Här går man

Det här är en kvalitativ studie, som syftar till att beskriva gångtrafikanters situation i några stadsmiljöer. Mer precist gäller det att få kunskap om förutsättningarna för att gå sett i ett brukarperspektiv och knutet till förutsättningarna i miljön. De metoder som har använts är ”deltagandekartering” (participative mapping) och fokusgruppssamtal. Frågor som belyses är: varför, var och vart man går och hur olika kategorier av fotgängare väljer att gå, samt vad omgivningen betyder i sammanhanget. Resultatet pekar ut frågor som utifrån brukarnas perspektiv framstår som viktiga, särskilt där det behövs ytterligare kunskap. Studien har genomförts i Luleå, Västerås och Älmhult. Kartering och fokusgrupper genomfördes med olika kategorier deltagare: Västerås: ungdomar 22 september 2010 respektive seniorer 23september 2010, Älmhult: seniorer respektive ungdomar: 14 oktober 2010 samt förvärvsarbetande: 3 maj 2011, Luleå: förvärvsarbetande: 25 oktober 2010 respektive föräldralediga: 26 oktober 2010. Alla sätt att färdas till fots ingår i projektet, även löpträning, men inga rullstolsburna har deltagit i den här studien. Alla möjliga anledningar att gå utomhus ingår, och variationen är stor mellan olika grupper och personer. Ungdomarna som intervjuades går framförallt av nyttoskäl – till och från skolan, träningen, bussen, tåget eller cykeln. Men det händer att de går när de träffas för att umgås eller går för att motionera. Fritidsintresse och socialt umgänge tycks påverka ungdomarnas gåendevanor mer än platsen. De intervjuade seniorerna och förvärvsarbetarna går av både nyttoskäl och för rekreation. Seniorernas hälsoläge har stor betydelse. En anledning till att förvärvsarbetarna går är att skona miljön, en annan är att ta sig till jobbet och en tredje är att få motion och därmed värna sin hälsa. Livssituationen påverkar vad som är särskilt viktigt när man går. För ungdomarna är det umgänge och möjligheten att träffa andra. För seniorerna är däremot jämna ytor, beläggning, underhåll och god vinterväghållning samt närhet till samhällsservice särskilt viktigt. Förvärvsarbetarna anger många faktorer som kan variera med gåenderesans syfte. Sammantaget framstår iden/effektiviteten, närheten till hemmet, omgivningens kvalitet, underlaget och tryggheten som viktiga aspekter. Ljus, trygghet och framkomlighet är särskilt viktigt för de föräldralediga. Vidare föredrar de att gå rundor istället för att gå samma väg fram och tillbaka. De föräldralediga menar att det är viktigt att det finns gång‐och cykelvägar som är separerade från övrig trafik, inte minst eftersom det är lättare att komma fram med barnvagn då. På GIS‐kartorna redovisar alla grupper (men de unga i mindre grad) många platser och vägar där omgivningens kvaliteter attraherar till att gå. Överlag är deltagarna nöjda med sin gåendemiljö. Man kommenterar att det finns bra gång‐ och cykelvägar och att miljön är ”fin”. Samtidigt tas problem upp. Seniorer i Västerås och Älmhult samt förvärvsarbetare i Älmhult menar att vinterväghållningen är dålig, att markbeläggningar på vissa ställen är väldigt ojämna och att höga kantstenar gör det svårt att ta sig fram. Oupplysta, grusade vägar uppskattas men det finns också önskemål om mer belysning och bättre beläggning på till exempel strandpromenader. Möjligheten att träffa bekanta bidrar till intresset för att gå i tätorten. På kartorna kan vi se att promenader utan direkta mål ofta riktar sig utåt mot natur och stränder än inåt mot centrum. Olika typer av problem verkar i vissa fall åldersrelaterade. I Älmhult uppger ungdomarna att de största problemen är att bilarna kör för fort utanför skolan. För seniorerna i såväl Älmhult som Västerås är de största problemen snöröjning vintertid och ojämna gångytor som ger vattensamlingar och risk för att snubbla. I Älmhult saknar seniorerna bra övergångställen. Både seniorer och förvärvsarbetare i Älmhult ser de tre tunnlarna under järnvägen som problem, de vet inte vilka regler som gäller vid passage och upplever att tunnlarna är trånga och mörka. I Västerås anser seniorer att det är otryggt vid Bäckby centrum kvällstid då det samlas många ungdomar där. Det rådet dock delade meningar om från vilken tid på kvällen det är otryggt. I Luleå uppger förvärvsarbetarna att nedskräpning är ett stort problem. De tar även upp problem med vinterväghållningen de vintrar då temperaturen pendlar kring nollstrecket. De största problemen som de föräldralediga tar upp är farliga ställen där de korsar vägar, avsaknad av toaletter, få papperskorgar och att det saknas bänkar. Felplacerade gångtunnlar tycks vara är ett allmänt problem i bostadsområdena i Västerås och Luleå. Naturen och att det är ”fint” anses allmänt vara det bästa med gåendemiljöerna på alla platser. Ungdomarna i Västerås uppger ändå att det bästa med gåendemiljön där är kommunikationen mellan ungdomarna. De tar inte upp något om hur det ser ut. I Älmhult däremot pratar ungdomarna om Näset vid sjön Möckeln. Förvärvsarbetarna i både Älmhult och Luleå tar upp tillgången på och gång‐ och cykelvägar som det bästa i sina respektive orter. I Älmhult är även ”närheten till allt” något av det bästa med gåendemiljön. De föräldralediga liksom de förvärvsarbetande i Luleå uppskattar särskilt att det finns många vägar att välja på och speciellt möjligheten att gå utmed vatten. När det gäller samspelet med andra trafikanter tycker ungdomarna att det fungerar bra eller åtminstone helt okej mellan cyklister och gående. Seniorerna och de förvärvsarbetande i Älmhult är av annan uppfattning. Här är de enkelriktade cykelbanorna i centrum ett bekymmer. Cyklister cyklar i fel riktning och bilister parkerar på cykelbanorna. I Västerås menar seniorerna att cyklisterna inte hörs utan plötsligt dyker upp. I Luleå uppger både förvärvsarbetare och föräldralediga att mopederna är ett problem eftersom de kör på gång‐ och cykelbanorna och väldigt fort. Några kör utan ljuddämpare och det skrämmer barnen. På kartorna markeras flera farliga platser med rörig biltrafik (Älmhult), korsningar med tung trafik (Luleå) och tunnlar med kollisionsrisk med cyklister (Älmhult). Vår fråga om vad som skulle kunna påverka fokusgruppsdeltagarna att gå mer visar sig vara ganska svår att svara på. I Västerås föreslås bland seniorerna att en vacker park skulle kunna attrahera till att gå mer. I Älmhult säger seniorer att en jämnare beläggning i centrum skulle få dem att gå mer. Förvärvsarbetarna i Älmhult har olika idéer om hur gåendet kan öka rent allmänt. Här kommer förslag om att röja bättre kring stigar (genvägar) i naturen och att satsa mer på kultur i den offentliga miljön. Bland de intervjuade förvärvsarbetarna i Luleå framkommer att tidsbrist, klimat och lättja påverkar dem. Någon idé om vad som skulle få dem att gå mer kommer inte upp. De föräldralediga uppger att fler snöröjda vägar och mer belysning skulle få dem att gå mer vintertid. Utan tvekan är färdsättet att gå viktigt för olika grupper människor och i många sammanhang. Det är tydligt att vuxna och äldre är positiva till att gå för rekreation, motion och hälsa, och att det finns de som tar sig till fots till vardagens nyttomål för att samtidigt få motion. Tidsbrist och intresset för hälsa kan därför ses som nyckelfaktorer i planering för ett ökat gående. Effektivitet och framkomlighet är viktigt ibland men också möjlighet till möten och att variera väg. Samspelet med andra trafikanter är inte sällan problematiskt, och en alltför komplicerad miljö kan precis som en mörk och ödslig leda till osäkerhet och otrygghet. Omgivningens upplevelsevärden såväl som ett jämnt underlag att gå på är nödvändiga förutsättningar för en i vid mening gångvänlig miljö

Kunskapsprodukter för lärarprofessionen – Skolforskningsinstitutets projekt 2016 och 2017

Syftet med denna artikel är att beskriva och diskutera vilka, för lärare, användbara och relevanta kunskapsprodukter som har genererats i 11 forskningsprojekt, finansierade av Skolforskningsinstitutet och beviljade år 2016 och 2017. Forskningsfrågorna är: Vad i resultaten kan ses som kunskapsprodukter och vilken karaktär har dessa? På vilka sätt har lärare medverkat i processen att ta fram dessa kunskapsprodukter? Sammantaget har 55 öppet tillgängliga granskade publikationer analyserats. Sex kvalitativt skilda kategorier av kunskapsprodukter har identifierats: 1) Kunnanden och förmågor, 2) Undervisnings- och lektionsdesign, 3) Didaktiska exempel, 4) Redskap, 5) Processer och metaperspektiv och 6) Generella eller kontextuella förutsättningar. Graden av medverkan från lärares sida har varierat avsevärt; från en aktiv medverkan, där lärare och forskare samarbetar på likvärdiga villkor, till en låg grad, där lärare primärt fungerar som bollplank eller forskningsobjekt. ENGLISH: Knowledge products for the teaching profession – Projects 2016 and 2017 funded by the Swedish Institute for Educational Research   This article examines the knowledge products of relevance to the teaching profession from eleven research projects funded by the Swedish Institute for Educational Research. A total of 55 openly accessible reviewed publications have been analysed. The aim is to describe and discuss which, for teachers, useful and relevant knowledge products that the research projects (granted 2016 and 2017) have yielded. The research questions are: What in the results can be interpreted as knowledge products and what is the characteristic of these? In what ways have teachers participated in the process of producing these knowledge products? Six qualitatively different categories of knowledge products have been identified as descriptions of: 1) Knowings and capabilities, 2) Teaching/lesson design, 3) Didactical examples, 4) Tools, 5) Processes and meta-perspectives, and 6) General or contextual preconditions. The degree of involvement of teachers has varied considerably, ranging from a high degree of active involvement, where teachers and researchers collaborate on equal terms, to a low degree of involvement where teachers primarily act as informants. Keywords: Knowledge products, Swedish Institute for Educational Research, practice-based research, teacher profession, teaching developmen

Identifying the Value of an eHealth Intervention Aimed at Cognitive Impairments: Observational Study in Different Contexts and Service Models

BACKGROUND: Value is one of the central concepts in health care, but it is vague within the field of summative eHealth evaluations. Moreover, the role of context in explaining the value is underexplored, and there is no explicit framework guiding the evaluation of the value of eHealth interventions. Hence, different studies conceptualize and operationalize value in different ways, ranging from measuring outcomes such as clinical efficacy or behavior change of patients or professionals to measuring the perceptions of various stakeholders or in economic terms. OBJECTIVE: The objective of our study is to identify contextual factors that determine similarities and differences in the value of an eHealth intervention between two contexts. We also aim to reflect on and contribute to the discussion about the specification, assessment, and relativity of the "value" concept in the evaluation of eHealth interventions. METHODS: The study concerned a 6-month eHealth intervention targeted at elderly patients (n=107) diagnosed with cognitive impairment in Italy and Sweden. The intervention introduced a case manager role and an eHealth platform to provide remote monitoring and coaching services to the patients. A model for evaluating the value of eHealth interventions was designed as monetary and nonmonetary benefits and sacrifices, based on the value conceptualizations in eHealth and marketing literature. The data was collected using the Mini-Mental State Examination (MMSE), the clock drawing test, and the 5-level EQ-5D (EQ-5D-5L). Semistructured interviews were conducted with patients and health care professionals. Monetary data was collected from the health care and technology providers. RESULTS: The value of an eHealth intervention applied to similar types of populations but differed in different contexts. In Sweden, patients improved cognitive performance (MMSE mean 0.85, SD 1.62, P<.001), reduced anxiety (EQ-5D-5L mean 0.16, SD 0.54, P=.046), perceived their health better (EQ-5D-5L VAS scale mean 2.6, SD 9.7, P=.035), and both patients and health care professionals were satisfied with the care. However, the Swedish service model demonstrated an increased cost, higher workload for health care professionals, and the intervention was not cost-efficient. In Italy, the patients were satisfied with the care received, and the health care professionals felt empowered and had an acceptable workload. Moreover, the intervention was cost-effective. However, clinical efficacy and quality of life improvements have not been observed. We identified 6 factors that influence the value of eHealth intervention in a particular context: (1) service delivery design of the intervention (process of delivery), (2) organizational setup of the intervention (ie, organizational structure and professionals involved), (3) cost of different treatments, (4) hourly rates of staff for delivering the intervention, (5) lifestyle habits of the population (eg, how physically active they were in their daily life and if they were living alone or with family), and (6) local preferences on the quality of patient care. CONCLUSIONS: Value in the assessments of eHealth interventions need to be considered beyond economic terms, perceptions, or behavior changes. To obtain a holistic view of the value created, it needs to be operationalized into monetary and nonmonetary outcomes, categorizing these into benefits and sacrifices

Baseline findings and safety of infrequent vs. frequent screening of human papillomavirus vaccinated women

Less frequent cervical cancer screening in human papillomavirus (HPV) vaccinated birth cohorts could produce considerable savings without increasing cervical cancer incidence and loss of life-years. We report here the baseline findings and interim results of safety and accuracy of infrequent screening among HPV16/18 vaccinated females. The entire 1992-1994 birth-cohorts (30,139 females) were invited to a community-randomized HPV16/18-vaccination trial. A total of 9,482 female trial participants received HPV16/18-vaccination in 2007-2009 at age of 13-15. At age 22, 4,273 (45%) of these females consented to attend a randomized trial on frequent (ages 22/25/28; Arm 1: 2,073 females) vs. infrequent screening (age 28; Arm 2: 2,200 females) in 2014-2017. Females (1,329), who had got HPV16/18 vaccination at age 18 comprised the safety Arm 3. Baseline prevalence and incidence of HPV16/18 and other high-risk HPV types were: 0.5% (53/1,000 follow-up years, 10(4)) and 25% (2,530/10(4)) in the frequently screened Arm 1; 0.2% (23/10(4)) and 24% (2,413/10(4)) in the infrequently screened Arm 2; and 3.1% (304/10(4)) and 23% (2,284/10(4)) in the safety Arm 3. Corresponding prevalence of HSIL/ASC-H and of any abnormal cytological findings were: 0.3 and 4.2% (Arm 1), 0.4 and 5.3% (Arm 2) and 0.3 and 4.7% (Arm 3). Equally rare HSIL/CIN3 findings in the infrequently screened safety Arm A3 (0.4%) and in the frequently screened Arm 1 (0.4%) indicate no safety concerns on infrequent screening despite the up to 10 times higher HPV16/18 baseline prevalence and incidence in the former.Peer reviewe

Long-term tolerability and efficacy after initial PegIFN-alpha addition to dasatinib in CML-CP : Five-year follow-up of the NordCML007 study

Objectives Treatment-free remission (TFR) has emerged as a treatment goal in chronic myeloid leukemia in the chronic phase (CML-CP). Attempts to increase proportion of patients achieving TFR include combination of tyrosine kinase inhibitors (TKI) and other drugs. Interferon-alpha in addition to TKI has shown promising efficacy but with dose-dependent toxicity and discontinuations. NordCML007 was initiated to study the efficacy and safety of low dose pegylated IFN-alpha (PegIFN-alpha) in combination with dasatinib (DAS) in CML-CP. Methods Forty patients with newly diagnosed CML-CP were given DAS upfront. After month 3 (M3) 15 mu g/wk of PegIFN-alpha was added and increased to 25 mu g/wk from M7 until M15. DAS treatment was continued and adverse events and BCR-ABL1 qRT-PCR values were reported yearly after M24. Results from M1 to M18 have previously been published, and here we present long-term data. Results After 5 years of follow-up, there were no suspected unexpected serious adverse reactions, no increase in serosal effusions, no disease progressions and no CML-related deaths. Rates of MR3.0 (MMR), MR4.0 and MR4.5 were 84.6%, 64.1% and 51.3% respectively at M60, and 95% of patients reached MMR at some point during the study. Conclusion Initial addition of PegIFN-alpha to DAS shows good long-term efficacy without increased toxicity.Peer reviewe

Human papillomavirus vaccine efficacy against invasive, HPV-positive cancers : population-based follow-up of a cluster-randomised trial

Background Human papillomavirus (HPV) vaccination protects against HPV, a necessary risk factor for cervical cancer. We now report results from population-based follow-up of randomised cohorts that vaccination provides HPV-type-specific protection against invasive cancer. Methods Individually and/or cluster randomised cohorts of HPV-vaccinated and non-vaccinated women were enrolled in 2002-2005. HPV vaccine cohorts comprised originally 16-17 year-old HPV 16/18-vaccinated PATRICIA (NCT00122681) and 012 trial (NCT00169494) participants (2465) and HPV6/11/16/18-vaccinated FUTURE II (NCT00092534) participants (866). Altogether, 3341 vaccines were followed by the Finnish Cancer Registry in the same way as 16 526 non-HPV-vaccinated controls. The control cohort stemmed from 15 665 originally 18-19 years-old women enrolled in 2003 (6499) or 2005 (9166) and 861 placebo recipients of the FUTURE II trial. The follow-up started 6 months after the clinical trials in 2007 and 2009 and ended in 2019. It was age aligned for the cohorts. Findings During a follow-up time of up to 11 years, we identified 17 HPV-positive invasive cancer cases (14 cervical cancers, 1 vaginal cancer, 1 vulvar cancer and 1 tongue cancer) in the non-HPV-vaccinated cohorts and no cases in the HPV-vaccinated cohorts. HPV typing of diagnostic tumour blocks found HPV16 in nine cervical cancer cases, HPV18, HPV33 and HPV52 each in two cases and HPV45 in one cervical cancer case. The vaginal, vulvar and tongue cancer cases were, respectively, positive for HPV16, HPV52/66 and HPV213. Intention-to-treat vaccine efficacy against all HPV-positive cancers was 100% (95% CI 2 to 100, p Interpretation Vaccination is effective against invasive HPV-positive cancer.Peer reviewe

Molecular status 36 months after TKI discontinuation in CML is highly predictive for subsequent loss of MMR-final report from AFTER-SKI

Non peer reviewe