Mitigation of nociception via transganglionic degenerative atrophy: possible mechanism of vinpocetine-induced blockade of retrograde axoplasmic transport

I Sverige har ett förväntat ökande gap mellan tillgängliga resurser och ökade behandlingsmöjligheter satt fokus på evidensbaserad prioritering. Problem har emellertid konstaterats inom områden med svag evidensgrund och oklar eller kontroversiell värdegrund. Vårt mål har varit att definiera, beskriva och kvantifiera ett typfall, som illustrerar denna problematik, nämligen populationen multisjuka äldre patienter i svensk slutenvård, särskilt de med hjärtkärlsjukdom, samt att diskutera implikationerna för prioriteringsarbete. Är det t ex möjligt att utarbeta konsensusbaserade riktlinjer, grundade på befintlig evidens- och värdegrund? Vi vill underbygga denna strategi för multisjuka äldre patienter med kardiovaskulär sjukdom genom att: • definiera, beskriva och kvantifiera de multisjuka äldre patienterna i svensk sjukvård, i synnerhet de med hjärtkärlsjukdom • uppskatta slutenvårdskostnaden för de multisjuka äldre patienterna • på populationsnivå skapa förutsättningar för kategorisering och prioritering av multisjuka äldre med kardiovaskulär sjukdom, företrädesvis på basen av kliniskt relevant komorbiditet Detta studeras med hjälp av en litteraturöversikt och en sammanställning av registerdata från Patientregistret för sluten vård och KPP-databasen (Kostnad Per Patient). Dessa källor har använts för att beskriva patientkaraktäristika, särskilt komorbiditet, samt vårdkonsumtion. De multisjuka äldres slutenvårdskonsumtion har uppskattats grovt. Resultatet visar att det inte finns någon allmänt vedertagen definition av multisjuka äldre. Socialstyrelsens definition framstår, ur epidemiologisk synvinkel, som den lämpligaste. Den lyder:"Personer 75 år eller äldre som under de senaste 12 månaderna har varit inneliggande tre eller flera gånger inom slutenvården och med tre eller flera diagnoser i tre eller flera skilda diagnosgrupper enligt klassifikationssystemet ICD 10." Bland alla människor i Sverige som är 75 år och äldre utgör de multisjuka äldre ungefär 7 procent. Av alla sjukhusvårdade patienter 75 år och äldre utgör de multisjuka äldre 25 procent men de konsumerar 47 procent av sjukhusdagarna i detta åldersintervall. Andelen multisjuka äldre växer på sjukhusen och sannolikt i samhället. Kostnaden för slutenvård av multisjuka äldre uppgår idag till 11.5 miljarder kronor per år. 　 De multisjuka äldres slutenvårdskonsumtion betingar därmed 19 procent av de totala svenska slutenvårdskostnaderna. De vårdas inom olika specialiteter, men den klart dominerande specialiteten är internmedicin, inom vilken 81 procent av de multisjuka har vårdats. 71 procent av slutenvården av de multisjuka äldre sker på små och medelstora sjukhus. De multisjuka äldre, som vårdas på sjukhus, är i genomsnitt 83 år gamla samt har stora, multipla och komplexa vårdbehov. I de äldsta åldersstrata dominerar kvinnor numerärt. Hjärtkärlsjukdomar dominerar och många vårdtillfällen orsakas av akutisering av kronisk hjärtkärlsjukdom. Till de vanligaste, prioriteringsmässigt relevanta, komorbida tillstånden vid slutenvårdskrävande hjärtkärlsjukdom hos multisjuka äldre hör: tumörsjukdomar, tillstånd efter stroke, njursvikt, demens/betydande kognitiv rubbning, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kronisk värk. Några patientfall från kliniken relateras för att ge konkretion åt framställningen. För att kunna kategorisera de multisjuka äldre och för att kunna rangordna de aktuella prioriteringskategorierna krävs ytterligare kunskap om populationens komorbiditet. Med tanke på patientgruppens komplexa behov krävs emellertid en kompletterande behovsinriktad (snarare än enbart diagnosinriktad) klassifikation. Vidare skulle en prognostisk markör, kopplad till patientens totala sjukdomsbild, vara av värde vid prioritering

Effect of vinpocetine on retrograde axoplasmic transport

Många avancerade och komplexa system används idag run-tom i världen och flera av dem är väldigt viktiga att de fungerar och fortsätter göra det. För att inte förstöra dessa system så kan en dry-run användas om någonting behöver uppdateras eller ändras. Med dry-run menas att en ändring aldrig händer men att resultaten av ändringen kan visas på en skärm eller förmedlas på något sätt. Det här arbetet undersöker om unionmount är en bra lösning för att implementera detta. Arbetetvisar att det finns möjligheter för att implementeras men det finns en del problem som behöver lösas. Detta kan också bero på vilket system man vill implementera det i

Origin of problems related to Staudinger reduction in carbopeptoid syntheses

Abstract We report the solid phase synthesis of –GG-X-GG– type α/β-carbopeptoids incorporating RibAFU(ip) (1a, tX) or XylAFU(ip) (2a, cX) sugar amino acids. Though coupling efficacy is moderate, both the lengthier synthetic route using Fmoc derivative (e.g., Fmoc-RibAFU(ip)-OH) and the azido derivative (e.g., N3-RibAFU(ip)-OH) via Staudinger reaction with nBu3P can be successfully applied. Both X-ray diffraction, 1H- and 31P-NMR, and theoretical (QM) data support and explain why the application of Ph3P as Staudinger reagent is “ineffective” in the case of a cis stereoisomer, if cX is attached to the preceding residue with a peptide (–CONH–) bond. The failure of the polypeptide chain elongation with N3-cX originates from the “coincidence” of a steric crowdedness and an electronic effect disabling the mandatory nucleophilic attack during the hydrolysis of a quasi penta-coordinated triphenylphosphinimine. Nevertheless, the synthesis of the above α/β-chimera peptides as completed now by a new pathway via 1,2-O-isopropylidene-3-azido-3-deoxy-ribo- and -xylo-furanuronic acid (H-RibAFU(ip)-OH 1a and H-XylAFU(ip)-OH 2a) coupled with N-protected α-amino acids on solid phase could serve as useful examples and starting points of further synthetic efforts

Graves-Basedow-kór kezelése gyermekkorban

A Debreceni Egyetem Klinikai Központ Gyermekgyógyászati Intézet Endokrinológiai szakrendelése által gondozott Graves-Basedow-kóros betegek kórlefolyása alapján összehasonlítani a gyermek-, és felnőttkori terápiás lehetőségeket és eredményeket az irodalom tükrében, valamint a jellemző tünetek különbözőségének bemutatása.egységes, osztatlanáltalános orvostudományimagyarnappaliP.J