Arbetsrelaterad motivation: Sambandet mellan employee engagement och empowerment

Undersökningen studerar sambandet mellan employee engagement och empowerment, samt hur styrkan i detta samband kan bero på ålder. Studien innefattar en internetbaserad surveyundersökning där urvalet begränsas till tjänstemän inom den offentliga sektorn. Enkäten innehåller frågor rörande individens upplevda arbetssituation. Analysen visar en positiv korrelation mellan de två variablerna, r = .705, n = 129, p < .01. Värdena för pearson korrelation koefficient (r) mellan angivna ålderskategorier visar att den yngre kategorin (20-39) uppmäter ett svagare samband, r = .604, n = 41, p < .01, än den äldre kategorin (40-50+), r = .739, n = 88, < .01. Undersökningen bidrar till en fördjupad förståelse inom området samt ett tydliggörande av relevanta element inom arbetsrelaterad motivation. Insikterna kan bland annat nyttjas i utformandet av organisatoriska strategier.The research examines the relation between employee engagement and empowerment, and how the strength of this relationship is affected by age. The research includes an internet-based survey to a sample of civil servants in the public sector. The survey consists of questions related to the individual's perceived work-situation. The analysis shows a positive correlation between the two variables, r = .705, n = 129, p < .01. The values for pearson correlation coefficient ( r ) between constructed age categories shows a weaker relationship in the younger category (20-39), r = .604, n = 41 , p < .01, than in the older category (40-50 +), r = . 739, n = 88, < .01. The research contributes to a deeper understanding in the field and to clarify relevant elements in work-related motivation. The insights may be used in the formulation of organizational strategies

Посещение Самарского государственного медицинского университета сотрудниками ВГМУ

МЕДИЦИНСКИЕ ВУЗЫМЕЖДУНАРОДНОЕ СОТРУДНИЧЕСТВООБРАЗОВАНИЕ МЕДИЦИНСКОЕ /МЕТОДЫПРЕПОДАВАТЕЛИОБРАЗОВАТЕЛЬНЫЙ ПРОЦЕСССТОМАТОЛОГИЧЕСКОЕ ОБРАЗОВАНИЕПРОФЕССИОНАЛЬНОЕ ОБРАЗОВАНИЕВ рамках реализации программы академической мобильности профессорско-преподавательского состава, в соответствии с договором о совместном сотрудничестве между Витебским государственным медицинским университетом и Самарским государственным медицинским университетом в период с 27 по 29 декабря 2016 года сотрудники кафедры терапевтической стоматологии ВГМУ посетили СамГМУ

Kursvärderingar och konstruktiv länkning. En vägledning för utformning av kursvärderingar post-Bologna.

Många olika perspektiv präglar högskolans verksamhet, vilket också lämnar avtryck i såväl mål som utformning av kursvärderingar. Denna rapport tar som första utgångspunkt att kursvärderingar bör präglas av ett kursutvecklingsperspektiv. Den andra utgångspunkten för rapporten är den brist på vägledning som finns kring vilken roll kursvärderingen kan fylla i den övergång till målstyrd undervisning som Bolognareformenen inneburit. Många lärosäten, däribland Göteborgs universitet, har valt att låta idén om konstruktiv länkning (constructive alignment) spela en allt större roll i planering och genomförande av kurser och program. De vägledningar som finns på detta område, fokuserar till största del på hur man skriver lärandemål, samt hur man kan/bör tänka när det gäller att uppnå konstruktiv länkning mellan lärandemål, undervisningsformer, litteratur, examinationer och betygskriterier. Mindre uppmärksamhet har lagts vid hur kursvärderingsverksamheten kan eller bör präglas av denna övergång. Syftet med vägledningen är därför att: • Påvisa kursvärderingens potential som ett integrerat verktyg i den lärprocess som står i fokus för konstruktivt länkad undervisning. • Diskutera överväganden som bör göras när man utvecklar kursvärderingar i relation till konstruktiv länkning. • Diskutera vilken typ av frågor som är relevanta att ställa i en kursvärdering med ett kvalitetsutvecklande perspektiv samt vilken typ av frågor som är mindre relevanta. • Ge exempel på hur frågor kan utformas för konstruktivt länkade kurser. Utöver de forskningsrelaterade artiklar och böcker som refereras till i rapporten, vilar den tungt på de diskussioner som fördes i ”Benchmarkingprojekt: kursvärderingsprocessen som ett effektivt verktyg i förbättringsarbetet” arrangerad av Kvalitetsrådet våren 2010 med uppföljning våren 2011. Vidare har erfarenheter från Arbetsgruppen för uppföljning av Studentbarometern som avrapproterade sitt uppdrag 2008 legat till grund för diskussionerna. Ytterligare en källa var diskussionerna som fördes i den arbetsgrupp som i mars 2011 utsågs av Grundutbildningsberedningen att undersöka i vilken mån benchmarkingprojektet kunde användas för att ta fram en GU-gemensam kursvärderingsmall. Rapporten, som utformats som en vägledning, diskuterar vilken typ av frågor som bör ställas eller ej i kursvärderingen om man väljer att applicera ett kvalitetsutvecklandeperspektiv med fokus på konstruktiv länkning, betonar vikten av kommunikation om lärandemålen mellan lärare och studenter för att uppnå god kvalitet i kurvärderingen, samt möjligheten att nyttja kursvärderingens potential att vara en integrerad del av utbildningen

Conditions for Workplace Learning as a New First-Line Manager in Elderly Care

The purpose of this article is to explore first-line managers’ experiences of workplace learning in elderly care, with a particular focus on the conditions for learning when entering a new workplace as the new manager. Qualitative interviews were conducted with 35 first-line managers from three organisations in Sweden. Four learning conditions emerged as being particularly significant for first-line managers: the managers’ previous professional experience, job-specific training, social support, and the joint repertoire of organisational arrangements. These conditions shifted in importance during the process of entering the workplace, and the way in which the conditions gave access to learning for different managers varied. The managers’ professional experience and others’ recognition of them had a considerable impact on their admittance to the new workplace. After the initial entry phase, the other three learning conditions became more significant and played a role in enabling or constraining the managers’ learning and becoming the new manager. One conclusion is that contextual and work experiences from elderly care were significant for learning during the initial phase and in order to gain access to workplace learning. Another conclusion is that high expectations and great responsibility were placed on the managers to satisfy their own learning needs. This implies that professional, social and emotional support that is received informally is just as significant for learning as formalised training for entering a new workplace as a new manager.Funding: Open Access funding provided by Linköping University</p

First-line managers’ practices and learning in unpredictable work within elderly care

Despite the number of studies confirming a high degree of unpredictability in managerial work, little is still known about how managers? workplace learning happens within organisations in such circumstances. This paper therefore aims to contribute knowledge about managers? learning in managerial practice when work is unpredictable, by investigating how first-line managers deal with unforeseen situations and how they learn in such circumstances in everyday work. Data was collected via qualitative interviews with 40 first-line managers in Swedish elderly care. By using a theoretical framework based on practice and workplace learning theories, the paper analyses how managers address unpredictability in work through three embedded practices: maintaining, modifying and inventing. The paper goes beyond research on leadership training and leadership development by contributing knowledge about the everyday learning of first-line managers when their work is unpredictable. The unpredictable managerial work does not always create chaos; instead, there are very orderly ways of learning from dealing with unforeseen situations. The unforeseen is not as unpredictable as it might seem in managerial work. On the other hand, that which is not yet known calls for an inventing practice, which results in managers learning to take new paths that can create new practices

Not just another evaluation : A comparative study of four educational quality projects at Swedish universities

In this study, four recent self-initiated educational quality projects at Swedish universities are compared and analysed. The aim is to contribute to an increased understanding of quality management in contemporary higher education. The projects are found to be built on similar rationales linked to accountability, reputation building and strategic management, and on similar ambitions regarding raising the status of education. Although there are links to the shared external policy context, the projects differ considerably in their actual design and implementation. This is interpreted as an active adaptation to the unique internal academic norms and cultures that exist in each university.QC 20150603</p