Balance and gait in Parkinson’s disease : from perceptions to performance

The overall aim of this thesis was to explore perceptions and performance of balance and gait in people with Parkinson’s disease (PwPD), and to evaluate both the current evidence for exercise-induced neuroplasticity and the feasibility of investigating exercise-induced neuroplastic changes among PwPD. This thesis includes four papers of different designs; a qualitative interview study (paper I), a systematic review and meta-analysis (paper II), a pilot RCT (paper III) and a crosssectional study (paper IV). Participants in papers I, III & IV were recruited through advertisement in newspapers and through the Parkinson association in Stockholm (sample sizes n=18, n=13 and n=93, respectively), whereas paper II selected studies from database searches (included studies n=13, total participant sample n=213). Five themes emerged from the qualitative content analysis of the interviews, the underlying patterns of which formed the overarching theme “Focus and determination to regain control over shifting balance”. In paper II, the narrative synthesis revealed that a majority of the studies indicated that exercise can possibly induce positive neuroplastic changes in PwPD, but the evidence according to the GRADE analysis was very low. In paper III we found that a proposed design to explore associations between changes in behavioral outcomes and neuroplasticity after ten weeks of the HiBalance training was feasible and acceptable given a few modifications ahead of the RCT. Finally paper IV showed that people with mild to moderate PD exhibited impaired performance across most domains of gait when simultaneously having to concentrate on a cognitive task (dual tasking). Impaired cognitive function was associated with higher costs on gait, as well as a tendency to use a posture-second prioritization in which the cognitive task was prioritized over walking. Balance was perceived as both bodily equilibrium and a mind-body interplay. The meaning of balance was described through concepts of control and the ability to control one’s body in everyday life. Regarding exercise-induced neuroplasticity in PD, published studies showed promising results, but more high-quality RCTs, using scientifically sound methodology are needed in order to drive this research field forward. Our proposed RCT design to evaluate neuroplastic changes after the HiBalance training was feasible, but needed strengthening regarding blinding procedures, the MRI paradigm and the dual task gait assessment. Walking while simultaneously concentrating on a cognitive task impaired performance on both tasks, especially among those with cognitive impairment. These findings provide preliminary evidence to suggest that dual task training and assessment should be planned and instructed differently according to cognitive status in PwPD

To Move and Preserve a City : the handling of cultural values in the relocation of Kiruna

Syftet med denna uppsats är att undersöka och belysa hur kulturvärden i stadsmiljön har hanterats i flytten av tätorten Kiruna, på grund av den växande gruvindustrin. Resultaten från en litteraturstudie av kulturvärde och planeringsprocesser, har ställts mot plandokument, information och rapporter från Kiruna kommun samt gruvbolaget LKAB som gemensamt utför flytten. Kulturvärden har befästs av experter i stadens viktigaste historiska byggnader, och där det har varit möjligt har dessa flyttats till den nya staden. Bedömningen har skett efter värdering, ekonomi och om byggnaden har klarat av en fysisk flytt. Stadens identitet har befästs i dess gruvarv. Den kulturellt värdefulla stadsplanen för gamla Kiruna höjs, men kommer inte föras vidare in iden nya stadsplanen. Grönområden och kulturmiljöer omnämns som värdefulla för Kiruna men det ges inga konkreta förslag på hur dessa ska bevaras. Däremot ska hänsyn tas till hur byggnaderna placeras i nya områden, men utan tydliga riktlinjer till vad det är som det ska visas hänsyn till. De utvalda byggnaderna kommer i majoritet från den första hälften av 1900 talet, och riskerar att skapa en enhetlig stad som inte visar hela Kirunas kulturvärde i stadsmiljö.The purpose of this paper is to examine and illustrate how cultural heritage values in landscape architecture and urban planning are treated in the move of the city of Kiruna, Sweden. A move necessary due to the expanding mining industry. Through a literature and document study the paper aim to understand how the municipality and the mining company responsible for the move (LKAB) aims to conserve all the cultural values that makes Kiruna into the town it is today. By moving buildings that are deemed culturally valuable into the new town location, but discarding the recognized cultural heritage valuable urban plan, the municipality deems it has preserved its values. It states that the city’s identity is in the mining heritage. Green areas and cultural heritage environments are mentioned as important, yet no concrete plan state how to preserve it. The municipality wants the environment surrounding the moved buildings’ locations to be considerate, yet no demands on how this is to be made are mentioned. The moved buildings are majority representing the early 1900s and lacks diversity

Stormwater management in Gaborone - A study of the quality and quantity of water in Segoditshane River

This master thesis was partly performed as a field study in Gaborone, the capital city of Botswana, located in southern Africa. The semi-arid climate in Botswana together with a rapid financial development in the country during the last decades has increased the need for water. The last years the water situation has been strained in Gaborone, and Gaborone dam which used to be one of the city’s drinking water sources has come down to a level of only a few per cent of its total capacity. The water scarcity results in a need for the country to transport water from northern Botswana as well as from South Africa to meet the need for water in Gaborone. The severe water situation results in need for alternative water sources for Gaborone. Reuse of urban stormwater is one alternative water source worth to investigate. A large amount of the stormwater from Gaborone discharges into Segoditshane River, a watercourse which flows through Gaborone. The aim with this project was to investigate the quality and quantity of water from Segoditshane River and the possibilities of collection and reuse of the water. Water samples were collected from Segoditshane River at three times and at two locations each time. One sample of stormwater was also collected from a parking lot at University of Botswana and another water sample was collected from a roof at Motheo Apartments, both located in Gaborone. Quality parameters for the water samples were measured at the sample sites and in laboratories at University of Botswana. The water contained several metals. Most outstanding were arsenic, lead, cadmium and aluminium. Hydrocarbons connected to traffic pollution were also noticed in the water. When water from Segoditshane River was tested for pollution of microorganisms no E. Coli was found but other enteric bacteria were found and hence possible inflow of sewage water in Segoditshane River cannot be disregarded. However, the enteric bacteria may also origin from faeces from animals. Depending on the planned reuse of the water, different water treatment would be needed. Drinking water needs more treatment than irrigation water. Biological treatment methods along Segoditshane River may improve the quality of the water. A stormwater dam downstream can store the water and prevent flooding as well as further improve the water quality through settling. Rainfall data for the years 2001-2010 was given from Department of Meteorological Services in Botswana and were processed in order to estimate the water volume possible to collect in the urban part of Segoditshane River catchment. In the quantity calculations the evaporation is not included and the annual water volumes originating from stormwater will therefore be lower than the volumes presented below. Three scenarios were set up to describe potential situations for the stormwater in the catchment. Scenario 1 includes the stormwater runoff from larger roads and gravel areas and according to this scenario a water volume of less than 4.8 Mm3 is possible to collect. This corresponds to 15% of the total annual water usage in Gaborone. Scenario 2 includes the stormwater runoff from all house roofs in the city and in this scenario a water volume of less than 3.6 Mm3 is possible to collect, 10% of the total water usage in Gaborone. Scenario 3 describes the amount of stormwater runoff from large roads, gravel areas and house roofs ending up in Segoditshane River and in this scenario a water volume of less than 7.2 Mm3, 23% of the total water usage in Gaborone, can be collected. There is a potential worth considering of collecting stormwater from Segoditshane River and rainwater from house roofs in Gaborone in order to reuse the water and hence improve the stressed water situation in Gaborone.Återanvändning av regnvatten för att förbättra Gaborones vattensituation Gaborone, liksom större delen av södra Botswana, lider av extrem vattenbrist. Torka och uteblivna regnperioder har gjort att vatten nu måste transporteras långa sträckor för att täcka stadens behov. Den ansträngda vattensituationen talar för att använda alternativa vattenkällor, däribland återanvändning av regnvatten. Den största delen av regnvattnet i Gaborone rinner ut i Segoditshane, ett vattendraget som rinner genom staden. Vattnet i Segoditshane innehåller höga koncentrationer av vissa tungmetaller, främst kadmium och bly, men också andra metaller som aluminium och arsenik. Det förekommer även kolväten med troligt ursprung från stadens trafik. Mikrobiologiska analyser tyder på att utsläpp av avloppsvatten kan förekomma längs Segoditshane. Regnvattnet i Gaborone kan samlas upp på olika sätt. Ett sätt är att samla upp regnvatten från hustak i regnvattentankar. Ett annat sätt är att låta regnvattnet från staden rinna ut i Segoditshane och nedströms vattendraget samla upp det i en damm. De olika alternativen har olika för- och nackdelar. Vatten från hustak som samlas upp i regnvattentankar är troligtvis renare än det som runnit en längre sträcka på marken och samlats upp i Segoditshane. Däremot kan det vara lättare att kontrollera kvaliteten på vattnet om det endast samlas upp på ett ställe. En damm kan även förbättra vattenkvaliteten genom sedimentering av partiklar. Det uppsamlade vattnet kan ha olika användningsområden. Det kan till exempel användas som dricksvatten eller till bevattning av grödor. Beroende på användningsområden för det uppsamlade vattnet, behövs olika typer av rening. Biologisk rening är en reningsmetod där metaller och kolväten tas upp av mikroorganismer och växter. Metoden kan användas längs Segoditshane för att förbättra vattenkvaliteten. Om allt vatten som faller på hustak i Gaborone under ett år skulle samlas upp, skulle det motsvara högst en tiondel av allt vatten som årligen används i Gaborone. I ett torrt klimat med oregelbundet regn är det bra att ta vara på allt vatten som finns. Varje droppe räknas

Complete genome sequences of three novel human papillomavirus types, 175, 178, and 180.

We report the characterization of three novel human papillomavirus (HPV) types of the genus Gammapapillomavirus. HPV175 and HPV180 were isolated from a condyloma. HPV178 was isolated from healthy skin adjacent to an actinic keratosis

Miljöfaktorers påverkan på ornelukt

SAMMANFATTNING Sedan lång tid tillbaka har hangrisar kastrerats för att undvika ornelukt, en fekal-urinliknande doft som uppkommer i galtkött vid tillagning. Kastrationen är smärtsam och forskarna letar nu efter alternativ till det kirurgiska ingreppet. I denna litteraturstudie har jag valt att fokusera på hur man kan hindra produktion och upplagring av orneluktsämnena androstenon och skatol i subkutant fett genom att förändra grisarnas miljö. Stallhygienen har visat sig ha betydelse för ornelukt där smutsiga grisar har betydligt högre halter skatol i subkutant fett än rena grisar. Även ljus och temperatur har en inverkan på orneluktsämnena. Höga temperaturer och korta ljusperioder ger ökade halter av androstenon och skatol. Fri tillgång på energirikt foder och foder av låg proteinhalt ger ökade skatolvärden. Dominanta grisar och grisar som utsätts för aggressivitet och stress har höga värden av androstenon och skatol. Flera åtgärder kan göras för att minska ornelukt och vissa är mer effektiva än andra. Åtgärder innebär dock ofta även en kostnad för djurägaren och alla åtgärder är inte till grisarnas egen fördel ur djurskyddsperspektiv, medan många är det.ABSTRACT Since a long time male pigs have been castrated to avoid boar taint, a fecal-urin smell in cooked meat from entire male pigs. Surgical castration is a painful procedure and scientists search for another option. In this assay, I have chosen to focus on how to avoid high levels of boar taint substances, androstenone and skatole in subcutaneous back fat by changing the environment of the pigs. Stable hygiene seems to have an important effect on boar taint since dirty pigs has considerably higher skatole levels than clean pigs. Even light and temperature have an effect on androstenone and skatole levels in entire male pigs. High temperatures and short light periods seem to increase androstenone and skatole concentration. Free access to feed with high energy and low protein content increase skatole levels in back fat. Dominant pigs and pigs exposed to dominant, aggressive pigs and stress have high levels of boar taint substances. Several arrangements can be done to minimise boar taint, some more effective than others. However these arrangements are also an economic issue to the farmer and will not always be beneficial to the pigs from animal welfare point of view

Characterization of human papillomavirus subtype 72b.

We report the characterization of human papillomavirus (HPV) subtype 72b of the genus Alphapapillomavirus isolated from an oral rinse sample of a healthy woman. The HPV72b L1 open reading frame (ORF) was 90.2% identical to that of HPV72, indicating a subtype close to the border of a novel HPV type

Utfodringsfrekvensens påverkan på prevalensen svansbitningar hos slaktsvin

Svansbitning är ett stort problem i slaktsvinsproduktionen ur såväl djurvälfärdsmässig som ekonomisk synvinkel. Etiologin bakom problemet anses vara multifaktoriell och är ej helt utredd. Man kan dela in faktorerna i interna riskfaktorer och externa riskfaktorer. De interna riskfaktorerna avser genetiska egenskaper med avseende på ras och härstamning, beteende, rangordning, kön, exteriör, vikt, ålder och allmän hälsostatus. De externa riskfaktorerna avser faktorer i miljön, som beläggningsgrad, möjlighet att böka, berikning i miljön, strömaterial, temperatur, ventilation, ljus, säsong på året, boxens utformning, utfodringssystem och fodrets sammansättning. Detta är en retrospektiv studie där prevalensen svansbitningar i en slaktsvinsbesättning har jämförts före och efter en ändring i utfodringsrutiner. Gården har ökat utfodringen med ett extra utfodringstillfälle, från 3 gånger per dag till 4 gånger per dag utan att ändra det sammantagna dagliga protein och energiintaget. Denna ändring har visats kunna minska antalet anmärkningar för svansskada på slakteri med 54 % och antibiotika behandlingen av grisar med diagnosen svansbitning har minskat med 35 %. Det har även gett en ökad tillväxt på 46 gram per gris och dag och ett förbättrat foderutnyttjande motsvarande 1 MJ per kg tillväxt.In the production of fattening pigs, tail biting is a major animal welfare and economical issue. The etiology of tail biting is multifactorial and not completely understood. The etiological factors can be divided into internal and external risk factors. The internal risk factors include genetic qualities such as breed and pedigree, behaviour, sex, social status in the group, exterior, weight, age, and health status. The external risk factors include environmental factors such as group size, rooting possibilities, bedding material, environmental enrichment, temperature, ventilation, light, season of the year, design of the pen, feeding system and composition of the feed. This is a retrospective study where the prevalence of tail biting in fattening pigs were compared before and after a change in the feeding routines. The change consisted of feeding the animals four times a day instead of three times a day. The total daily protein and energy intake was the same before and after the change. This resulted in a 54% decrease of tail biting remarks at slaughter, a 35% decrease of antibiotic use due to tail biting, improved growth with 46 grammes per pig and day, and improved feed conversion ratio of one MJ per kilogramme growth

Metodik för bestämning av åkerdikens status

Agricultural drainage ditches are links between fields, lakes and oceans, having the potential to transport e.g. sediment and nutrients. When in a good condition, drainage ditches can act as sinks for e.g. phosphorus and sediments and prevent eutrophication downstream. The aim of this study was to determine the condition of one agricultural drainage ditch and to come up with suggestions for appropriate measures. The aim was also to determine which of the ditch’s properties that were possible to evaluate visually, which processes they represented as well as which properties required complementary physical analysis. This in order to contribute to the work of developing a method for determining the status/condition of agricultural drainage ditches. Ten sections of the ditch were evaluated visually according to the Madras method. Soil samples were also taken from the fields right next to the ditch and from the middle of the ditch bank from each section. The soil type was also determined. Sediment samples were analysed for texture, micro aggregates, organic material and P-AL. Water samples were analysed for turbidity and different phosphorus fractions. The results from the Madras evaluation showed different conditions of the ditch’s sections where one section was in a bad condition and needed measures. The condition of this section was most likely due to erosion from surface runoff and from bank failure. This was probably caused by unsatisfactory dimensions for today’s larger precipitation. A clean out is recommended as well as starting to use protection zones on the fields next to the ditch section. The Madras method was efficient in determining the ditch’s ability to divert water and could probably be used by farmers. To determine whether the ditch was a source or a sink of phosphorus and sediment physical analysis were required. The results showed that some sections of the ditch may have functioned as sediment sources but that the ditch in general was a sediment sink because the sediment depth was larger upstream than downstream. Whether or not the ditch was a source or sink of phosphorus was more difficult to determine. The phosphorus concentrations in the water were not unusually large. However, in order to decide in the matter analysis of the ditch’s phosphorus retention capacity should also be carried out.Åkerdiken fungerar som länk mellan fält och sjöar och hav och kan transportera bl.a. näringsämnen och sediment. Beroende på dikets status kan det utföra viktiga funktioner som att vara sänka/lagringsplats för ex. fosfor som är det begränsande ämnet för övergödning i sötvatten. Syftet med den här studien var att bestämma status och ge åtgärdsförslag för ett åkerdike samt att utvärdera vilka av dikets egenskaper som är möjliga att utvärdera visuellt i fält, vilka processer de egenskaperna representerar, samt att definiera vilka egenskaper som inte kan utvärderas enbart visuellt utan behöver kompletterande undersökningar. Detta för att bidra i arbetet med att utveckla en metod för bestämning av åkerdikens status. Tio delsträckor av diket valdes ut och utvärderades visuellt enligt Madras-metoden. Dessutom togs jordprover från fältkanterna intill diket och från mitten av dikesbankerna. Från dessa bestämdes jordarten. Sedimentprover togs och analyserades för P-AL, textur, mikroaggregat och organiskt material. Vattenprover analyserades för turbiditet och koncentrationer av olika fosforformer. Resultaten visade varierande skick på dikessträckorna enligt Madrasutvärderingen. Endast en sträcka befann sig i dåligt skick och borde därmed åtgärdas. Skicket berodde troligen på erosion från ytavrinning och från dikesbanken som kan ha berott på otillräcklig dimensionering i och med ökade nederbördsmängder. Rensning av sträckan rekommenderas samt införandet av skyddszoner. Madras-metoden var effektiv för bedömning av dikets markavvattnande förmåga och skulle troligen kunna användas av lantbrukare. För att få svar på om diket var en fosfor- eller sedimentkälla eller ej, behövdes kompletterande analyser. Resultaten visade att vissa delsträckor av diket kan ha fungerat som sedimentkällor men generellt var diket troligen en sedimentsänka i och med att sedimentdjupet var större uppströms. Om diket var en fosforkälla eller ej var dock svårare att se. Fosforhalterna i vattnet var inte ovanligt höga men sedimentets fosforretentionsförmåga skulle också behöva mätas för att bättre avgöra frågan

Genotyp-miljö samspel för klövhälsa hos Svenska mjölkkor i uppbundna stallar och lösdrift

Claw diseases are common diseases in modern dairy production. They are painful for the cow and costly for the producer. Differences in the prevalence of claw disease depending on housing system have previously been observed. This raises the question if there are genotype by environment (GxE) interactions for claw diseases in different housing systems. To investigate this claw trimming records for Swedish Red dairy cattle (SR) and Swedish Holstein cows (SH) were retrieved from the Swedish Dairy Association. The data contained information concerning hygiene-related claw diseases; dermatitis (interdigital and digital), heel horn erosion and skin proliferation (interdigital hyperplasia and warts), and feed-related claw diseases; sole hemorrhage, sole ulcer, corkscrew claws and the combination of white line separation and double sole. The data also contained information about housing; tie stalls or loose-housing. Disease frequencies were studied depending on breed, lactation number and housing system and genetic parameters were estimated for the same breed-lactation-housing-combinations. To investigate the presence of a GxE interaction, genetic correlations between the same claw disease in different housing systems was estimated. The results showed lower frequencies of claw diseases for the SR compared to the SH. There was an increase in disease prevalence with increasing lactation number for the hygiene-related claw diseases in both breeds. For both breeds there was a higher prevalence of hygiene-related claw diseases in loose-housing, while there only was a tendency towards the same for feed-related claw diseases. Despite the smaller differences in disease frequency depending on housing system indications of GxE interactions for claw diseases in different housing systems were found mostly for the feed-related diseases.Klövsjukdomar utgör en av de vanligaste typerna av sjukdomar i dagens mjölkproduktion. De orsakar smärta för korna samt förhöjda kostnader för lantbrukaren. I tidigare studier har sjukdomsprevalensen visat sig vara olika i olika stallsystem. Det innebär att det kan finnas genotyp-miljö samspel för klövsjukdomar i olika stallsystem. För att undersöka detta användes klövverkningsdata för svenska röda kor och svenska Holstein kor. All data som användes tillhandahölls av Svensk Mjölk. I klövverkningsdata fanns information om hygienrelaterade klövsjukdomar; dermatit (interdigital och digital), klövröta och limax/vårtor, samt foderrelaterade klövsjukdomar; sulblödningar, klövsulesår, korkskruvsklövar och hålvägg och dubbelsula som en kombinerad egenskap. Dessutom fanns information om stallsystem; uppbunden eller lösdrift. Sjukdomsfrekvensen undersöktes i de olika raserna, olika laktationer samt olika stallsystem. Genetiska parametrar skattades för samma kombinationer av ras, laktation och stallsystem och för att undersöka om det fanns några genotyp-miljö samspel skattades även genetisk korrelation för samma klövsjukdom men i olika stallsystem. Resultaten visade på en lägre prevalens för klövsjukdomar hos röda kor. För hygienrelaterade klövsjukdomar fanns en tydlig trend mot stigande sjukdomsförekomst med laktationsnummer for båda raser. Förekomsten av hygienrelaterade klövsjukdomar var högre i lösdrift för båda raser. För de foderrelaterade klövsjukdomarna fanns en liknande trend men inte lika tydlig. Trots detta var det framförallt bland foderrelaterade klövsjukdomar som det fanns indikationer på genotyp-miljö samspel för klövhälsa i olika stallsystem