Sammanfattning
Studier visar att media är den viktigaste källan för information om vetenskap och forskning
för de som lämnat grundskolan. I media presenterar olika aktörer (forskare parallellt med
kommersiella representanter) löpande råd och rön kring träning och hälsa. I gymnasieskolans
läroplan framkommer att eleverna i alla ämnen skall tränas i att inta ett kritiskt
förhållningssätt. För att förstå ett ämnesspecifikt kritiskt förhållningssätt för idrott och hälsa
anser vi att begreppet kroppslig förmåga är centralt. I Skolverkets förklaring till detta begrepp
framkommer att undervisningen ska grundas på fakta och teorier, att eleverna inte enbart ska
utföra rörelseaktiviteter, utan även kunna anpassa och bedöma dessa. Kroppslig förmåga
framstår då som präglad av en holistisk människosyn där både psykologiska och fysiologiska
egenskaper blir nödvändiga i samma förmåga. Återkommande i tidigare studier är dock att det
fysiologiska utförandet av aktiviteter dominerar på bekostnad av reflektion. Diskrepansen
mellan styrdokument och verklighet är problematisk och en möjlig förklaring är att
lektionsinnehållet i större utsträckning påverkas av media än av kursplaner.
Studiens syfte är att analysera hur Göteborgs-Posten framställer olika träningsmetoder, utifrån
begreppet kroppslig förmåga. I studien granskas vilka träningsmetoder som presenteras,
vilken möjlighet läsaren har att bedöma, anpassa och utföra träningsmetoderna, vilka mål som
presenteras med träningsmetoderna samt huruvida de bygger på fakta och teorier. Studien
utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av 60 artiklar från tidningens hälsosidor under
01/013.
Materialet uppvisar en stor variationsrikedom av träningsmetoder. Vidare har läsaren ofta en
god möjlighet till att bedöma, anpassa och utföra träningsmetoderna. Träningsmetodernas mål
beskrivs oftare som främjande av hälsa än varande prestationsinriktat. Didaktiska
konsekvenser blir av detta att artiklarna med dess träningsmetoder lämpar sig bra som
inspirationsmaterial för lektionsinnehållet i idrott och hälsa för att kunna bekämpa ensidighet,
utförande- och prestationsfokus som nu förhärskar. Däremot är källhänvisningen i de flesta
artiklar bristfällig vilket kan utgöra en anledning till att i idrottsundervisningen förhålla sig
kritisk till artiklarna
