To tell or not to tell? Youth\u27s responses to unwanted internet experiences.

Abstract This study is one of the first that investigated youth\u27s response to unwanted Internet experiences, not only for those youth who were bothered or distressed but for all youth who reported the experience. Three types of response were examined: telling someone about the incident and ending the unwanted situation by active or passive coping. Responses to the following unwanted Internet experiences were analysed: Sexual solicitation, online harassment and unwanted exposure to pornography. The study was based on data from the Third Youth Internet Safety Survey (YISS-3), a telephone survey with a nationally representative U.S. sample of 1,560 Internet users, ages 10 to 17, and their caretakers. Youth\u27s responses to unwanted Internet experiences differ depending on the type of unwanted experiences, whether they are distressed or have other negative reactions caused by the incident and - to some degree - other youth characteristics and incident characteristics. For example, not all youth who are distressed tell someone and not all youth who tell someone are distressed. Also, the reasons for telling may differ depending on whom they tell, and youth tell somebody less often about their victimization if they also are online perpetrators, but of different types of unwanted Internet experiences. Internet safety information for parents and parents\u27 active mediation of Internet safety does not seem to result in youth telling more often about unwanted Internet experiences

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk - Hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne

Omfattande forskning pekar på att en förälders psykiska ohälsa kan utgöra en riskfaktor för barnens psykiska utveckling och hälsa. Man räknar med att cirka 30 procent av patienterna i vuxenpsykiatrisk vård har minderåriga barn. Under ett år får cirka 30 000 patienter vuxenpsykiatrisk vård i Skåne. Sedan år 2010 finns ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen som slår fast att vården ska beakta barnens behov av information, råd och stöd (HSL § 2g). Region Skåne/Division Psykiatri utarbetade redan år 2010 ”Riktlinjer för att beakta behov hos barn till psykiskt sjuka föräldrar” för att möta lagens krav. Bland annat föreskrivs att barnen och insatser som görs för barnen och deras föräldrar ska registreras i patientdatabasen. Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i riktlinjerna undersöka hur lagens intentioner efterlevs i den kliniska vardagen i Psykiatri Skåne och på så sätt bidra till att vidareutveckla arbetet för dessa familjer. Med utgångspunkt i Region Skånes patientdatabas undersöktes hur många barn som hade registerats, vilka insatser barnen och deras familjer hade fått och hur fördelningen såg ut i olika grupper. Två mätningar genomfördes, år 2013 och år 2014, under en period då satsningar för att implementera lagen i det kliniska arbetet gjordes, t.ex. genom Interreg-projektet. Vid varje mätning ingick cirka 30 000 patienter i analysen. Dessutom genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner för att få en mer nyanserad bild ur några medarbetares perspektiv. År 2013 hade barn registrerats för 12,5 procent av patienterna och år 2014 var det 12,9 procent. År 2013 hade för 28,3 procent av patienterna med registrerade barn minst en insats dokumenterats i patientdatabasen medan motsvarande siffra år 2014 var 29,6 procent. Det innebär att tre fjärdedelar av patienterna med registrerade barn inte hade fått någon insats registrerad. Den vanligaste insatsen var information – en femtedel av patientfamiljerna hade fått det. Hos en tiondel av patienterna hade registrerats att kontakt med socialtjänsten fanns eller hade initierats. År 2013 hade för 5,3 procent av patientfamiljerna metoden Föra barnen på tal registrerats (år 2014: 6,4 procent) och för 1,4 procent av patientfamiljerna hade Beardslee familjeintervention registrerats (år 2014: 1,8 procent). I intervjuerna med medarbetarna pekades mot flera hinder för registreringen, men också på den betydelse det har för barnen, när deras behov uppmärksammas. Vår studie visar att det finns en betydande underrapportering av patienternas barn och att få insatser registreras för barnen och deras familjer. Ökningen mellan år 2013 och år 2014 var marginell trots satsningar på implementering av lagen. Det finns också stora variationer mellan olika verksamheter. Rapporten avslutas med rekommendationer inför det fortsatta arbetet för att uppmärksamma barnens behov. Rapporten vänder sig i första hand till personal inom vuxenpsykiatrin, barnpsykiatrin och socialtjänsten men också till beslutsfattare, politiker och brukarorganisationer samt till intresserad allmänhet

Adolescents' Experiences of sexual abuse - Prevalence, abuse characteristics, disclosure, health and ethical aspects

ABSTRACT The purpose of this thesis was to investigate aspects of self-reported sexual abuse during childhood and adolescence in a population-based study of Swedish high school students. The aim of this thesis was first to investigate the lifetime prevalence of sexual abuse of varying severity and characteristics as well as the associations between sexual abuse, gender, socio-demographic characteristics and consensual sexual experiences. The next aim was to investigate disclosure rates and disclosure patterns as well as predictors of non-disclosure. A further aim was to study the associations between sexual abuse and different aspects of psychosocial health. One of the measures of psychosocial health used in the study was the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) and a further aim of the thesis was to examine its psychometric properties when used with young people at age 17 – 19 years. Finally, it was an aim of this thesis to highlight ethical aspects of research about sexual abuse by investigating vulnerable participants’ experience with the survey. A school-based sample of more than 4,000 high school seniors in five Swedish towns completed the questionnaire “Adolescents’ Sexuality – Attitudes and Experiences”. The same questionnaire was completed by young people in six other countries as part of The Baltic Sea Regional Study on Adolescents’ Sexuality. Data from both the Swedish and the Estonian sample were used when vulnerable participants’ experience of the survey were examined. A sub-sample of more than 1,000 participants in one of the Swedish towns completed additional questionnaires (SDQ, Sense of Coherence and I think I am). Lifetime prevalence rates were shown for three different categories of sexual abuse: non-contact abuse, contact abuse and penetrating abuse. Penetrating abuse was related to more severe abuse characteristics, less frequent disclosure, more emotional and behavioural symptoms, weaker sense of coherence and poorer self-esteem when compared to non-abuse, non-contact or contact abuse. A substantial portion of the sexual abuse was committed by peers. At the same time, peers were the most often mentioned recipients of disclosure of sexual abuse. Few sexually exposed adolescents had talked to a professional. The SDQ had acceptable reliability and validity for use with adolescents at age 17 – 19 years. Sense of Coherence was found to be the measure of psychosocial health that was most clearly associated with sexual abuse, even after adjustment for confounding variables. Family factors, in particular parental bonding, were shown to be strongly related to different aspects of sexual abuse. A model of the participants’ experience with the survey did not support the idea that vulnerable young people should be protected from participation in research about sensitive issues

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk - på väg mot ett familjefokuserat arbetssätt i vuxenpsykiatrin?

Barnen påverkas när en förälder är psykiskt sjuk. Hälso- och sjukvårdslagenändrades 2010 så att deras behov av information, råd och stöd ska beaktas.Artikeln presenterar en registerstudie som genomfördes 2013 och 2014inom vuxenpsykiatrin i Region Skåne för att undersöka hur lagstiftningenföljs i den kliniska vardagen. Resultaten visade att få insatser gavs i de falldå barnen hade uppmärksammats och registrerats. En uppföljning fann enmarginell ökning av andelen patienter med registrerade barn för 2016, menden betydande underrapporteringen består. En enkät till personal med utbildningi barnfokuserade interventioner ingick i uppföljningen och visade attde flesta hade genomfört få interventioner under år 2016. Det är angelägetatt ett familjeorienterat arbetssätt etableras inom vuxenpsykiatrin

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder får vuxenpsykiatrisk vård - Hur efterföljs lagen i den kliniska vardagen?

Omfattande forskning pekar på att en förälders psykiska ohälsa kan utgöra enriskfaktor för barnens psykiska utveckling och hälsa, inte minst när den psykiska ohälsan gör det svårt för föräldern att fullt ut fungera som förälder. Sedan år2010 finns ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen om att vården ska beakta barnensbehov av information, råd och stöd och det finns idag ett flertal insatser att väljabland. Detta kapitel redovisar resultat från en studie som undersöker hur lagenefterföljs inom vuxenpsykiatrin, med Psykiatri Skåne som exempel

Familjeorienterat arbete inom vuxenpsykiatrin - ett område för hälso- och sjukvårdskuratorer

Since 2010, children's need for information, advice and support when a parent has a mental illness must be taken into account in health care (HSL 2017: 30, 5:7). For health care professionals, the law supplement states that they need to initiate a family work, where the social worker can have an important role. Today, several suitable family interventions are available, but increased efforts are needed to implement these in the daily work. The aim with the following paper is to illustrate an important field of work for social workers in health care – family oriented work with a focus on children whose parents suffer from mental illness.Barns behov av information, råd och stöd när en förälder har en psykisk sjukdom ska sedan år 2010 beaktas inom hälso- och sjukvården (HSL 2017:30, 5 kap. 7 §). För hälso- och sjukvårdspersonal innebär lagtillägget att de i praktiken behöver initiera ett familjeorienterat arbete, där hälso- och sjukvårdskuratorns kompetens kan få en viktig roll. Det finns idag flera lämpliga familjeinterventioner, men det behövs ökade ansträngningar för att implementera dessa i det dagliga arbetet. Syftet med denna artikel är att belysa ett angeläget arbetsfält för hälso- och sjukvårdskuratorer – familjeorienterat arbete med fokus på barn som anhöriga till föräldrar med psykisk ohälsa

The self-perceived impact of sexual abuse on daily life and general health - an issue to consider in dental care

Background/Aim: To analyse, from the perspective of adults with a history of sexual abuse, the impact of the experience on their general health and well-being. Material and Methods: The participants comprised 12 strategically selected informants (10 women), aged 19-56; all sexually abused during child- and/or adulthood. They were interviewed in-depth and encouraged to describe the impact of the sexual abuse on their daily lives. The consequences of sexual abuse on oral health have previously been reported. The interviews were recorded digitally, transcribed verbatim and analysed according to qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The overall theme illustrating the latent content was Sexual abuse experience-limiting long-term consequences, always present in body and mind. The first category covering the manifest content was 'A lost foothold', with two subcategories: (i) emotional repercussions and (ii) physical health repercussions. The second category was 'The significance of distance to trauma', with two subcategories (i) keeping a distance and tending to escape and (ii) processing the trauma experience-a struggle towards balance. Conclusions: A history of sexual abuse cannot be understood in isolation: the long-term repercussions pervade daily life. However, after disclosure of the abuse and processing the trauma, it is possible to ameliorate some of the negative effects. In this context, the dental setting emerges as a potentially important venue for disclosure as almost every person, sooner or later, visits the dentist