Opening up communication in adaptive management

The question of what characterizes communication in Swedish moose management and how this reflects the concept of adaptive management has challenged the need for a thorough exploration of how stakeholders in decision-making processes jointly coordinate their knowledge. Adaptive management is itself a concept that has gained significant space in natural resource management literature, in which the recognition is that there is a perceived need to manage resources on a continuous basis, as well as the requirement of diverse stakeholders to convene and generate the knowledge needed to face uncertain situations and to learn from them. This requirement rests on the tacit assumption that concerned stakeholders need to intersubjectively co-construct their understandings by ways of coordinating knowledge through a communicative format that nurtures the adaptive capacity in response to both ecological and social changes. When this capacity is reduced, so are the opportunities that enable the advocated potentials for successful management that this concept rests upon. The aim of this thesis is to analyze and describe whether the accomplishment of decisionmaking processes within a moose management group apply the criteria needed to accomplish the normative ideals of adaptive management and to discuss possible consequences that may arise when these ideals are not met. By using discursive closures and openings as theoretical concepts to operationalize communicative rationality, the communicative practices for a moose management group have been characterized through the analysis of a systematic interpretation of meanings in order to ascertain how knowledge is coordinated within the group. Presented as a single case study, the meeting held by this group provided ample material for analysis which has been categorized into six episodes, revealing several discursive closures as well as openings. The presence of discursive closures, partly in combination with a conceptual use of elements of uncertainty and conflicts, yielded systematic exclusions of knowledge, values and perspectives. The effect of these practices, which narrow the scope for divergent perspectives to be expressed that, if elaborated upon, may have been of potential relevance for management but which could not be assessed as claims to validity, were not rationally pursued. Consequently, opportunities for adaptive management were reduced. The findings presented in this paper raise the issue of whether such management groups can develop a procedural communicative format in which interaction is guided towards understanding by a systematic exclusion of discursive closures that otherwise discourage such a format. It follows that there also is a need to investigate a wider range of groups to determine a more general view on how discursive closures appear and what function they serve in terms of adaptive prospects

One out of 60 : Individual learning in the South African school system

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det sydafrikanska skolväsendet bygger på teorierom det individuella lärandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys avläroplanen, intervjuer av lärare i Sydafrika och observationer av undervisning i ensydafrikansk skola. Resultatet är att det finns vissa spår av individuellt lärande i läroplanen,hos lärarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att även om detfinns frön av individuellt lärande i den sydafrikanska skolan så är det inte tillräckligt för attsäga att hela det sydafrikanska skolväsendet bygger på tankar om det individuella lärandet.Nyckelord: Individuellt lärande, Lärstilar, Revised National Curriculum StatementGrades R-9, Sydafrika.The purpose of this essay is to investigate whether or not the South African school systempredicates upon theories of individual learning. The investigation is carried out using threemethods, a textual analysis of the Curriculum, interviews with South African teachers andclassroom observations. The resulat is that there are some traits of individual learning in thecurriculum, in the answers of the teachers and in some of the education. In my conclusivediscussion I find that even if there are some traces of individual learning in the South Africanschool system it is not enough to say that the South African school system predicates upontheories of individual learning

Inclusion of children in need of special support : - preschool teachers' strategies for involving children in need of special support in teaching

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier förskollärare använder sig av för att göra barn i behov av särskilt stöd delaktiga i utbildningen samt vilket arbete förskollärarna genomför i barngruppen för ett öppnare klimat. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare betydelsen av delaktighet i förskolan? Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder för att möjliggöra för barn i behov av särskilt stöd att vara delaktiga i undervisning? Hur beskriver förskollärare att de arbetar med barngruppen för att skapa ett öppet och välkomnande klimat där alla får vara delaktiga? Arbetet är tar stöd i teorin KASAM och specialpedagogiskt perspektiv. Studien är genomförd som en kvalitativ studie med en delvis strukturerad internettunderstöd intervju som skickats ut till för oss tidigare kända förskollärare i en kommun i norra Sverige. Resultatet visar på betydelsen av förskollärarnas förhållningssätt och förmåga att anpassa miljön för att barnen ska ges förutsättning till delaktighet i utbildningen.

Liv, arbetstid och inre frid : En studie om svenskars balans mellan arbetslivet och privatlivet.

Uppsatsen undersöker huruvida arbetstiden har betydelse för individers upplevelse av work-life balance. Vidare undersöks om sambandet mellan arbetstid och WLB modereras av graden av kontroll över arbete samt graden av tillfredsställelse med arbete. Tidigare forskning på ämnet WLB har visat att en god balans leder till ett högre välmående. Det som dock saknas och som denna studie bidrar till forskningsfältet är kunskap om arbetstidens samband med WLB, samt om ett sådant samband modereras av kontroll över arbetet och tillfredsställelse med arbetet. Studien har en tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats och studerar respondenternas subjektiva upplevda work-life balance. Datamaterialet som studien är baserad på kommer från European Social Survey (ESS) från 2010/11, vilket är en tvärkulturell undersökning. Uppsatsen avgränsade materialet till att enbart studera svenska förvärvsarbetande i åldrarna 20-65 år. Materialet bestående av 741 respondenter analyserades med hjälp av multivariata regressionsanalyser. Resultatet påvisade att det fanns ett negativt samband mellan arbetstid och WLB, vilket gav stöd till hypotesen. Detta samband kvarstod vid kontroll för samtliga kontrollvariabler.  Både hög kontroll över arbetet och att vara nöjd med jobbet hade positiva samband med WLB. Vid kontroll med interaktionstermer mellan arbetstid och kontroll över sitt arbete, samt arbetstid och att vara nöjd med sitt arbete modererade det sistnämnda delvis sambandet mellan arbetstid och WLB, bland heltidsarbetande.   Huvuddelen av resultatet får stöd av tidigare forskning och teori. Att arbetstid har ett negativt samband med WLB kan bero på längre arbetsdagar tar tid från individers andra sociala roller, vilket leder till en obalans. Kontroll över arbetet anses vara en skyddande effekt då de som kan kontrollera sina arbetsdagars upplägg och tempo anses bättre kunna bemöta plötsliga krav från privatlivet, vilket skulle kunna förklara varför resultatet påvisade ett positivt samband mellan kontroll över arbetsliv och WLB. Även nöjd med arbetet benämns ha en skyddande effekt för att bibehålla en högre WLB, detta då tillfredsställelse med jobb leder till högre välmående och allmän tillfredsställelse med livet. Vilket anses vara goda förutsättningar för WLB.

The meaning of evaluation in learning skills

Kehittämistehtävämme käsittelee arvioinnin merkitystä opiskelijoiden oppimistaitojen kehityksessä. Halusimme selvittää ensinnäkin, miten arviointi vaikuttaa opiskelijoiden oppimismotivaatioon ja miten arvioinnin avulla voitaisiin lisätä oppimishalukkuutta ja kehittää oppimistaitoja. Työssämme esille tulleita tuloksia käytämme kehittääksemme oppilaitoksessamme, Huittisten Ammatti- ja yrittäjäopistossa opiskelijoiden oppimistaitoja. Puutteellisista oppimistaidoista johtuviksi ongelmiksi ovat nousseet muun muassa huono opiskelumenestys, motivaation puute, välinpitämättömyys opiskelua kohtaan ja pitkittynyt opiskeluaika. Toivomme löytävämme työstä ratkaisun näihin ongelmiin. Kehittämistehtävän henkilökohtaisena tavoitteena pyrimme kumpikin kehittymään arvioijina ja saavuttamaan asiantuntemusta arvioinnista, jolla opiskelijan oppimistaidot kehittyvät. Tutustuimme työssämme oppimistaidon käsitteeseen. Oppimistaidolla tarkoitetaan muun muassa oppijan oman oppimistyylin tiedostamista, oppimistilanteeseen sopivan oppimisstrategian tietoista valintaa ja oppijan metakognitiivisten taitojen itsenäistä kehittämistä. Oppimistaitoon liittyy läheisenä käsitteenä myös opiskelutaidon käsite. Opiskelutaito on suppeampi ja mekaanisempi, lähinnä konkreettisiin taitoihin liittyvä käsite. Opiskelija tarvitsee menestyäkseen opinnoissaan kumpiakin taitoja. Arvioinnilla voidaan kannustaa ja tukea opiskelijaa ja antaa hänelle työkaluja parempaan oppimismenestykseen esimerkiksi itsearvioinnin kautta. Eri arviointitapoja tulisi hyödyntää laajasti ja arvioinnin tulisi ulottua koko oppimisprosessin ajalle. Toisen asteen oppilaitoksessa pitäisi pyrkiä erityisesti autenttisiin arviointitapoihin. Oppilaitoksemme opettajien arviointitapojen monipuolistaminen ja yhtenäisen arviointikulttuurin kehittäminen ovat tapoja, joilla opiskelijoiden oppimistaitoja voidaan parantaa. Oppimistaitojen kehittämiseksi toteutamme niihin liittyvän kurssin, joka omalta osaltaan kehittää opiskelijoiden oppimistaitoja.Our work handels the meaning of evaluation in improvement of students learning skills. At first we wanted to find out how the evaluation affects to learning skills of the students and how we could improve students willingness to learn and skills to learn. The results we did find out during our work are going to be used to develop students learning skills in Huittinen Business and vocational college. Because the lack of learning skills students don't achieve as good degrees as they could, they lack motivation, negligence towards studying occures and graduation times are prolonged. We hope to find the solution to these problems from our results. Our personal goal is to improve ourselves as evaluators and to achieve evaluation expertise trough which the learning skills of our students improve. We studied the concept of learning skills in our work. Learning skills include ie. becoming concious of persons own methods of learning, conscious selecting of suitable learning strategy and independent developing of metacognitive skills. Closely connected to learning skills is also a concept of study skills. Study skills as concept is more narrow and mechanistic, mostly connected to concrete skills. To be able to succeed in his studies, student needs both of these skills. With evaluation we can encourage and support hin and also give him better tools to achieve better studying results through for example self-evaluation. Different evaluation methods should be used extensively and evaluation should cover whole studying process. Authentic evaluation methods should be used specially in vocational schools. Different ways to improve students learning skills are ie. diversification of teachers evaluation methods and creating standards of evaluation culture to our school. To improve learning skills we have decided to carry out learning skills course, which has contributory influence on improving learning skills of our students