A High-Precision Protocol for Identification of Preschool Children at Risk for Persisting Obesity

BACKGROUND:Recent studies suggest that adolescent adiposity is established already in preadolescence. Earlier studies have confirmed a strong tracking of obesity from adolescence to adulthood. Our aim was to examine the diagnostic accuracy of a population-derived protocol for identification of preschool children at risk for obesity in preadolescence. METHODOLOGY/PRINCIPAL FINDINGS:We analysed data obtained for child health surveillance up to age 5 from 5778 children born in a Swedish county in 1991. The basic data set included age, sex, and weight and height measurements from the regular checkups between ages 1.5 and 5. Data not routinely collected in the child health centre setting were disregarded. The children were at age 10 randomly assigned to protocol derivation and validation cohorts and assessed for obesity according to IOTF criteria. The accuracy of predicting obesity in the validation cohort was measured using decision precision, specificity, and sensitivity. The decision protocol selected 1.4% of preschool children as being at obesity risk. The precision of the protocol at age 10 was 82% for girls and 80% for boys, and the specificity was 100% for both boys and girls. The sensitivity was higher for girls (41%) than for boys (21%). The relative risk for obesity at age 10 estimated by the odds ratio for individuals selected by the protocol compared to non-selected peers was 212.6 (95% confidence interval 56.6 to 798.4) for girls and 120.3 (95% CI 24.5 to 589.9) for boys. CONCLUSION/SIGNIFICANCE:A simple and inexpensive decision protocol based on BMI values proved to have high precision and specificity for identification of preschool children at risk for obesity persisting into adolescence, while the sensitivity was low especially for boys. Implementation and further evaluations of the protocol in child health centre settings are warranted

Utvecklandet av v¨armeresistenta

N¨ar etanol framst¨alls genom fermentation kan v¨arme vara ett stort problem d˚a mycket energi g˚ar till att kyla bioreaktorerna f¨or att h˚alla dem p˚a en optimal temperatur f¨or j¨asten. Genom att designa en mer v¨armeresistent j¨aststam s˚a beh¨over inte bioreaktorerna kylas lika mycket och inte lika mycket energi kommer beh¨ova tillf¨oras i n¨asta steg f¨or att destillera produkten. Ytterligare en f¨ordel ¨ar att processer sker snabbare vid h¨ogre tempe-raturer vilket leder till h¨ogre produktion av etanol. Allt detta resulterar i att mer produkt erh˚alls samtidigt som b˚ade energi och pengar sparas. M˚alet med detta arbete var att till-verka en mer v¨armeresistent j¨aststam med hj¨alp av metoden kallad Adaptive Laboratory Evolution. Genom att uts¨atta tv˚a k¨anda laboratoriestammar CEN.PK113-7D och S288C f¨or stress i form av v¨armepulschocker ¨over perioder om fem timmar (38◦C-45◦) vilket se-lekterar f¨or en mer v¨armeresistent stam. Hela den laborativa processen dokumenterades genom att ta OD-m¨atningar efter att stammarna f˚att ˚aterh¨amta sig fr˚an chocken samt att med j¨amna mellanrum unders¨oka dem med hj¨alp av ett mikroskop. Detta f¨or att s¨oka efter f¨or¨andringar i cellernas morfologi samt potentiell kontamination. De modifierade stammar-nas egenskaper j¨amf¨ordes mot sina vildtyper samt en tidigare framtagen v¨armeresistent stam TT11 med hj¨alp av en bioscreen och en HPLC. Resultaten ¨ar ofullst¨andiga om huruvida denna metod givit n˚agra st¨orre f¨or¨andringar eller ej hos stammarna. Tyv¨arr kan det fr˚an detta inte dras n˚agra konkreta slutsatsar om en pulsbaserad Adaptive Labora-tory Evoultion varit effektiv eller inte. Framtida studier, framf¨orallt tester p˚a genomet, m˚aste genomf¨oras f¨or att n˚agra konkreta slutsatser ska kunna dras om denna applikation av Adaptive Laboratory Evolution

Frihet under ansvar : En studie om chefers förhållningsätt till privata angelägenheter på arbetsplatsen

Studien syftar till att se chefers förhållningssätt till privata angelägenheter på jobbet samt se om det finns en skillnad i synsättet hos cheferna inom tjänstemanna- och arbetarsektorn. Hur cheferna förhåller sig till de privata angelägenheterna är en viktig aspekt när det kommer till att få en inblick i dagens arbetsliv. Studien grundar sig i de båda sektorernas chefers perspektiv genom åtta kvalitativa intervjuer, intervjuerna har sedan tolkas med hjälp av vår teoretiska referensram där vi har kopplat samman intervjusvaren med teori. För att ta reda på chefernas förhållningssätt och dess skillnader så har vi använt oss av teorier inom ledarskap, personlighetsteorier, samt teorier kring tillit och kontroll vilket har genererat en inblick i hur cheferna förhåller sig.   Resultatet visar på att det finns vissa skillnader mellan de olika sektorernas förhållningssätt till privata angelägenheter där frihet under ansvar är en central faktor framförallt inom tjänstemannasektorn. Studien visar på att det är mer accepterat med privata angelägenheter på tjänstemannasidan, framförallt om det rör sig om en högpresterande medarbetare. Arbetarsektorn präglas däremot av mindre autonomi och acceptansen för privata angelägenheter likaså. Vidare kunde vi inte se en alltför tydlig likhet mellan en chefs ledarskap och dess syn på privata angelägenheter. Istället kunde vi se att saker som arbetsflöde och hur arbetsuppgifterna är strukturerat spelade en större roll i både synen på privata angelägenheter och möjligheten att utföra dessa.

The use of outcome and process indicators to incentivize integrated care for frail older people: a case study of primary care services in Sweden

Background: A number of reforms have been implemented in Swedish health care to support integrated care for frail older people and to reduce utilization of hospital care by this group. Outcomes and process indicators have been used in pay-for-performance (P4P) schemes by both national and local governments to support developments.Objective: To analyse limitations in the use of outcome and process indicators to incentivize integrated care for elderly patients with significant health care needs in the context of primary care.Method: Data were collected from the Region Skåne county council. Eight primary care providers and associated community services were compared in a ranking exercise based on information from interviews and registered data. Registered data from 150 primary care providers were analysed in regression models.Results and conclusion: Both the ranking exercise and regression models revealed important problems related to risk-adjustment, attribution, randomness and measurement fixation when using indicators in P4P schemes and for external accountability purposes. Instead of using indicators in incentive schemes targeting individual providers, indicators may be used for diagnostic purposes and to support development of new knowledge, targeting local systems that move beyond organizational boundaries

Univariate logistic regression analyses using derivation cohort data with regard to association to obesity at age 10.

<p>OR = odds ratio</p><p>95% CI = 95% confidence interval</p><p>Early adiposity rebound = Adiposity rebound before age 5 (y/n)</p><p>Age at adiposity rebound = Adiposity rebound at age 2½ years, 4 years or at age 5 years and later.</p><p>BMI change = BMI at 5 years/BMI at 1½ years</p