Growth rate and behaviour in separated, partially separated or non-separated kids and the corresponding milk production of their mothers

We address the hypothesis that keeping kids and mothers together would have positive effects on the milk composition of the mother and the behaviour of the kids. Kids were either permanently separated (SEP), daily separated between 7.30 and 15 h (DAY-SEP) or kept with mothers 24 h/d (NON-SEP). The NON-SEP kids were only allowed to suckle one teat. All kids had similar growth rate throughout the study (lactation days 5–70). DAY-SEP kids spent 24% of their time with their mother at both ages. NON-SEP spent only 15% of the time with their mothers at 2 weeks of age and this increased to 28% at 2 months of age. NON-SEP kids showed more hiding behaviour at 2 weeks and SEP were more active alone, at both 2 weeks and 2 months, compared to the other treatments. The mean available milk yield and fat concentration were higher in DAY-SEP goats (2420 g ± 119 g and 4.9 ± 0.1%) compared with NON-SEP goats (2149 ± 79 g and 4.4 ± 0.1%). There were no differences between DAY-SEP and NON-SEP goats in total protein, lactose, or casein concentrations. Based on these data it was estimated that 7.1 kg milk was needed to produce 1 kg semi-hard cheese in DAY-SEP goats and 7.5 kg in NON-SEP goats, respectively. When comparing milk yield and composition between udder halves, the milk yield was, as expected, higher from the machine milked teat than from the suckled one in the NON-SEP goats but there was no difference between right and left udder halves in DAY-SEP goats. Milk fat concentration varied between teats at morning and afternoon milkings in NON-SEP goats, but there was no difference in milk fat between udder-halves in DAY-SEP goats. In conclusion, the kid growth rate was similar in all treatments, however, an altered behaviour was seen in permanently separated kids (SEP). The results show that it is possible to have a high milk yield and fat concentration with one kid together with the dam

Digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus

I enlighet med Jordbruksverkets förfrågan behandlar denna rapport tre områden för digital teknik vid övervakning och kontroll av djur som vistas utomhus på stora ytor: (1) kamerateknologi, t.ex. användning av drönare, (2) positioneringsteknologi som GPS och (3) teknologi för att styra djurens rörelser, som drivning med drönare och användning av s.k. virtuella stängsel. De tre teknikområdena överlappar delvis varandra. Digital tillsyn av utegående djur är beroende av att sensorer mäter det man tror att de mäter med tillräcklig noggrannhet och att data kan överföras och bearbetas till information som lagras och analyseras på ett säkert och korrekt sätt. Sådana teknologier benämns med samlingsnamnet ’Precision Livestock Farming’ (PLF). Användningen av informationen är avgörande för teknikens användbarhet i tillsyns- och djurskyddsarbete. Tillämpningarna är till viss del reglerade av gällande lagstiftning, exempelvis genom krav på tillsyn, begränsad användning av elektricitet för att styra djurs beteende, användning av obemannade luftfarkoster, d.v.s. drönare, samt åtgärder för att förhindra att utrustning skadar djuren eller påverkar deras hälsa och beteende. Inom PLF används en rad olika sensorer som direkt eller indirekt kan mäta djurens miljö och djurens beteende och fysiologiska tillstånd. Den teknologiska utvecklingen har främst varit inriktad på mjölkkor, fjäderfän och grisar och endast i liten utsträckning berört häst, får och get. För djur på bete är överföringen av data från en enhet på eller vid djuret till en mottagare särskilt problematisk p.g.a. stora avstånd, men det sker en snabb teknisk utveckling mot effektivare överföring. PLF-teknologin innebär i de flesta fall att djuren övervakas kontinuerligt och att avvikelser i t.ex. deras hälsotillstånd och välfärd i princip kan upptäckas i realtid, vilket ska ställas mot nuvarande lagkrav på tillsyn minst en eller två gånger dagligen. Sensorer kan ge information om ett stort antal fysiologiska tillstånd och beteenden. En av de vanligaste teknikerna är sensorer för aktivitet. Indirekt kan de också ge information om idissling, liggtid, stegantal och ättid och utlösa larm om exempelvis brunst, hälsoproblem, hälta och kalvning. Sensorer kan även placeras i förmagen hos idisslare (s.k. våmbolus) där de mäter våm-pH och kan larma om störningar i magfunktionen, eller utformas som termometrar som kan larma om hälsostörningar, kalvning och vattenintag eller mikrofoner som kan mäta idissling och larma om brunst, kalvning och onormalt idisslingsmönster. Med kamerateknik kan man mäta aktivitet, kroppsform och hudtemperatur, vilket kan ge information om ketosstatus, hull, hälta och juverhälsa. Kameror monterade på drönare kan användas för att lokalisera och räkna djur, bestämma deras position, habitatval och till viss del deras beteende, särskilt när djuren rör sig över stora arealer. Det finns flera elektroniska positioneringsteknologier varav passiv ’Radio Frequency Identification RFID’ är den vanligaste. Räckvidden är kort med denna teknik men den kan vara användbar om man t.ex. vill mäta hur ofta djuren besöker en vattenpost. Andra teknologier kan med hjälp av antenner följa djurens positioner i realtid. GPS-enheter monterade i halsband kan regelbundet registrera djurens geografiska position. Användningen av GPS har blivit relativt vanlig i renskötseln vilket tycks ha lett till en förbättrad arbetssituation för renskötarna. Positionering med GPS ger inte alltid exakta uppgifter men tekniken har visat sig användbar för studier av habitatval, sociala interaktioner och gruppdynamik. Med positionerna från GPS har man också kunnat styra djur till områden med bättre betestillgång. Med en tillräckligt frekvent bestämning av position med hjälp av GPS (ca en gång per minut) är det möjligt att bestämma betestiden för nötkreatur på ett tillförlitligt sätt. En användning av drönare i djurskötsel och djurtillsyn kan vara att med hjälp av kamera lokalisera djuren över stora ytor. Denna användning begränsas dock av nuvarande bestämmelser om att föraren måste ha ögontakt med drönaren. I renskötseln har drönare börjat användas för att förflytta djur men denna tillämpning är ännu inte juridiskt reglerad. Virtuella stängsel är strukturer som bestäms med kartkoordinater eller elektronisk sändare på marken. Stängslen fungerar som inhägnader, hinder eller gränser. Djuren mottar signaler (vanligen ljud) och stimuli (vanligen elstötar från ett halsband) som gör det möjligt för dem att lära sig var stängslet finns. I vetenskapliga studier har man med varierande framgång lyckats lära djuren att associera ljudsignaler och elstötar med en gräns som inte får passeras. Förmågan att lära sig skiljer mellan olika djurslag, liksom mellan individer. Det finns fortfarande många obesvarade frågeställningar om hur djur kan anpassa sig till virtuella stängselsystemet, liksom hur de påverkas, både under inlärningsfas och bruksfas

Kränkande behandling ­ En studie av likabehandlingsplaner och förebyggande metoder och arbetssätt

Under vår verksamhetsförlagda utbildning väcktes vårt intresse för hur vi i vår kommande profession skulle bemöta både de verbala och fysiska kränkningar vi tyckte att eleverna ofta utsatte varandra för. Enligt styrdokumenten är kravet stort på att lärare ska kunna hantera dessa situationer i både förebyggande och motverkande syfte. Vi kom då speciellt att intressera oss för den i skolorna nyinrättande likabehandlingsplanen som regleras i Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Syftet med studien har varit att först undersöka huruvida våra VFU-skolors likabehandlingsplaner är formulerade utifrån Skolverkets allmänna råd. Därefter har vi studerat och beskrivit ett urval av arbetsmetoder som inriktar sig på förebyggande åtgärder mot kränkande behandling. Vårt examensarbete kom alltså att fokusera på två punkter. Vi har genom litteraturstudier försökt klargöra bakgrunden till den nya lagens tillkomst, vad begreppet kränkande behandling innebär, vilka kriterier som finns för likabehandlingsplanernas utformning och vilket utbud av förebyggande metoder som finns att tillgå. Vårt metodval har varit komparativa fallstudier och analys. Med intresse har vi jämfört hur likabehandlingsplanerna korrelerar med de krav som enligt Skolverket ställs på deras innehåll. Vi har även analyserat likheter och olikheter hos de förebyggande metoder och arbetssätt vi beskrivit, utan att ha för avsikt att avgöra vilka som är bäst. I resultatet synliggörs skolornas svårigheter att leva upp till de krav som ställs, både ifråga om dokumentupprättande och att aktivt och genomtänkt välja förebyggande metoder. Trots att likabehandlingsplanerna inte alltid är utförligt formulerade, kan förhoppningsvis kraven ändå praktiskt uppfyllas av de professionella lärarna i det vardagliga arbetet

Could it be colorectal cancer? : general practitioners' use of the faecal occult blood test and decision making - a qualitative study

BACKGROUND: Abdominal complaints are common reasons for contacting primary care physicians, and it can be challenging for general practitioners (GPs) to identify patients with suspected colorectal cancer (CRC) for referral to secondary care. The immunochemical faecal occult blood test (iFOBT) is used as a diagnostic aid in primary care, but it is unclear how test results are interpreted. Studies show that negative tests are associated with a risk of delayed diagnosis of CRC and that some patients with positive tests are not investigated further. The aim of this study was to explore what makes GPs suspect CRC and to investigate their practices regarding investigation and referral, with special attention on the use of iFOBTs. METHOD: Semi-structured individual interviews were conducted with eleven purposely selected GPs and registrars in Region Jämtland Härjedalen, Sweden, and subjected to qualitative content analysis. RESULTS: In the analysis of the interviews four categories were identified that described what made the physicians suspect CRC and their practices. Careful listening-with awareness of the pitfalls: Attentive listening was described as essential, but there was a risk of being misled by, for example, the patient's own explanations. Tests can help-the iFOBT can also complicate the diagnosis: All physicians used iFOBTs to various extents. In the absence of guidelines, all found their own ways to interpret and act on the test results. To refer or not to refer-safety margins are necessary: Uncertainty was described as a part of everyday work and was handled in different ways. Common vague symptoms could be CRC and thus justified referral with safety margins. Growing more confident-but also more humble: With increasing experience, the GPs described becoming more confident in their decisions but they were also more cautious. CONCLUSIONS: Listening carefully to the patient's history was essential. The iFOBT was frequently used as support, but there were considerable variations in the interpretation and handling of the results. The diagnostic process can be described as navigating uncertain waters with safety margins, while striving to keep the patient's best interests in mind. The iFOBT may be useful as a diagnostic aid in primary care, but more research and evidence-based guidelines are needed.This study was made possible by unrestricted grants from the Region Jämtland Härjedalen, the Regional Cancer Centre North, the Northern County Councils (Visare Norr), the Swedish Society of Medicine, the Cancer Research Foundation in Northern Sweden, and the Jämtland County Cancer and Nursing Fund.</p

Структура построения учебно-тренировочного процесса по баскетболу

Содержит основы построения учебно-тренировочного занятия по баскетболу, знакомит с основами судейства в баскетболе и особенностями обучения некоторым техническим элементам

The Effect of Mother Goat Presence during Rearing on Kids' Response to Isolation and to an Arena Test

Simple SummaryThe early permanent separation of mother and young in dairy production is the subject of much consumer concern. The aim of this study was to examine how early permanent separation, separation during the day only, or full-time access to their mother over two months affected goat kids, as measured by heart rate, saliva cortisol, and behavior during social isolation and exposure to a novel test situation. Our study shows that goat kids separated early permanent, separated daytime, or kept full-time with their mothers showed different responses to a challenge. However, it is difficult to say which of the treatments resulted in most fear and stress for goat kids during the tests. It seems that kids permanently separated from their mothers adapted to live in a group with other goat kids by the age of two months, while those separated daytime from their mothers demonstrated the strongest stress response. The reaction of goat kids kept full-time with mother fell between those of the other two treatments. In conclusion, the evaluation of stress responses is complicated, and our study pinpoints the importance of combining physiological with behavioral measurements.The aim of the study was to examine how early permanent separation, separation during the day only, or full-time access to the mother goat affected goat kids during social isolation with a sudden sound of a dog bark at two weeks and two months, and a novel arena test with a novel object at two months. Kids permanently separated reduced their vocalization earlier and had a higher heart rate before and after dog bark during isolation at two weeks, no effect was found on the daytime separated kids. Daytime separated kids bleated more at two weeks and decreased heart rate after dog barking at two months. Daytime separated kids showed the strongest fear reaction in the arena test, no effect was found on the permanently separated kids. Kids separated early vocalized more before novel object and showed more explorative behavior afterwards. Our study shows different responses in goat kids separated early permanent, daytime separated, or kept full-time with mother, which demonstrates the importance of if and how the mother is present, and the impact of using a wide variety of physiological and behavioral measures when evaluating stress in animal welfare research

Delaktighet i vardagsysslor : En kvalitativ studie om personer med lindrig utvecklingsstörning på ett gruppboende

The purpose was to describe the significance of participation concerning leisure time and household duties for persons with mild intellectual disability living in a group home with some support from caretakers. Interviews were performed with five persons, two men and three women, living in such a group home. The questions in the interview guide had an open character and were divided into four different areas, leisure time, economy, cooking, cleaning and laundry. The results indicate that all informants felt they participated in all four areas. Further on, the results show there was participation of three different kinds. Firstly, there was full participation concerning leisure time. Secondly, there was “participation with help”. The informants felt they had full participation, though they received support to manage dealing with their own money. Thirdly, there was less participation concerning cooking, cleaning and laundry. The informants did not have to do such things. The caretakers did it for them. The informants had the opportunity, they also had the capacity, but they seemed to be influenced by caretakers not to want, or need, to do it. It was a so-called constructed helplessness