Основи інформатики з елементами програмування та сучасні інформаційні технології навчання. Ч. І. Основи інформатики

У посібнику представлено загальні відомості з основ інформатики: апаратне забезпечення інформаційних систем; операційні системи; прикладне програмне забезпечення; комп’ютерна графіка; текстовий і табличний процесори; бази даних та системи управління базами даних. Посібник складається з двох частин: «Теоретична частина» і «Лабораторні роботи». Посібник містить приклади, рекомендації виконання завдань та примітки у вигляді порад для їхнього раціонального виконання. Навчальний посібник призначений для супроводу курсу «Основи інформатики з елементами програмування та сучасні інформаційні технології навчання», який передбачено навчальним планом для студентів напрямів підготовки: «Початкова освіта», «Дошкільна освіта». Також посібник адресовано педагогічним працівникам і студентам інших напрямів підготовки

Высшая математика

ВГМУВЫСШАЯ МАТЕМАТИКАУЧЕБНЫЕ ПОСОБИЯЦель пособия - ознакомить студентов с основами современного математического аппарата как средства решения теоретических и практических задач фармации, физики, биологии, химии

Розширення технологічних можливостей гвинтових механізмів машин

Schlieren imaging is a method to visualize differences in refractive index within a medium. It is an inexpensive, yet powerful and straightforward tool, for sensitive and high-resolution visualization of gas flows. Here, heated cold gas microthrusters were studied with schlieren imaging techniques. The thruster chips are manufactured using MEMS technology, and measure 22*22*0.85 mm. The nozzles are approximately 20 µm wide at the throat, and 350 µm wide at the exit. Through these studies, verification and direct visualization of the functionality of the thrusters were possible. At atmospheric pressure, slipping of the exhaust was observed, due to the severe overexpansion of the nozzle. In vacuum, the nozzle was underexpanded, and the flow was seen to be supersonic. There was a measurable change in the exhaust with heaters activated. It was also shown that the method can be used to detect leaks, making it a valuable, quick, safe, and inexpensive aid in quality control of the thrusters

Som man frågar får man svar : studenter formulerar frågor och väljer lärstrategi

Blooms taxonomi kategoriserar olika lärstrategierefter komplexitetsgrad. Nybörjare är faktafokuserade eftersomdet är mer krävande att analysera, bedöma och värderakunskaper. Valet av lärstrategi är situationsberoende ochfaktorer som motivation och nyfikenhet leder ofta till ett merkomplext angreppssätt. För att undersöka vad civilingenjörsstudentersom läser näst sista året själva spontant väljerför lärstrategier, fick 43 studenter läsa in ett antal artiklar somett moment i kursen Mikro- och nanoteknik I. Därefter ombadsde formulera frågor på materialet. I ett försök att aktivt påverkade lärstrategier som studenterna valde skulle frågorna bådeberöra sådant studenterna identifierade som värdefull kunskapsamt sådant artiklarna inte gav svar på men som de skulle viljaveta. Studenterna fick sedan klassificera frågorna enligt Bloomstaxonomi. För ett antal utvalda frågor jämfördes därefterklassificeringen med en som lärarkollegiet gjorde och resultatetblev att lärarna tenderade att ranka de enkla frågorna högre ochmer komplicerade frågor lägre jämfört med studenterna. I en uppföljningsstudie undersöktes om studenterna ansåg attuppgiften att själv få formulera frågor gett dem bättreförståelsen och fått dem att fundera mer över materialet jämfört med om de fått instuderingsuppgifter. Resultatet visar att praktiskt taget alla studenter spontantställt minst en fråga som de kategoriserat ibland de högsta komplexitetsnivåerna och som tillsammans täcker de inkomna frågorna de aspekter som lärarkollegiet anser är viktigt imaterialet. Vissa artiklar visade sig stimulera till frågor med högre komplexitet och det fanns ett tydligt samband som visadeatt mer komplexa frågor ställdes då svaren inte fanns imaterialet. Hela 68% av studenterna bedömde att metoden att själva få formulera frågor på materialet givit dem en bättre förståelse jämfört med om de fått färdiga frågor att besvara efter inläsningen. Frågorna visade sig också ge värdefull insikt i vad studenterna funderar på och är nyfikna att veta mer om, t ex aspekter rörande miljö, hälsa och ekonomi

Som man frågar får man svar : studenter formulerar frågor och väljer lärstrategi

Blooms taxonomi kategoriserar olika lärstrategierefter komplexitetsgrad. Nybörjare är faktafokuserade eftersomdet är mer krävande att analysera, bedöma och värderakunskaper. Valet av lärstrategi är situationsberoende ochfaktorer som motivation och nyfikenhet leder ofta till ett merkomplext angreppssätt. För att undersöka vad civilingenjörsstudentersom läser näst sista året själva spontant väljerför lärstrategier, fick 43 studenter läsa in ett antal artiklar somett moment i kursen Mikro- och nanoteknik I. Därefter ombadsde formulera frågor på materialet. I ett försök att aktivt påverkade lärstrategier som studenterna valde skulle frågorna bådeberöra sådant studenterna identifierade som värdefull kunskapsamt sådant artiklarna inte gav svar på men som de skulle viljaveta. Studenterna fick sedan klassificera frågorna enligt Bloomstaxonomi. För ett antal utvalda frågor jämfördes därefterklassificeringen med en som lärarkollegiet gjorde och resultatetblev att lärarna tenderade att ranka de enkla frågorna högre ochmer komplicerade frågor lägre jämfört med studenterna. I en uppföljningsstudie undersöktes om studenterna ansåg attuppgiften att själv få formulera frågor gett dem bättreförståelsen och fått dem att fundera mer över materialet jämfört med om de fått instuderingsuppgifter. Resultatet visar att praktiskt taget alla studenter spontantställt minst en fråga som de kategoriserat ibland de högsta komplexitetsnivåerna och som tillsammans täcker de inkomna frågorna de aspekter som lärarkollegiet anser är viktigt imaterialet. Vissa artiklar visade sig stimulera till frågor med högre komplexitet och det fanns ett tydligt samband som visadeatt mer komplexa frågor ställdes då svaren inte fanns imaterialet. Hela 68% av studenterna bedömde att metoden att själva få formulera frågor på materialet givit dem en bättre förståelse jämfört med om de fått färdiga frågor att besvara efter inläsningen. Frågorna visade sig också ge värdefull insikt i vad studenterna funderar på och är nyfikna att veta mer om, t ex aspekter rörande miljö, hälsa och ekonomi

Konceptinventering för förstaårsstudenter på ett civilingenjörsprogram : vägen dit samt ett parintressanta ”destinationer”

Användningen av en s k konceptinventering – här 20 flervalsfrågor kring centrala begrepp och samband – på en inledande kurs i materialvetenskap under tre år, identifierar återkommande ett antal särskilt svåra koncept, som inte nödvändigtvis tillhör de som förmodats tillkomma under kursen, samten både ganska typisk och måttlig ökning (eller till och med minskning) av förståelse mellan för- och eftertest. En uppföljande undersökning bland studenterna indikerar värden vid sidan av de rent undervisningsrelaterade, t ex att kursinnehållet bättre definieras och att medvetenheten om egna förkunskapsbrister och egen utveckling ökar