Hur framställs träningsmetoder i en dagstidning? - En innehållsanalys utifrån Skolverkets begrepp kroppslig förmåga.

Sammanfattning Studier visar att media är den viktigaste källan för information om vetenskap och forskning för de som lämnat grundskolan. I media presenterar olika aktörer (forskare parallellt med kommersiella representanter) löpande råd och rön kring träning och hälsa. I gymnasieskolans läroplan framkommer att eleverna i alla ämnen skall tränas i att inta ett kritiskt förhållningssätt. För att förstå ett ämnesspecifikt kritiskt förhållningssätt för idrott och hälsa anser vi att begreppet kroppslig förmåga är centralt. I Skolverkets förklaring till detta begrepp framkommer att undervisningen ska grundas på fakta och teorier, att eleverna inte enbart ska utföra rörelseaktiviteter, utan även kunna anpassa och bedöma dessa. Kroppslig förmåga framstår då som präglad av en holistisk människosyn där både psykologiska och fysiologiska egenskaper blir nödvändiga i samma förmåga. Återkommande i tidigare studier är dock att det fysiologiska utförandet av aktiviteter dominerar på bekostnad av reflektion. Diskrepansen mellan styrdokument och verklighet är problematisk och en möjlig förklaring är att lektionsinnehållet i större utsträckning påverkas av media än av kursplaner. Studiens syfte är att analysera hur Göteborgs-Posten framställer olika träningsmetoder, utifrån begreppet kroppslig förmåga. I studien granskas vilka träningsmetoder som presenteras, vilken möjlighet läsaren har att bedöma, anpassa och utföra träningsmetoderna, vilka mål som presenteras med träningsmetoderna samt huruvida de bygger på fakta och teorier. Studien utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av 60 artiklar från tidningens hälsosidor under 01/013. Materialet uppvisar en stor variationsrikedom av träningsmetoder. Vidare har läsaren ofta en god möjlighet till att bedöma, anpassa och utföra träningsmetoderna. Träningsmetodernas mål beskrivs oftare som främjande av hälsa än varande prestationsinriktat. Didaktiska konsekvenser blir av detta att artiklarna med dess träningsmetoder lämpar sig bra som inspirationsmaterial för lektionsinnehållet i idrott och hälsa för att kunna bekämpa ensidighet, utförande- och prestationsfokus som nu förhärskar. Däremot är källhänvisningen i de flesta artiklar bristfällig vilket kan utgöra en anledning till att i idrottsundervisningen förhålla sig kritisk till artiklarna

Livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer som behandlats med mastektomi : En litteraturstudie

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör 30 procent av den totala diagnostiken. Mastektomi är en viktig behandling och innebär att hela bröstet opereras bort. År 2015 utfördes 3642 mastektomier i Sverige. Sjuksköterskan kan fungera som en stöttepelare i det postoperativa förloppet och för att kunna ge god vård behövs kunskap om livskvaliteten hos de drabbade kvinnorna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos kvinnor med bröstcancer som behandlats med mastektomi. Metod: Litteraturstudien har genomförts enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. En systematisk sökning i CINAHL och PubMed resulterade i litteraturstudiens första urval. Till urval 2 lästes artiklarna och valdes ut om de svarade mot syftet. Genom Polit och Becks (2017) granskningsmall granskades artiklar och till urval 3 kvarstod 11 artiklar där alla var av kvantitativ metod. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem kategorier: Livskvalitet relaterat till den fysiska funktionen, Livskvalitet relaterat till den mentala funktionen, Livskvalitet relaterat till den sociala funktionen, Livskvalitet relaterat till den kroppsliga förändringen samt Global hälsa och hälsoprognos. Slutsats: Kvinnorna hade en varierande livskvalitet där majoriteten hade en tydlig förbättring över tid.

Impact of baseline serum ferritin and supplemental iron on altitude-induced hemoglobin mass response in elite athletes

The present study explored the impact of pre-altitude serum (s)-ferritin and iron supplementation on changes in hemoglobin mass (ΔHbmass) following altitude training. Measures of Hbmass and s-ferritin from 107 altitude sojourns (9–28 days at 1800–2500 m) with world-class endurance athletes (males n = 41, females n = 25) were analyzed together with iron supplementation and self-reported illness. Altitude sojourns with a hypoxic dose [median (range)] of 1169 (912) km·h increased Hbmass (mean ± SD) 36 ± 38 g (3.7 ± 3.7%, p 100 µg·L−1, respectively, with no group difference (p = 0.400). Hbmass increased by 4.1 ± 3.9%, 3.0 ± 3.0% and 3.7 ± 4.7% without, ≤50 mg·day−1 or >50 mg·day−1 supplemental iron, respectively (p = 0.399). Linear mixed model analysis revealed no interaction between pre-altitude s-ferritin and iron supplementation on ΔHbmass (p = 0.906). However, each 100 km·h increase in hypoxic dose augmented ΔHbmass by an additional 0.4% (95% CI: 0.1–0.7%; p = 0.012), while each 1 g·kg−1 higher pre-altitude Hbmass reduced ΔHbmass by −1% (−1.6 to −0.5; p < 0.001), and illness lowered ΔHbmass by −5.7% (−8.3 to −3.1%; p < 0.001). In conclusion, pre-altitude s-ferritin or iron supplementation were not related to the altitude-induced increase in Hbmass (3.7%) in world-class endurance athletes with clinically normal iron stores