Affordance for municipal crisis management

This paper presents findings from ethnographic studies on situation rooms in municipalities. The purpose has been to visualize affordance for the practice pf crisis management. The study argues that organizational and material dimensions are affecting the perceived affordance. The organizational dimension needs to be have a good leadership in the situation room, be scalable, and well trained in order to infuse trust in the staff. From the dimension of materiality, it is also important with trust in the infrastructure and that they are able to handle the tools required in work. Furthermore, materiality needs to be editable, visible and scalable

The importance of interaction in distance education. The student’s perspective of how interaction dimensions are affected of mandatory face-to-face activities

Avsikten med denna studie har varit att belysa fysiska sammankomsters betydelse för interaktion inom en kurs. Mer specifikt är syftet att belysa studentens uppfattning om hur sammankomster påverkar och påverkas av interaktionen. Detta undersöks genom följande problemformuleringar. Vad påverkar studentens uppfattning om sammankomsterna? Vilken/vilka interaktionsdimensioner inverkar på de faktorer som påverkar studentens uppfattning om sammankomsterna? Vilken/vilka interaktionsdimensioner påverkas av studentens uppfattning om sammankomsterna? Studien genomförs med blandade metoder. Kvalitativa data samlades in genom en Delphiestudie och kvantitativa data via en webbenkät riktade till studenter läsandes inom utbildningsformerna campus, distans med sammankomster, distans med IT‑ stöd. Utifrån Wagners (1994) tre typer av interaktion och Anderssons (2003) interaktionsdimensioner analyserades det kvantitativa resultatet med korstabeller, Chronbach´s alpha, Pearsons korrelation samt regressionsanalys. Materialet från Delphiegruppen analyserades med utgångspunkt från kategorier, nyckelord, teman och mönster. Ett omfångsrikt resultat ger en god förståelse för vad som påverkar uppfattningen om fysiska sammankomsterna samt vilka interaktioner som påverkar och påverkas. Studien finner att den faktor som främst påverkar åsikten om sammankomsterna är den sociala dimensionen liksom interaktionen med läraren. Mest påverkad av sammankomsterna är interaktionen mellan student och lärare. En intressant del av resultat är att de studenter som läser på distans har en väldigt hög ansvarskänsla gentemot både sin lärare och sina studiekamrater i förhållande till studenterna i de andra utbildningsformerna som är del av studien.The purpose of this study has been to create a better understading of how face‑to‑ face activities in course´s impacts on the experience of interaction within a course. More specifically, the study puts the student'ʹs perception of how mandatory face‑to‑face activities affect and are affected by the interaction in focus. This is done by the following research questions. What affects the student'ʹs perception of face‑to‑face activities? Which interaction dimension affects the factors that influence students perception of the activities? Which interaction dimension is influenced by the student'ʹs perception of the activities? The theoretical base is Wagner'ʹs (1994) three types of interaction and Andersson´s (2003) theory of interaction dimensions. The study is conducted with mixed methods. Qualitative data were collected through a Delphie inspired study and quantitative data through an online survey. The respondents of the online survey where students studying both at regular courses as well as those studying in diffrent types of distance courses. The surveyresults was analyzed with crosstabs, Cronbach'ʹs alpha, Pearson'ʹs correlation and regression analysis. The material from the Delphie group analyzed based on categories, keywords, themes and patterns. A comprehensive result provide a good understanding of what influences the perception of face‑to‑face activities it also illuminates which interactions that affect and are affected. The study finds that the main factor affecting the perception of face‑ to‑face activities is the social dimension as well as the interaction with the teacher. Most affected by face‑to‑face activities is the interaction between student and teacher. An interesting part of the result is that the students that are enrolled in a distance course whith mandatory face‑to‑face activities have a very high sense of responsibility towards both their teachers and their fellow students. Keywords: interaction, distance learning, face‑to‑face, distance education, interaction dimension, student‑student, student‑teacher, student‑content

Verksamhetens påverkan på post-adoptiva teknikval

Digitalisering beskrivs som en möjlighet att lösa samhällsproblem genom att stödja och utveckla verksamheter. Det visar sig bland annat genom investeringar i informationsteknologiska lösningar i samhället. Ny teknik skapas och befintliga digitala lösningar vidareutvecklas men hur kan vi veta att dessa digitala lösningar kommer att användas? Hur teknik sprids och hur individer och organisationer väljer att börja använda ett verktyg (adoption) är frågeställningar som informationssystemforskare har studerat under många årtionden. Tidigare forskning har fokuserat på teknikens, individens eller organisationens egenskaper och hur dessa inverkar på både teknikspridning och adoption av teknik. Den här avhandlingen väljer att förflytta perspektiv på två sätt. Det första perspektivet handlar om adoption. Adoption av teknik handlar om valet att börja använda en ny teknik. I den här avhandlingen har fokus varit inställt på post-adoption. Det vill säga vad är det som påverkar ett val mellan olika tekniker som användaren redan har börjat att använda. Den andra förflyttningen av perspektiv är att inte fokusera på teknikens, individens eller organisationens egenskaper. Istället har den här avhandlingen fokuserat på verksamheten som aktivitet. Avhandlingens studieobjekt har varit den lokala nivån i den svenska krisberedskapen. Syfte har varit att förstå hur verksamheten påverkar medarbetarnas val mellan befintliga tekniker. Följande fråga har drivit arbetet: Hur påverkar krisberedskapspraktiken de institutionella aktörernas post-adoptiva teknikval?  Arbetet har haft en kvalitativ ansats där data har genererats genom observationer, intervjuer och dokumentstudier. Avhandlingen omfattar sju artiklar som var och en presenterar resultat som framkommit under de studier som genomförts. Den genererade datamängden har i avhandlingen aggregerats för att möjliggöra en övergripande analys ur ett aktivitetsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att ett verksamhetsperspektiv ger goda insikter i de val av teknik som görs av medarbetarna. Verksamhetsbaserade faktorer som normskillnader, regelverk och arbetsfördelning kan ses påverka medarbetaren i dennes val av teknik. Även platsen där verksamheten bedrivs påverkar teknikvalet genom sina möjligheter och begränsningar.Vid tidpunkten för framläggandet av avhandlingen var följande delarbeten opublicerade: delarbete VI.At the time of the PhD defence the following papers were unpublished: paper VI.</p

Materialitetens roller och förutsättningar i kommunal krisledning

Arbetet med denna licentiatavhandling har skett inom ramarna för det Interregionalt finansierade projektet Gränslös samverkan för ökad säkerhet 2. Syftet med avhandlingen har varit att fördjupa kunskapen om kommunal krisledning genom att också inkludera materialitetens medverkan i krisledningen och vilka förutsättningarna är för att de ska brukas. Med perspektivet av hur analoga och digitala resurser används under krisledning och vilka förutsättningar som finns för att detta ska göras skapas insikter att ta i beaktande när övningar och IT-stöd för övningar.  Studier har genomförts med en kvalitativ ansats med litteraturstudier, intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder. Det empiriska materialet har därefter betraktats med meningsgivande (sensemaking) och affordans (affordance) som teoretiska perspektiv för att förstå materialitetens roll och förutsättning i kommunal krisledning. Avhandlingen visar att de förmågor som är återkommande under övningar är samverkan, kommunikation, informationsdelning och skapande av lägesbild. Ofta övas inte aktiviteterna i sin helhet då tekniska och analoga resurser inte innefattas i övningarna. Aktörerna övar därmed delar av görandet, att tänka kring exempelvis att skapa en lägesbild, och inte görandet som helhet som involverar materialitet.  Aktörernas egna reflektioner från utvärderingarna är att de själva önskar mer övning med de tekniska resurser som de har till sitt förfogande. Artikel II visar att materialiteten tar en stor plats i det arbete som sker i krisledningsrummet. Materialiteten kan ses anta roller som strukturgivande, meningsgivande, tidsöverbryggande och distansöverbryggande. Den tredje ingående artikeln visar att förutsättningar för att kunna bedriva krisledning är att kunna hantera materialitetens roller och att det krävs flexibilitet då krisledningsgruppens sammansättning är beroende av krisens art och omfattning. Ytterligare en förutsättning är trygghet i den egna organisationen, att känna sin egen roll i krisledningsgruppen och att kunna hantera de analoga och digitala resurser som finns tillgängliga är även det en förutsättning för arbetet. Avslutningsvis visar arbetet också att tid är viktig. Tid att kunna öva de personer som ska ingå i krisledningsgruppen för att därmed kunna skapa den trygghet som behövs. Vid tidpunkten för försvar av avhandlingen var delarbete 2 opublicerat men accepterat.At the time of the defence the following paper was accepted, but unpublished: paper 2.</p

Verksamhetens påverkan på post-adoptiva teknikval

Digitalisering beskrivs som en möjlighet att lösa samhällsproblem genom att stödja och utveckla verksamheter. Det visar sig bland annat genom investeringar i informationsteknologiska lösningar i samhället. Ny teknik skapas och befintliga digitala lösningar vidareutvecklas men hur kan vi veta att dessa digitala lösningar kommer att användas? Hur teknik sprids och hur individer och organisationer väljer att börja använda ett verktyg (adoption) är frågeställningar som informationssystemforskare har studerat under många årtionden. Tidigare forskning har fokuserat på teknikens, individens eller organisationens egenskaper och hur dessa inverkar på både teknikspridning och adoption av teknik. Den här avhandlingen väljer att förflytta perspektiv på två sätt. Det första perspektivet handlar om adoption. Adoption av teknik handlar om valet att börja använda en ny teknik. I den här avhandlingen har fokus varit inställt på post-adoption. Det vill säga vad är det som påverkar ett val mellan olika tekniker som användaren redan har börjat att använda. Den andra förflyttningen av perspektiv är att inte fokusera på teknikens, individens eller organisationens egenskaper. Istället har den här avhandlingen fokuserat på verksamheten som aktivitet. Avhandlingens studieobjekt har varit den lokala nivån i den svenska krisberedskapen. Syfte har varit att förstå hur verksamheten påverkar medarbetarnas val mellan befintliga tekniker. Följande fråga har drivit arbetet: Hur påverkar krisberedskapspraktiken de institutionella aktörernas post-adoptiva teknikval?  Arbetet har haft en kvalitativ ansats där data har genererats genom observationer, intervjuer och dokumentstudier. Avhandlingen omfattar sju artiklar som var och en presenterar resultat som framkommit under de studier som genomförts. Den genererade datamängden har i avhandlingen aggregerats för att möjliggöra en övergripande analys ur ett aktivitetsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att ett verksamhetsperspektiv ger goda insikter i de val av teknik som görs av medarbetarna. Verksamhetsbaserade faktorer som normskillnader, regelverk och arbetsfördelning kan ses påverka medarbetaren i dennes val av teknik. Även platsen där verksamheten bedrivs påverkar teknikvalet genom sina möjligheter och begränsningar.Vid tidpunkten för framläggandet av avhandlingen var följande delarbeten opublicerade: delarbete VI.At the time of the PhD defence the following papers were unpublished: paper VI.</p

Information sharing during cross‐border collaboration from a dialect continua perspective

Emergencies sometimes cross the borders of nations making information sharing over national borders essential in emergency management. This type of information sharing is often mediated by some kind of technology. However, appropriate and efficient cross‐border communication is more than providing technology to mediate information exchange. This study note focuses on emergency services experience of terrestrial trunked radio (TETRA)‐mediated cross‐border communication across the Norwegian–Swedish border. We applied the theory of dialect continua to analyse how people from different dialect areas understood each other. The study was based upon data gathered from semi‐structured interviews. The findings show that indeed the technological solutions had opened up new opportunities for crossborder communication but that during stressful conditions, the language differences between Norwegian and Swedish could lead to misunderstandings

Sluttrapport GSS3 : Grenseoverskridende samvirke for sikkerhet

acceptedVersio