Norepinephrine Involvement in the Intermittent Swim Stress-Induced Deficit in Spatial Learning and Memory

Learning and memory impairments are often caused by stress disorders including depression. The present study investigated the involvement of norepinephrine in the swim stress-induced deficits of spatial learning and memory. Exposure to intermittent swim stress (ISS) followed by learning and memory tests in the Morris water maze (MWM) were used to investigate this relationship. The ISS paradigm consists of intermittent exposure to cold water, producing stress responses in rats. Reboxetine, a norepinephrine selective reuptake inhibitor (NSRI), was employed to investigate whether this compound reverses the ISS-induced deficit. In other words, rats exposed to the ISS, were hypothesized to experience impaired learning and subsequent deficits in memory while rats treated with reboxetine that are also exposed to stress will not experience these deficits. In order to provide further evidence that reboxetine reverses the affect of the ISS on spatial learning and memory, a 24-hour post-stress assessment in the MWM in one single massed session of 18 trials (9 blocks of 2 trials each) on the day following the ISS was performed. This provided verification that ISS-induced deficits in spatial learning and memory are sensitive to the effects of reboxetine thereby implicating that norepinephrine is a crucial contributor to this phenomenon. It was hypothesized that if norepinephrine is involved in depressive behaviors caused by stress, then reboxetine will attenuate any deficits produced by the ISS paradigm in the learning and memory trials performed in the MWM

The politics of evidence: towards critical deliberative governance in sustainable development

Recent debates about environmental governance emphasize the roles of participation, evidence and deliberation. Authors have discussed how deliberative theory can deepen commitments to public participation in policy debates. Evidence, however, is often presented as neutral and objective fact, and on this basis is privileged in policy debates, preemptively defining environmental problems and solutions. Under this circumstance, how can policy processes take deliberation seriously? How can the politics of evidence be identified and openly addressed by participants in policy processes? These research questions are addressed by analyzing three cases of environmental governance mechanisms, in the developing country context of Paraguay. The cases were selected for their emphasis on evidence and participation in decision-making. Also, each brings into question the politics of evidence, as their policy implications have raised debate and contention. The specific governance mechanisms explored in this study are: 1) land classification for conservation and rural development; 2) land use planning scenarios generated with a computer modeling program; and, 3) the development of global certification standards for soy production within the ‘Roundtable on Responsible Soy’. Each is seen as a means of addressing what is widely seen as rapid and extensive environmental degradation in Paraguay, and also the historic and continued exclusion of much of the public in environmental decision-making. The principal findings of my analysis are that i) public participation in environmental governance is often constrained by what is considered evidence; and ii) evidence is considered such because it is assumedly based on fact, but evidence-based arguments are influenced by social and political factors. As a result of these findings, I argue for a new approach to environmental governance – critical deliberative governance. A reflexive, non-essentialist approach to knowledge strengthens deliberation, by making explicit the social basis for authority and credibility, and opening up its tenets to debate. This critical approach to knowledge is vital for a democracy in which normative arguments are not effectively closed off by formal and authoritative expertise

”Åh nej! Boken stängs! Håll emot!” : Multimodalitet som interaktionsskapande verktyg i Boken som inte ville bli läst

Avhandlingens fokus ligger på hur interaktion skapas mellan verket och läsaren i den multimodala bilderboken Boken som inte ville bli läst (2020). Verket handlar om en vuxen och ett barn som försöker läsa en bok som gör allt den kan för att inte bli läst. Materialet är till sin natur multimodalt, vilket innebär att flera modaliteter utöver skrift används, exempelvis bild, färg och typsnitt (Björkvall 2009:13). Modaliteterna inverkar på hur läsaren närmar sig materialet, och i detta material används de också för att aktivera läsaren medan hen läser. Analysen sker genom ett socialsemiotiskt ramverk utarbetat främst av Halliday och Kress & van Leeuwen (2006). Syftet med studien är att undersöka vilka resurser som används i interaktionsskapande syfte, samt hurdana interaktiva handlingar som skapas med hjälp av multimodalitet. Verket är tydligt skapat för en högläsningssituation. Analysen visar att de olika modaliteterna samverkar och lockar läsaren till att utföra både fysiska och språkliga handlingar. Detta sker bland annat genom beskrivningar av hur boken förvandlas till något, såsom att boken blir till en ratt. Det förekommer både obligatoriska och frivilliga handlingar som läsaren bör utföra. Skrift, språkhandlingar och illustrationer påverkar hur läsaren tar del av innehållet och förstärker ofta varandra. Också kompositionella val och innehållets utformning påverkar den läsarhandling som skapas, såsom att fylla i egna ord på ett uppslag där det finns luckor i skriften. Av språkhandlingarna förekommer uppmaningar eller instruktioner till läsaren ofta dolda i form av påståenden eller frågor. På grund av detta har läsaren en speciellt stor roll i läsningen, eftersom hen både direkt och indirekt deltar i att skapa handlingen i verket. Interaktion skapas genom språkhandlingar, typsnitt och placering. Bilderboken fungerar därmed som en interaktiv helhet som tar med sig läsaren och lyssnaren på ett äventyr som de själva får delta i och påverka

Klarspråk i skrivprocessen : en fallstudie av textproduktionen vid svenska bildningstjänster i Esbo stad

Denna avhandling fokuserar på klarspråk i skrivprocessen och inkluderar både text och kontext. För att få en djupare bild av klarspråk och dess genomförande är det viktigt med tillgång till textens bakomliggande kontext, eftersom detta ger kunskap om skrivprocessen och verksamheten, som påverkar klarspråkets genomförande, genomslag och möjligheter. Studiens syfte är att undersöka hur redigeringen av en broschyr går till vid svenska bildningstjänster i Esbo stad, med fokus på ändringar och motiveringar, den bakomliggande processen samt verksamheten i koppling till genomförande av klarspråk. I avhandlingens bakgrund och teoretiska referensram redogör jag för myndighetsspråk och klarspråk (Nord 2011; Nyström Höög, Söderlundh & Sörlin 2012; Nord 2017), samt kopplar detta till den finländska kontexten och dess normer (Hanell 2011; Tolvanen 2014, 2016; Lassus 2017a). En viktig aspekt är även kopplingen mellan klarspråk och språkpolitik samt realiserad tillämpning av klarspråksprojekt (Lind Palicki 2014; Nord 2014; Lind Palicki & Nord 2015). På broschyren genomförs en klarspråksanalys, främst utgående från klarspråksprinciper i Sommardahl (2012), men inkluderar även andra verk så som Hedlund (2006), Språkrådet (2014) och klarspråkstestet (Språkrådet u.å.). Materialet består av broschyren Välkommen till skolan (2020) samt intervjuer med broschyrens två redigerare. Intervjumaterialet ger både en mer helhetsmässig bild av processen samt konkreta detaljer och exempel kopplade till broschyren. Utgående från intervjumaterialet har redigerarna bearbetat textens disposition, innehåll och information, främst med tanke på den tänkta läsaren. Flera olika aspekter har tagits i beaktande av redigerarna, och dessa motiveras bland annat med att underlätta förståelse och inkludera relevant, väsentligt samt tydlig information. Dock har redigerarna inte explicit fokuserat på eller tagit klarspråksprinciperna i beaktande under redigeringsprocessens gång. Studiens klarspråksanalys visar ändå att broschyrerna till en stor del följer klarspråksprinciperna, speciellt med tanke på textens disposition, informationsurval och perspektiv. Broschyrens läsare är något som understryks mycket under intervjuerna, och majoriteten av ändringarna i broschyren som har gjorts kan kopplas till den tänkta läsaren. Utgående från intervjuerna och klarspråksanalysen är broschyrens innehåll och språk i stor grad mottagaranpassat. I kontrast till tidigare studier gällande klarspråk, har mottagaranpassningen i denna fallstudie spelat en stor roll i skrivprocessen, vilket även syns i den färdiga broschyren. Verksamheten vid svenska bildningstjänster i Esbo verkar i relativt stor grad ge möjligheter för klarspråk i broschyren. Trots att det inte handlar om explicita verktyg eller hjälpmedel för att uppnå klarspråk i broschyren, finns det ändå underliggande aspekter som skapar möjligheter för klarspråk. Majoriteten inom enheten verkar ha en positiv syn på klarspråk, mycket samarbete ingår och redigerarna har haft tillräckligt med tid för att redigera broschyren. Den viktigaste aspekten handlar ändå om redigerarna själva, eftersom de i detta fall till en stor grad genomfört ändringar som kan kopplas till klarspråk

Ljusföroreningars inverkan på den stora lysmasken, Lampyris noctiluca

I takt med att den globala urbaniseringen fortskrider, påverkas och förändras allt fler av världens livsmiljöer av mänsklig aktivitet, och olika slags antropogena störningar blir allt vanligare. Till dessa hör bl.a. sådana välkända fenomen som oljud och utsläpp, men också de mer diffusa ljusföroreningarna. Dessa störningar och miljöförändringar ställer nya krav på organismerna, och kan påverka det adaptiva värdet på olika livshistorie-egenskaper bundna till överlevnad, tillväxt samt reproduktion, vilka reglerar organismernas fitness. Effekterna av miljöförändringarna kan variera stort från individ till individ, och kan inverka både positivt, negativt eller neutralt på individens fitness, beroende av dess förmåga att anpassa sig till de nya förhållandena. Även om de flesta organismer både utsatts för och anpassat sig till förändringar av olika slag under sin evolutionära historia, har de av människan förorsakade miljöförändringarna uppstått under en så evolutionärt kort tidsperiod, att anpassningen till dessa vanligen utgör en extra stor utmaning. Så är också de första responserna på antropogena förändringar vanliga plastiska och beteenderelaterade, som en följd av temporala och spatiala begränsningar. Mängden ljusföroreningar, d.v.s. användandet av artificiella ljuskällor nattetid, ökar ständigt och artificiellt ljus förekommer både som direkt upplysning i form av bl.a. väg-, reklam- och fordonsbelysning, och som himlasken; ljus som sprids ut i atmosfären, upp till hundratals kilometer från källan. Livet på jorden har utvecklats under konstanta växlingar mellan ljus och mörker, och har anpassat sig till dessa då det bl.a. gäller biologiska rytmer och tidpunkten för aktivitet samt vila. Således kan den förlust av det naturliga mörkret ljusföroreningarna innebär medföra allvarliga konsekvenser. Den stora lysmasken, Lampyris noctiluca utnyttjar sig av bioluminescens för sin sexuella kommunikation. Då den stora lysmaskens honor lockar till sig flygande hanar genom att lysa, kan ljusföroreningar potentiellt ha en stor effekt på den sexuella signaleringen. En ökad ljusmängd kan dränka honornas naturliga ljussignaler under sig, och således försämra hanarnas chanser att upptäcka och urskilja de lysande honorna. Det är också möjligt att artificiellt ljus påverkar huruvida honorna alls lyser, och hur länge och var de väljer att lysa, eftersom honorna har förmågan att avläsa omgivningens ljusnivå och vanligen börjar lysa först då ljusnivåerna sjunkit tillräckligt. Då den vuxna lysmaskens livstid är mycket kort, honorna har en begränsad förmåga att förflytta sig och varje natt som förflyter utan parning utgör en risk, kunde artificiellt ljus ha en stor effekt på dessa insekters fitness. Arbetets målsättningar var att reda ut, hur artificiellt ljus inverkar på attraktionen av hanar, hur honornas responser på artificiellt ljus ser ut samt hur dessa eventuella responser påverkar lysmaskarnas möjligheter till att finna en lämplig partner. Det artificiella ljusets inverkan på den stora lysmaskens sexuella signalering samt honans förmåga att attrahera hanar undersöktes med hjälp av ett fält- samt ett laboratorie-experiment. Artificiella ljuskällor samt fällor med gröna LED-lampor placerades ut i juni 2017 i omgivningen av Tvärminne zoologiska station och antalet gånger hanar fångades in i de upplysta vs. de kontrollfällor som befann sig i mörker undersöktes statistiskt med GLMM. Också vädrets inverkan på sannolikheten för att hanar fångas in undersöktes. Honor fångades in från fältet, och placerades i en arena med en vit LED-lampa i ena ändan. Honornas beteende samt rörelse undersöktes och analyserades med logistisk regression samt ANOVA i förhållande till de kontrollhonor som placerats i arenor där ljuskällan hölls avstängd. Artificiellt ljus inverkar signifikant på ifall hanar fångas in eller ej, samt på andelen lysande honor och andelen honor som väljer att söka skydd. Även vädret påverkar hanarna. Både beteendet samt den sexuella signaleringen påverkas: hanarna har svårare att finna honor under artificiellt ljus, färre honor lyser, och honorna verkar inte heller förflytta sig till mörkare områden då de utsätts för artificiellt ljus. Andelen flygande hanar är högst då vädret är fördelaktigt. Då mängden ljusföroreningar ständigt ökar, lysmaskpopulationerna anses vara på tillbakagång, klimatförändringen medför mer instabilt väder och ljusföroreningarnas vidare följder ännu är dåligt kända, är ytterligare forskning, utveckling av lagstiftningen samt upplysning av allmänheten av största vikt. Allt större delar av jorden omfattas av mänsklig verksamhet, och dessa resultat stöder dem som fåtts från tidigare forskning, där antropogena störningar påvisats påverka beteendemönster och försvåra kommunikationen mellan organismer. Oberoende av om organismerna klarar av att anpassa sig till de antropogena störningar den mänskliga verksamheten ge upphov till eller ej, kommer dessa sannolikt att orsaka förändringar i både beteende och kommunikation hos ett flertal organismer. Då långtidseffekterna och de kombinerade effekterna av olika slags antropogena störningar tills vidare är dåligt kända, är ytterligare forskning av yttersta vikt

Reproduction under light pollution : maladaptive response to spatial variation in artificial light in a glow-worm

The amount of artificial light at night is growing worldwide, impacting the behaviour of nocturnal organisms. Yet, we know little about the consequences of these behavioural responses for individual fitness and population viability. We investigated if females of the common glow-wormLampyris noctiluca-which glow in the night to attract males-mitigate negative effects of artificial light on mate attraction by adjusting the timing and location of glowing to spatial variation in light conditions. We found females do not move away from light when exposed to a gradient of artificial light, but delay or even refrain from glowing. Further, we demonstrate that this response is maladaptive, as our field study showed that staying still when exposed to artificial light from a simulated streetlight decreases mate attraction success, while moving only a short distance from the light source can markedly improve mate attraction. These results indicate that glow-worms are unable to respond to spatial variation in artificial light, which may be a factor in their global decline. Consequently, our results support the hypothesis that animals often lack adaptive behavioural responses to anthropogenic environmental changes and underlines the importance of considering behavioural responses when investigating the effects of human activities on wildlife.Peer reviewe

OnTARi: an ontology for factors influencing therapy adherence to rehabilitation.

Background Adherence and motivation are key factors for successful treatment of patients with chronic diseases, especially in long-term care processes like rehabilitation. However, only a few patients achieve good treatment adherence. The causes are manifold. Adherence-influencing factors vary depending on indications, therapies, and individuals. Positive and negative effects are rarely confirmed or even contradictory. An ontology seems to be convenient to represent existing knowledge in this domain and to make it available for information retrieval. Methods First, a manual data extraction of current knowledge in the domain of treatment adherence in rehabilitation was conducted. Data was retrieved from various sources, including basic literature, scientific publications, and health behavior models. Second, all adherence and motivation factors identified were formalized according to the ontology development methodology METHONTOLOGY. This comprises the specification, conceptualization, formalization, and implementation of the ontology "Ontology for factors influencing therapy adherence to rehabilitation" (OnTARi) in Protégé. A taxonomy-oriented evaluation was conducted by two domain experts. Results OnTARi includes 281 classes implemented in ontology web language, ten object properties, 22 data properties, 1440 logical axioms, 244 individuals, and 1023 annotations. Six higher-level classes are differentiated: (1) Adherence, (2) AdherenceFactors, (3) AdherenceFactorCategory, (4) Rehabilitation, (5) RehabilitationForm, and (6) RehabilitationType. By means of the class AdherenceFactors 227 adherence factors, thereof 49 hard factors, are represented. Each factor involves a proper description, synonyms, possibly existing acronyms, and a German translation. OnTARi illustrates links between adherence factors through 160 influences-relations. Description logic queries implemented in Protégé allow multiple targeted requests, e.g., for the extraction of adherence factors in a specific rehabilitation area. Conclusions With OnTARi, a generic reference model was built to represent potential adherence and motivation factors and their interrelations in rehabilitation of patients with chronic diseases. In terms of information retrieval, this formalization can serve as a basis for implementation and adaptation of conventional rehabilitative measures, taking into account (patient-specific) adherence factors. OnTARi also enables the development of medical assistance systems to increase motivation and adherence in rehabilitation processes

Sexual selection for bright females prevails under light pollution

Peer reviewe

The color of artificial light affects mate attraction in the common glow-worm

Artificial light at night, often referred to as 'light pollution', isa global environmental problem that threatens many nocturnal organisms. One such species is the European common glow-worm (Lampyris noctiluca), in which reproduc-tion relies on the ability of sedentary bioluminescent females to attract flying males to mate. Previous studies show that broad-spectrum white artificial light interferes with mate attraction in this beetle. However, much less is known about wavelength-specific effects. In this study, we experimentally investigate how the peak wavelength (color) of artificial light affects glow-worm mate attraction success in the field by using dummy females that trap males landing to mate. Each dummy was illuminated from above by either a blue (peak wavelength: 452 nm), white (449 nm), yellow (575 nm), or red (625 nm) LED lighting, or light switched off in the control. We estimated mate attraction success as both the probability of attracting at least one male and the number of males attracted. In both cases, mate attraction success depended on the peak wavelength of the artificial light, with short wavelengths (blue and white) decreasing it more than long wavelengths (yellow and red). Hence, adjusting the spectrum of artifi-cial light can be an effective measure for mitigating the negative effects of light pollution on glow-worm reproduction.Peer reviewe