag

Den övergripande målsättningen med projektet var att få en ökad kunskap om hur saneringsföretag i Uppsala, Gävleborgs och Dalarnas län arbetar för att förebygga negativa hälsoeffekter av exponering av hand- arm vibrationer. Syftet med studien var att undersöka kunskapsläget angående risker med arbete med vibrerande verktyg, samarbetet med företagshälsovården och genomförande av medicinska kontroller hos saneringsföretag i regionen. Strukturerade telefonintervjuer med 15 saneringsföretag genomfördes. Ett samarbete med ett större saneringsföretag inleddes och medicinska undersökningar genomfördes på deras anställda av ergonom ute på arbetsplatsen. Aktiviteterna i projektet inspirerade företaget att själva initiera riskbedömningar och vibrationsmätningar som en start på ett eget förbättringsarbete. Intervjuerna visade att kunskapsläget i företagen angående regelverk och arbete med vibrerande verktyg var dåligt och trots att de flesta hade företagshälsovård så uttalades ett missnöje gentemot företagshälsovården angående stöd och information i dessa frågor. Bristfällig kunskap och svårigheter att tolka regelverket kan ligga bakom att det brister vad gäller riskbedömningar och lagstadgade medicinska kontroller i saneringsföretagen. Besvärsfrekvenserna i nacke och övre extremiteter hos sanerarna i det undersökta företaget var höga och det fanns också personer med tidiga tecken på kärl- och nervskador. Resultatet av det här projektet är ett litet komplement till den kunskap som redan finns på området men visar att det finns all anledning att lägga resurser på ett förebyggande arbete för den här yrkesgruppen som tidigare inte studerats i någon större utsträckning. Det finns ett outtalat behov av informations- och utbildningsinsatser på området som till stor del beror på okunskap hos företagen men kanske också hos företagshälsovården eftersom deras insatser ser ut att ha varit begränsade. En viktig följd av projektet var att det undersökta företaget på eget initiativ men med stöd av projektet initierade en arbetsgrupp och ett förebyggande arbete för att minska exponeringen för vibrationer. Detta arbete inkluderade riktlinjer för riskbedömningar och vibrationsmätningar av verktyg samt utbildning av ledning och personal. Projektets upplägg och innehåll lämpar sig således väl för att följas av företagshälsovård i deras arbete med att stötta sina kundföreta