Att öka anställdas motivation vid arbetet med interna miljöfrågor : En fallstudie av ett företag i fastighetsbranschen

Ett företag med ambitionen att behålla sitt miljöledningssystem levande behöver ha motiverade anställda. Denna studie utreder varför vi handlar som vi gör och varför vi hellre gör vissa saker än andra, hur en inre motivation kan skapas hos anställda för arbete mot gemensamma miljömål och vilka strategier företag kan använda sig av för att öka anställdas inre motivation. Studien är att betrakta som en fallstudie, där både intervjuer och utvald litteratur ligger till grund som empiri. Sex personer från företaget Stångåstaden AB i Linköping är intervjuade och svarade på frågor som täckte områden som miljö, miljöledningssystem och motivation. Resultatet visar att det inte är många av respondenterna som vet vad ett miljöledningssystem huvudsakliga uppgift är. Att definiera vad miljö betyder för dem innehar också splittrade meningar; många anser att det beror på i vilken kontext man ställer frågan men även att företagets miljöchef är miljö för dem. Utbildning har en stor betydelse vid förståelsen av vad ett miljöproblem är och ger även anställda konkreta strategier för att bidraga till en mer hållbar miljö, både som anställd och privat. Det framkommer dock att det är svårt att återkalla allt i minnet efteråt. Motivation och miljö ansågs ha en koppling, men med olika anledningar hur. En respondent ansåg att motivation och miljö inte har någon koppling alls. Intervjuresultat kopplades sedan samman med Maslows behovshierarki och Teorin om inre och yttre motivation och den viktigaste slutsatserna som dras utifrån analysen är att anställda behöver förstå helheten för att en inre motivation skall skapas. Att skapa yttre motivation är ingenting som rekommenderas då det endast motiverar under en kortare tid. Utbildningen har ett stort värde för anställda och ett konrekt tips är att kalla den för ”workshop” istället för utbildning

Lättläst - för alla?

Uppsatsens titel: Lättläst – för alla? Key words: Easy-to-Read (Lättläst), Printed matter (Trycksak), Readability (Läsbarhet), Legibility (Läslighet), Reading value (Läsvärde). Syfte: Vårt syfte med examensarbetet var att med text och layout framställa ett lättläst material, i tryckt form, anpassat till målgruppen. Frågeställningar: Går det att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerar för alla? Om det inte går att framställa ett informationsmaterial som fungerar för alla, behövs i stället olika versioner för att alla ska förstå? I så fall hur många versioner? Hur ska materialet anpassas till målgruppen när det gäller språkutformning och layout? Teori:   Vårt arbetssätt följde den hermeneutiska spiralen. Vi gick från förförståelse och tolkning genom litteratursökning, tidigare forskning och analysering av material och målgrupp, till erfarenheter genom utprovningar. Därefter reviderade vi materialet och vidgade förståelsen genom nya utprovningar och fick återigen ny erfarenhet. Vi fick på så sätt påtaglig kunskap om målgruppens krav och behov. Metod: Vi valde att arbeta både kvantitativt och kvalitativt, genom att utföra enkätundersökning samt intervju. Vi använde oss av båda tillvägagångssätten eftersom de kompletterade varandra. De metoder som vi använde oss av var litteratursökning, analysering av material samt målgruppsanalys (intervju- och enkätmetodik). Vi arbetade efter en iterativ metod, det vill säga fortlöpande utprovningar. Under utprovningarna använde vi "tänka högt"-metoden, prestationstest samt synpunkter från experter. Slutsats: Vår slutsats var att det gick att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerade för alla i vår målgrupp, oavsett ålder, kön och bakgrund. Genom utprovningarna framkom det att samtliga av testpersonerna föredrog vår lättlästa version och ingen ansåg att texten var för lätt. Tvärtom var alla positiva till förändringarna i materialet eftersom de förstod informationen och tyckte att innehållet var relevant. Vi skapade ett lättläst material genom att till exempel använda konkreta ord, korta meningar utan bisatser, ordförklaringar, luftig layout samt överskådligt innehåll med tydliga och kortfattade rubriker.

Orale Leukoplakien – Klinik und Histopathologie dargestellt am Krankengut der Klinik und Poliklinik für Mund-, Kiefer- und Gesichtschirurgie der Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald

In dieser Studie werden die Krankenakten von 108 Patienten (65 männlich, 43 weiblich) mit insgesamt 117 Verdachtsfällen auf Leukoplakie retrospektiv ausgewertet. Die Altersverteilung zeigt eine hohe Prävalenz der Leukoplakie vom 50. bis 69. Lebensjahr bei beiden Geschlechtern. Es überwiegt das männliche Geschlecht (68 männliche und 49 weibliche Fälle). Die untersuchten Leukoplakien bestehen zu 47,9% aus homogenen Formen, die Leukoplakia verrucosa hat einen Anteil von 26,5% und die Leukoplakia erosiva von 25,6% an der Gesamtpopulation. Die plane Leukoplakie bietet histologisch keine bzw. nur geringe Dysplasiegrade, die verrukösen Formen zeigen in 3,2% eine karzinomatöse Entartung, während 23,3% der erosiven Leukoplakien histologisch bereits ein Plattenepithelkarzinom sind. Die homogenen Formen dominieren besonders bei Frauen, während Männer häufiger inhomogene Leukoplakien aurweisen. Der Altersgipfel der sogenannten Leukoplakiekarzinome liegt im 5. Lebensjahrzehnt mit Bevorzugung des männlichen Geschlechts. Die Leukoplakien der Unterlippe, des Mundbodens und der Zunge weisen ein erhöhtes Risiko der malignen Transformation auf. Ein täglicher Abusus von 20 Zigaretten und mehr steht mit der karzinomatösen Entartung im Zusammenhang. Tendenziell können wir einen nicht unbedeutenden Anteil jüngerer Menschen, insbesondere von Frauen, bei der Erstdiagnostik der oralen Leukoplakie feststellen. Aufgrund fehlender prospektiver Studien, der geringen Prävalenz und der seltenen malignen Transformationsrate der oralen Leukoplakie sind multizentrische Studien, z.B. im Rahmen des DÖSAK, wünschenswert. Es wird ein Dokumentationsbogen für Mundschleimhauterkrankungen vorgeschlagen.117 cases of histologically diagnosed leukoplakia were analysed in this study. The age distribution in both genders revealed the highest prevalence in the 50's and 60's. 68 male cases and 49 female cases were analysed. Regarding the macroscopic appearance homogen leukoplakias mostly showed lower grades ofdysplasia whereas in inhomogen cases higher grades ofdysplasia as well as malignant transformation were discovered. In summary we also can point out that there is a higher amount of younger patient, esp. women, at the date of first diagnosis

Endocrine tissue associated with the pancreatic ductal system: a light and electron microscopic study of the adult rat pancreas with special reference to a new endocrine arrangement

BACKGROUND: A substantial part of the endocrine pancreas has been previously described as being located either close to the excretory ducts as small clusters of endocrine cells and as Islets of Langerhans, or associated with the ducts as single endocrine cells scattered through the ductal epithelium. METHODS: Four Wistar white adult rats were sacrificed and perfused via the thoracic aorta with 2.5% glutaraldehyde. After the usual treatment for the transmission electron microscopy, pieces of pancreas were sectioned consecutively for light microscopy. Consecutive ultrathin sections were performed in the most interesting cases. RESULTS: The observations previously reported were confirmed. In addition, a new endocrine arrangement was detected and described as buds of endocrine cells (mainly B-cells) protruding from the ductal epithelium into the surrounding tissue. CONCLUSIONS: The authors propose to explain the endocrine buds as components of the gastro-entero-pancreatic system or as a stage of an endocrine pancreatic "neo-histogenesis" occurring in the adult rat pancreas