Spatial distribution in Norwegian lemming Lemmus lemmus in relation to the phase of the cycle

Competition between individuals of the same or different species affects spatial distribution of organisms at any given time. Consequently, a species geographical distribution is related to population dynamics through density-dependent processes. Small Arctic rodents are important prey species in many Arctic ecosystems. They commonly show large cyclic fluctuations in abundance offering a potential to investigate how landscape characteristics relates to density-dependent habitat selection. Based on long-term summer trapping data of the Norwegian lemming (Lemmus lemmus) in the Scandinavian Mountain tundra, we applied species distribution modeling to test if the effect of environmental variables on lemming distribution changed in relation to the lemming cycle. Lemmings were less habitat specific during the peak phase, as their distribution was only related to primary productivity. During the increase phase, however, lemming distribution was, in addition, associated with landscape characteristics such as hilly terrain and slopes that are less likely to get flooded. Lemming habitat use varied during the cycle, suggesting density-dependent changes in habitat selection that could be explained by intraspecific competition. We believe that the distribution patterns observed during the increase phase show a stronger ecological signal for habitat preference and that the less specific habitat use during the peak phase is a result of lemmings grazing themselves out of the best habitat as the population grows. Future research on lemming winter distribution would make it possible to investigate the year around strategies of habitat selection in lemmings and a better understanding of a fundamental actor in many Arctic ecosystems.publishedVersio

Cohesin-Mediated Chromatin Interactions and Autoimmunity

Proper physiological functioning of any cell type requires ordered chromatin organization. In this context, cohesin complex performs important functions preventing premature separation of sister chromatids after DNA replication. In partnership with CCCTC-binding factor, it ensures insulator activity to organize enhancers and promoters within regulatory chromatin. Homozygous mutations and dysfunction of individual cohesin proteins are embryonically lethal in humans and mice, which limits in vivo research work to embryonic stem cells and progenitors. Conditional alleles of cohesin complex proteins have been generated to investigate their functional roles in greater detail at later developmental stages. Thus, genome regulation enabled by action of cohesin proteins is potentially crucial in lineage cell development, including immune homeostasis. In this review, we provide current knowledge on the role of cohesin complex in leukocyte maturation and adaptive immunity. Conditional knockout and shRNA-mediated inhibition of individual cohesin proteins in mice demonstrated their importance in haematopoiesis, adipogenesis and inflammation. Notably, these effects occur rather through changes in transcriptional gene regulation than through expected cell cycle defects. This positions cohesin at the crossroad of immune pathways including NF-kB, IL-6, and IFNγ signaling. Cohesin proteins emerged as vital regulators at early developmental stages of thymocytes and B cells and after antigen challenge. Human genome-wide association studies are remarkably concordant with these findings and present associations between cohesin and rheumatoid arthritis, multiple sclerosis and HLA-B27 related chronic inflammatory conditions. Furthermore, bioinformatic prediction based on protein-protein interactions reveal a tight connection between the cohesin complex and immune relevant processes supporting the notion that cohesin will unearth new clues in regulation of autoimmunity

Återfall i brottslighet efter sluten ungdomsvård - En studie om hantering av unga lagförbrytare

Recidivism has always been a common problem. Young people, who are convicted and subjected to closed institutional youth care detention (LSU) runs, due to their young age, a particularly high risk to reoffend. Swedish criminal statistics shows that as many as 60 percent relapse into crime within a year. The purpose of this essay is to investigate the causes that can be attributed to relapse into crime after being subjected to closed institutional youth care detention. This means that the essay seeks to clarify the motives behind the imposition of the sanction. Subsequently, I will examine whether the result of the sanction has become what the legislature intended. The questions are answered by processing legislative history, laws, statistics and criminal literature. The results of the examination are then problematized from a critical criminological perspective. LSU was introduced as a result of the UN Convention on the Rights of the Child in 1999. The law provides an alternative sanction to imprisonment for persons under 18. The idea behind the introduction was to contribute adequate care and a well-adapted treatment for offenders younger than 18 years. The legislator's intention was also to contribute with general and individual prevention, and as such prevent recidivism. Criminal statistics have shown that the sanction has not complied with individual prevention to the extent that the legislator intended. On the contrary the proportion of relapse has only increased. Consequently, the following question arises: Can closed institutional youth care detention, in cooperation with reasons related to the youths themselves, be a contributing factor to the increased percentage of recidivism? The conclusion of my thesis shows that youth crime can occur due to lack of social ties, unfavorable conditions at home, low self-control, previous crime, early crime debut, or a an ill-balanced sanction. If the institutional care detention is to be as effective as possible, it requires an individualized care with the child's best interest at heart. A good individualized care is best achieved through a close cooperation between the social service and pro-social contacts. It is important that institutional placement is as open as the situation may allow. Functioning time at the institution and good contact with family and friends is also related to better treatment results. To make the proportion of recidivism decrease, it requires greater efforts to evaluate and greater efforts to improve and secure adjustment in accordance with effective treatment theories.Återfall i brottslighet har under alla tider varit ett vanligt förekommande problem. Unga personer, dömda till sluten ungdomsvård, löper på grund av sin låga ålder extra stor risk att återfalla i brott. Svensk statistik uppvisar att så många som 60 procent återfaller i brottslighet redan inom ett års tid. Uppsatsens syfte är att utreda vilka orsaker som kan hänföras till återfall i brottslighet efter sluten ungdomsvård. Som i en del av detta söker framställningen klarlägga motiven bakom införandet av påföljden. Därefter utreds om resultatet av påföljden har blivit som lagstiftaren tänkt sig. Frågorna besvaras genom en bearbetning av förarbeten, lagar, statistik och straffrättslig litteratur. Resultatet av undersökningen problematiseras ur ett kritiskt kriminologiskt perspektiv. LSU infördes till följd av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) år 1999. Lagen erbjuder en alternativ påföljd till fängelse för personer under 18 år. Tanken bakom införandet var att påföljden skulle bidra med adekvat vård och en väl anpassad behandling för unga lagöverträdare. Lagstiftarens intention var att med hjälp av allmän- och individualpreventiva funktioner förebygga återfall i brott. Statistik har emellertid visat att påföljdens syfte inte har uppnåtts i den utsträckning som lagstiftaren tänkt sig. Andel återfall har istället ökat sedan påföljdens införande. Av denna anledning uppkommer frågan: Kan sluten ungdomsvård, i samverkan med orsaker relaterade till de unga själva, vara en bidragande faktor till ökad andel återfall i brott? Undersökningen visar att ungdomskriminalitet såväl kan bero på avsaknad av sociala band som ogynnsamma hemförhållanden, låg självkontroll, tidigare brottslighet, tidig brottsdebut eller en dåligt anpassad påföljd. För att institutionsbehandlingen ska bli så effektiv som möjligt krävs en individuellt anpassad vård med hänsyn till barnets bästa. En sådan vård uppnås bäst genom ett nära samarbete med socialtjänst, prosociala kontakter och det i övrigt omgivande samhället. Det är viktigt att institutionsplaceringen blir så öppen som situationen kan tillåta. Fungerande institutionsperioder och god kontakt med familj och vänner är relaterat till ett bättre behandlingsresultat. För att andel återfall i brottslighet i fortsättningen ska minska, behövs bättre insatser för utvärdering och bättre insatser för att säkra anpassning i enlighet med effektiva behandlingsteorier

En resa om hälsa i reality-TV : En multimodal kritisk diskursanalys av TV-serien Den stora hälsoresan- från soffpropp till superkropp

Studiens syfte är att öka förståelse för hur diskurser om hälsa kommer till uttryck med särskilt fokus på coachningsituationerna i TV-serien Den stora hälsoresan- från soffpropp till superkropp. Reality-programmet går under genren makeover och handlar om svenska kändisar som ska ta sig igenom träningsupplägget 16 weeks of hell. Analysen använder sig av en multimodal kritisk diskursanalys där språkliga och visuella aspekter analyseras. Det teoretiska ramverk som används i analysarbetet av det empiriska materialet är makt, diskurs, makover-genre och medier i förhållande till kropp och hälsa. Teorierna bidrar till en ökad förståelse för hur olika hälsodiskurser framställs i programmet. Resultatet av analysen identifierade fyra olika diskurser för hur hälsa kommer till uttryck i relationen expert och deltagare. I slutdiskussionen diskuteras resultatet till tidigare studier och teorier. Det utmärkande för studien är de utmanande hälsodiskurser som återfinns i resultatet där maktförhållandet mellan expert och deltagare utmanas.

En resa om hälsa i reality-TV : En multimodal kritisk diskursanalys av TV-serien Den stora hälsoresan- från soffpropp till superkropp

Studiens syfte är att öka förståelse för hur diskurser om hälsa kommer till uttryck med särskilt fokus på coachningsituationerna i TV-serien Den stora hälsoresan- från soffpropp till superkropp. Reality-programmet går under genren makeover och handlar om svenska kändisar som ska ta sig igenom träningsupplägget 16 weeks of hell. Analysen använder sig av en multimodal kritisk diskursanalys där språkliga och visuella aspekter analyseras. Det teoretiska ramverk som används i analysarbetet av det empiriska materialet är makt, diskurs, makover-genre och medier i förhållande till kropp och hälsa. Teorierna bidrar till en ökad förståelse för hur olika hälsodiskurser framställs i programmet. Resultatet av analysen identifierade fyra olika diskurser för hur hälsa kommer till uttryck i relationen expert och deltagare. I slutdiskussionen diskuteras resultatet till tidigare studier och teorier. Det utmärkande för studien är de utmanande hälsodiskurser som återfinns i resultatet där maktförhållandet mellan expert och deltagare utmanas.

Kalamarksmordet : En analys av medias skildring av Kaj Linna som gärningsperson

Syftet med studien är att undersöka och analysera hur den utpekade gärningspersonen Kaj Linna skildrats i svensk media vid tre skilda tidsperioder; innan domen, efter domen och efter strafftidens slut. Grunden för studien är Nils Christies teoretiska begrepp den ideala gärningsmannen och det ideala offret. I studien konstateras även att Christies begrepp, i grund och botten är genuskonstruerade, varför det dessutom anläggs ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom studien fokuserar på konstruktionen av Kaj Linna över tid grundar sig studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt i konstruktivismen. Materialet har analyserats med hjälp av en narrativ analys i kombination med en strukturell och tematisk analys på så sätt att vi har skapat en kronologiskt, narrativt berättande text och därefter använt en tematisk och strukturell analys för att tolka berättelserna och för få ett djup i analysen. Det innebär att urvalet av material har skett genom att vi varit följsamma och uppmärksamma på de huvudteman och underteman som framkommit inom ramen av studiens teoribildning och tidigare forskning. Resultatet av studien visar att Kaj Linna pendlat från att konstrueras som en förövare på insidan/icke ideal gärningsman till att konstrueras som en förövare på utsidan/ideal gärningsman för att slutligen framställas som ett offer för staten. Trots att Kaj Linna varit densamma under hela händelseförloppet har media, beroende på den rättsliga situationen, framhävt olika sidor och egenskaper hos honom. I vissa sammanhang har han konstruerats som en ond, monstruös, känslokall och avvikande man och i andra sammanhang som en driven, affärsinriktad, positiv och omtänksam familjeman. Det har således varit fråga om en rollblandning där Kaj Linna inledningsvis framställts som gärningsman och slutligen som offer. I liknande resningsmål kan det tänkas bli aktuellt med en omvridning av det kriminologiska begreppet victim-turned-offender till offender-turned-victim. Det får dock inte förglömmas att resning är ett extraordinärt rättsmedel som, i Sverige, används med stor restriktivitet. Resultatet av studien visar emellertid att en rollblandning av gärningsman och offer är möjlig i båda riktningarna, vilket också är ett utvecklingsbart och högst relevant framtida forskningsområde

Gothenburg, the city of experience : A study about an event as an attraction to a destination.

Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform då turistprodukten är sammansatt av upplevelser och händelser av en plats där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turistdestinationer är det betydelsefullt att förstärka och förändra en destinations image och att vara uppmärksamma på en destinations behov för att vara attraktiv både lokalt som globalt. Destinationer står idag för ökade ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som destinationen måste ta till vara på för att överleva och sätta sitt namn på kartan. Syftet med studien är att belysa och få fram hur de tre organisationerna Svenska Mässan, Göteborg & Co samt Got Event arbetar med sin destinationsmarknadsföring för att attrahera turister ur ett evenemangsperspektiv. Studien har även till syfte att belysa om evenemang bidrar till att stärka stadens image och varumärke då dessa två begrepp har en central roll i uppsatsen. Göteborg är en stad som kännetecknas av både närhet till skog och hav som bidrar till stadens särprägel. Göteborg är en stad där det mesta finns inom gångavstånd där begreppet ”within walking distance” har fått en betydelsefull roll för staden. Marknadsföringen av staden riktar sig till flera olika målgrupper då de olika organisationerna som arbetar med marknadsföringen av Göteborg har sina specifika målgrupper som de riktar sig mot. Göteborg marknadsförs genom ett unikt nätverk då de olika organisationerna inom området har byggt upp ett starkt samverkansnätverk där de tillsammans bidrar till bilden av Göteborg. ”One destination – One voice” har kommit att bli deras rättesnöre i marknadsföringen av staden. Studien är av kvalitativ karaktär och har sin utgångspunkt i empirin som syftar till att undersöka ett fåtal fall på djupet vilket kännetecknas av en induktiv ansats då undersökningsmetoden är en fallstudie. Förståelse snarare än förklaringar är vad som är centalt för uppsatsen då vi utgått ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Studiens empiriska resultat har belyst hur de olika organisationerna marknadsför staden och för att förstå denna process så har vi tittat på teoretiska begrepp som destinationsmarknadsföring, varumärke, image, marknadskommunikation samt evenemang. Genom analysen fick vi fram nätverkets betydelse vid marknadsföringen av staden där även närhet och begreppet trippel bottom line med de tre dimensionerna ekonomiskt, socialt och miljömässigt är av stor betydelse för staden och dess varumärke. Analysen bidrog dessutom till att lyfta fram Göteborg som en evenemangsstad där evenemang och upplevelser redan uppmärksammes på 20-talet vid firandet av Göteborgs 300-års jubileum vilket även blev startskottet för att sätta staden på kartan. Avslutningsvis återfinns egna reflektioner och förslag på fortsatt forskning inom området för destinationsmarknadsföring.Program: Kandidatutbildning i företagsekonom

Kalamarksmordet : En analys av medias skildring av Kaj Linna som gärningsperson

Syftet med studien är att undersöka och analysera hur den utpekade gärningspersonen Kaj Linna skildrats i svensk media vid tre skilda tidsperioder; innan domen, efter domen och efter strafftidens slut. Grunden för studien är Nils Christies teoretiska begrepp den ideala gärningsmannen och det ideala offret. I studien konstateras även att Christies begrepp, i grund och botten är genuskonstruerade, varför det dessutom anläggs ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom studien fokuserar på konstruktionen av Kaj Linna över tid grundar sig studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt i konstruktivismen. Materialet har analyserats med hjälp av en narrativ analys i kombination med en strukturell och tematisk analys på så sätt att vi har skapat en kronologiskt, narrativt berättande text och därefter använt en tematisk och strukturell analys för att tolka berättelserna och för få ett djup i analysen. Det innebär att urvalet av material har skett genom att vi varit följsamma och uppmärksamma på de huvudteman och underteman som framkommit inom ramen av studiens teoribildning och tidigare forskning. Resultatet av studien visar att Kaj Linna pendlat från att konstrueras som en förövare på insidan/icke ideal gärningsman till att konstrueras som en förövare på utsidan/ideal gärningsman för att slutligen framställas som ett offer för staten. Trots att Kaj Linna varit densamma under hela händelseförloppet har media, beroende på den rättsliga situationen, framhävt olika sidor och egenskaper hos honom. I vissa sammanhang har han konstruerats som en ond, monstruös, känslokall och avvikande man och i andra sammanhang som en driven, affärsinriktad, positiv och omtänksam familjeman. Det har således varit fråga om en rollblandning där Kaj Linna inledningsvis framställts som gärningsman och slutligen som offer. I liknande resningsmål kan det tänkas bli aktuellt med en omvridning av det kriminologiska begreppet victim-turned-offender till offender-turned-victim. Det får dock inte förglömmas att resning är ett extraordinärt rättsmedel som, i Sverige, används med stor restriktivitet. Resultatet av studien visar emellertid att en rollblandning av gärningsman och offer är möjlig i båda riktningarna, vilket också är ett utvecklingsbart och högst relevant framtida forskningsområde

Monocyte Chemoattractant Protein-1 in Antineutrophil Cytoplasmic Autoantibody-Associated Vasculitis : Biomarker Potential and Association with Polymorphisms in the MCP-1 and the CC Chemokine Receptor-2 Gene

Antineutrophil cytoplasmic autoantibody- (ANCA-) associated vasculitis (AAV) are relapsing-remitting disorders with unpredictable prognosis. There is a need of biomarkers for distinguishing which patients will have a more severe outcome and also for predicting relapses in disease activity. This study confirms the previous results of urinary MCP-1 (uMCP-1) as a prognostic marker and explores its potential as a marker of disease activity. Method. 114 patients with AAV were followed regularly between 2002 and 2011 at Skåne University Hospital. Urine samples, blood samples, and clinical status were registered. The urine samples were analyzed in an in-house-developed ELISA. PCR-RLFP was used to analyze the MCP-1 and CCR2 genes. Results. Patients with severe prognosis had significantly higher levels of uMCP-1 compared to patients with nonsevere prognosis and healthy controls. Patients with renal damage had higher levels compared to patients who did not have renal damage. There was also a tendency of higher uMCP-1 levels in active disease as compared to remission. AA in the -2518 position in the MCP-1 gene was associated with a more severe outcome compared to the A/G or the G/G genotype. The A/A genotype were also associated with higher levels of uMCP-1. No significant associations were seen for the CCR2-V64I. Conclusion. This study confirmed the connection between high uMCP-1 levels and poor prognosis and also disease activity. It also suggests an association of the A/A genotype at position -2518 in the MCP-1 gene and poor prognosis in AAV. uMCP-1 is clearly a candidate biomarker of potential clinical value. The A/A genotype association needs further evaluation