Accelerating 5G in the Nordic and Baltic region : steppingstones for cross border collaboration

Testbeds are pivotal in developing and deploying 5G infrastructure in the Nordic and Baltic region. This publication investigates the challenges, potentials and opportunities in a differentiated 5G regional landscape based on a SWOT analysis and mapping of the most advanced test facilities of the region. It aims to take the temperature of 5G activities, identifying valuable verticals such as the manufacturing industry, and indicating progress in a regional, national and cross-sectorial perspective. It provides insight into the region’s weaknesses and strongholds, as well as how important cross-border collaboration is in the fastforwarding 5G global race

Consumers experience of store communication : A comparative study on the differences in the experience of store communication between profit-driven stores and stores with a long-term sustainability perspective

Syftet med denna studie var att göra en jämförande undersökning av konsumenters upplevelse av butikskommunikationen i butiker vars primära mål är kortsiktig vinstmaximering, med den hos butiker där huvudfokuset snarare är hållbarhet och att bygga långsiktiga kundrelationer. Forskningsfältet avseende butikskommunikation har ett övergripande fokus på att öka försäljningen och generera vinst och tillväxt genom att locka konsumenter att konsumera. Det finns dock verksamheter som snarare vill uppmuntra konsumenter att handla måttligt, antingen på grund av en övergripande hållbarhetsinriktning eller försäljning av varor som till skydd för konsumenten bör begränsas. Studien har genomförts genom fokusgruppsintervjuer med konsumenter i tre olika åldersgrupper; 20-34 år, 35-49 år och 50-65 år, för att samla in data om hur konsumenter upplever olika typer av butikskommunikation. De aktuella butikerna för studien var Stadium, Ica och Systembolaget, de två första med ett tydligt fokus på att skapa vinst och försäljning och den sistnämnda med ett primärt fokus att begränsa konsumtionen av sitt sortiment till skydd för konsumenter. Studien visade att konsumenter upplever skillnader i butiker med ett primärt fokus på att skapa vinst genom en ökad försäljning, jämfört med butiker som arbetar för hållbarhet och långsiktiga relationer med sina kunder. På Ica och Stadium upplever konsumenterna ett fokus på försäljning med lockande inslag i butiksmiljön som dofter, kampanjer, skyltning och en mer framträdande presentation av sortimentet, bland annat genom tvingande kundvarv. Främst kan skillnaderna mellan butikerna ses i upplevelsen av avsaknad av säljande inslag i butiksmiljön hos Systembolaget, exempelvis till följd av en öppen butikslayout utan tvingande kundvarv, avsaknad av skyltar, kampanjer och extrapriser, personal som agerar rådgivande och informativt men inte säljande och ett sortiment som presenteras på ett avskalat och nedtonat sätt.The purpose of this study was to examine consumers experiences regarding store communication in stores where the primary focus is to generate a profit, compared to stores where the main focus is rather sustainability and building long-term customer relationships. The research field regarding store communication has an overall focus on maximizing sales and growth through attracting customers to consume. However, there are organizations that rather want to encourage customers to consume moderately, either because of an overall focus on sustainability or because they market goods that need to be limited to protect the customer.  The study was conducted through focus group interviews with consumers in three different age groups; 20-34 years, 35-49 years and 50-65 years, to collect data regarding consumer experiences of different types of store communication. The study included three stores, ICA, Stadium och Systembolaget, the first two with a clear focus on profits and the latter with a primary focus on limiting the consumption of their products for the benefit of the consumer.  The study showed that consumers experience differences in stores with a primary focus on profit through increased sales, compared to stores that rather work for sustainability and long-term relationships with their customers. At ICA and Stadium, consumers experience a focus on sales with attractive features like fragrances, campaigns, signs and a more prominent presentation of the assortment. The primary differences between the stores was seen in the experience of lack of selling elements in the store environment at Systembolaget, for example because of a more open store layout, the lack of campaigns or price reductions, staff that give advice and information but do not have a sales role, and an assortment presented in a toned down way.

Färdplan : Teknik, material och förmågor för hållbar industriell konkurrenskraft

En analys av den svenska industrins behov av kontinuerlig digitalisering, materialomställning, innovations- och transformationsförmåga samt kompetensförsörjning, i nuläget och 15 år framöver. Utförd av RISE med finansiering och stöd från Teknikföretagen och Vinnova.Version 1.0. Lanserad 6 maj 2020.En förkkortad sammanställning av denna rapport i form av en broschyr finns på länken:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ri:diva-44967</p

Sverige i halvledarvärlden – analys och förslag till strategi

Den brist på halvledare som industrin upplevt under 2021 har satt den annars tämligen anonyma halvledarindustrin i rampljuset såväl i Sverige som i Europa, USA och globalt. Hur länge denna brist kommer att bestå är en viktig fråga för industrin, som dock är svår att svara på. Enligt internationella analytiker kommer industrin att uppleva halvledarbrist fram till sommaren 2022 och eventuellt in på nästa höst eller eventuellt längre, varefter det föreligger en risk för överproduktion då lager förmodligen byggts upp bland avnämare. Erfarenheterna från tidigare halvledarbrister är att de så småningom övergår i överskott. Men den nuvarande bristen kan sannolikt kräva längre tid för detta än tidigare brister. Främsta skälet är att de halvledarfabriker som för närvarande är under uppbyggnad för att råda bot på bristen lider av samma överhettade försörjningskedjor som övrig industri, med förseningar av allt från vitala utrustningar till förbrukningsmateriel, och att det därför troligen kommer att ta längre tid än planerat att få dem i drift. Detta kan i värsta fall innebära att det rentav kan ta ett eller flera år längre tid än analytikerna förutspått innan försörjningsläget är normalt. Sverige är en del av det globala halvledarekosystemet – ett komplext ekosystem som kännetecknas av hög grad av arbetsfördelning, hög kapitalintensitet, hög kunskapsintensitet, långa produktionstider, stark internationalisering och starka inlåsningseffekter. Sverige interagerar med detta globala ekosystem på två sätt - som leverantör av produkter och tjänster i ett antal nischer där vi uppvisar global spetskompetens samt som avnämare av halvledarprodukter för industriella behov. Båda dessa sidor behöver stärkas för att a) våra SMF och stora företag ska kunna få tillgång till de halvledare och system byggda på halvledare som krävs för den produktion av produkter och tjänster som bidrar till Sveriges välstånd, b) svenska industriföretag ska kunna säkra tillgång till den kompetens och de tjänster som krävs då industrins produkter innehåller allt större mängd halvledare, och c) för att maximera möjligheterna för svenska halvledar- och elektronikinnovationer att hävda sig på världsmarknaden, och på så sätt bidra till landets välstånd. Det övergripande målet för Sverige bör vara att använda vår nationella styrka inom innovation som hävstång, och fokusera de starka specialiserade kompetenserna som finns här i landet, jämte långsiktiga investeringar i forskning inom halvledarteknik, systemdesign och halvledarmaterial, i syfte att med samlad kraft nå följande strategiska mål: 1) Etablera Sverige som ett halvledarinnovationsland genom att stärka vårt innovationssystem för halvledare och halvledarmaterial. 2) Få utväxling på de svenska investeringarna i forsknings- och innovationsinfrastruktur för design och produktion av halvledare. 3) Säkra och vidmakthåll en roll för Sverige i halvledarindustrin, inte minst genom svensk representation i de organ och församlingar som beslutar om framtida europeiska investeringar. För att nå dessa mål krävs stark samverkan mellan industri, akademi, institut och offentlig sektor, och långsiktiga såväl publika som privata investeringar i utbildning, forskningsinfrastruktur, test- och demonstrationsanläggningar och i startup- och scaleup-bolag. RISE åsikt är att Sverige därtill bör ta aktiv del i EU-initiativ som den europeiska halvledaralliansen (Alliance on Processor and Semiconductor Technologies) och European Chips Act. Påpekas bör att dessa mål är långsiktiga och kräver kontinuerligt arbete och finansiering under många år framöver. De löser inte industrins kortsiktiga behov av halvledare, och det kommer att ta tid att säkra industrins behov av halvledarkompetens. Med en väl genomförd strategi skulle dock dessa behov i högre grad kunna tillgodoses samtidigt som vårt lands bidrag till det globala halvledarekosystemet skulle växa kraftigt, till fromma för vårt gemensamma välstånd

Sverige i halvledarvärlden – analys och förslag till strategi

Den brist på halvledare som industrin upplevt under 2021 har satt den annars tämligen anonyma halvledarindustrin i rampljuset såväl i Sverige som i Europa, USA och globalt. Hur länge denna brist kommer att bestå är en viktig fråga för industrin, som dock är svår att svara på. Enligt internationella analytiker kommer industrin att uppleva halvledarbrist fram till sommaren 2022 och eventuellt in på nästa höst eller eventuellt längre, varefter det föreligger en risk för överproduktion då lager förmodligen byggts upp bland avnämare. Erfarenheterna från tidigare halvledarbrister är att de så småningom övergår i överskott. Men den nuvarande bristen kan sannolikt kräva längre tid för detta än tidigare brister. Främsta skälet är att de halvledarfabriker som för närvarande är under uppbyggnad för att råda bot på bristen lider av samma överhettade försörjningskedjor som övrig industri, med förseningar av allt från vitala utrustningar till förbrukningsmateriel, och att det därför troligen kommer att ta längre tid än planerat att få dem i drift. Detta kan i värsta fall innebära att det rentav kan ta ett eller flera år längre tid än analytikerna förutspått innan försörjningsläget är normalt. Sverige är en del av det globala halvledarekosystemet – ett komplext ekosystem som kännetecknas av hög grad av arbetsfördelning, hög kapitalintensitet, hög kunskapsintensitet, långa produktionstider, stark internationalisering och starka inlåsningseffekter. Sverige interagerar med detta globala ekosystem på två sätt - som leverantör av produkter och tjänster i ett antal nischer där vi uppvisar global spetskompetens samt som avnämare av halvledarprodukter för industriella behov. Båda dessa sidor behöver stärkas för att a) våra SMF och stora företag ska kunna få tillgång till de halvledare och system byggda på halvledare som krävs för den produktion av produkter och tjänster som bidrar till Sveriges välstånd, b) svenska industriföretag ska kunna säkra tillgång till den kompetens och de tjänster som krävs då industrins produkter innehåller allt större mängd halvledare, och c) för att maximera möjligheterna för svenska halvledar- och elektronikinnovationer att hävda sig på världsmarknaden, och på så sätt bidra till landets välstånd. Det övergripande målet för Sverige bör vara att använda vår nationella styrka inom innovation som hävstång, och fokusera de starka specialiserade kompetenserna som finns här i landet, jämte långsiktiga investeringar i forskning inom halvledarteknik, systemdesign och halvledarmaterial, i syfte att med samlad kraft nå följande strategiska mål: 1) Etablera Sverige som ett halvledarinnovationsland genom att stärka vårt innovationssystem för halvledare och halvledarmaterial. 2) Få utväxling på de svenska investeringarna i forsknings- och innovationsinfrastruktur för design och produktion av halvledare. 3) Säkra och vidmakthåll en roll för Sverige i halvledarindustrin, inte minst genom svensk representation i de organ och församlingar som beslutar om framtida europeiska investeringar. För att nå dessa mål krävs stark samverkan mellan industri, akademi, institut och offentlig sektor, och långsiktiga såväl publika som privata investeringar i utbildning, forskningsinfrastruktur, test- och demonstrationsanläggningar och i startup- och scaleup-bolag. RISE åsikt är att Sverige därtill bör ta aktiv del i EU-initiativ som den europeiska halvledaralliansen (Alliance on Processor and Semiconductor Technologies) och European Chips Act. Påpekas bör att dessa mål är långsiktiga och kräver kontinuerligt arbete och finansiering under många år framöver. De löser inte industrins kortsiktiga behov av halvledare, och det kommer att ta tid att säkra industrins behov av halvledarkompetens. Med en väl genomförd strategi skulle dock dessa behov i högre grad kunna tillgodoses samtidigt som vårt lands bidrag till det globala halvledarekosystemet skulle växa kraftigt, till fromma för vårt gemensamma välstånd

Measures to minimize greenhouse gas emissions from slurry storage

Kunskap om effektiva, funktionella och ekonomiska åtgärder krävs för att säkerställa små utsläpp av växthusgaser från lager med både orötad och rötad gödsel. I detta treåriga projekt har olika tänkbara åtgärder i flytgödsellager studerats genom mätning av växthusgaserna metan och lustgas under sommarförhållanden. Åtgärder som förlängd utrötningstid och surgörning av gödsel med svavelsyra, har utvärderats i RISE pilotskaleanläggning för lagring av flytgödsel. Åtgärder för att minska lustgasemissioner bildat i svämtäcke på gödselyta i ett fullskalelager har studerats på gårdsnivå. Kompletterande teoretiska beräkningar har utförts för att bedöma effekten av att täcka flytgödsellager samt laboratoriestudier av temperaturens påverkan på metangas-emissionerna. Grundläggande är att temperaturen har stor betydelse, vilket visades i laboratorieskalan. Vid ökad temperatur ökade metanproduktionen exponentiellt för rötad gödsel medan för orötad gödsel var ökningen betydligt mindre. De teoretiska värmebalansberäkningarna för lager med gödsel visade att beskuggning av gödselytan eller täckning av lager med vitt tak bör kunna reducera denna uppvärmning kraftigt på våren eftersom värmeinstrålningen från solljus till gödsellager kan förklarade största delen av gödselns uppvärmning. Studierna under första och sista året visade att metanemissionerna var signifikant större från gödseln när den var rötad än om den var orötad. Sammanlagda förlusterna av metan var 2,5 respektive fyra gånger så höga från den rötade gödseln under sommarlagringarna (ca fyra månader). Det betyder att det är speciellt viktigt att sätta in åtgärder vid lagring av rötad gödsel för att begränsa utsläppen av metan och därmed minska klimatpåverkan. En åtgärd för att få lägre metanemissioner från den rötade gödseln är att förlänga utrötningstiden, dvs. den hydrauliska uppehållstiden i rötkammaren. Studierna år 1 visar att vid en fördubblad uppehållstid, 48 dagar istället för 24 dagar, minskade metanemissionerna från lagret med 30 procent. På gårdar med rötningsanläggningar är ett gastätt tak med uppsamling av biogasen också en bra åtgärd för att effektivisera anläggningen och förhindra utsläpp av klimatgaser från lagret. Surgörning av flytgödsel med svavelsyra praktiseras främst i Danmark för att minska ammoniakavgången från flytgödsel, i stall, lager och vid spridning. Resultaten visar att det är en mycket effektiv metod för att minimera metangasemissionerna från lager med en reduktion med mer än 90 procent både för orötad och för rötad gödsel. Speciellt för gödselslag där det inte bildas naturligt svämtäcke kan surgörning vara intressant för att minska både ammoniak- och metanemissioner. Åtgärder som surgörning av svämtäcket för att minska lustgasemissioner visade sig inte behövas eftersom lustgasemissionerna var relativt låga, trots att svämtäcket var bortåt en halv meter tjockt. Den finhackade halmen som användes som strö, bildade ett slätt och tätt svämtäcke på gödselytan vilket troligen hämmande lustgasbildningen, till följd av att luften inte kunde penetrera skiktet. Så finhackningen av halmströ kan eventuellt vara i sig en tänkbar åtgärd, vilket också kan minska ströåtgången. Metanproduktionen från en rötkammare är ofta svår att mäta, och beräknas därför ofta indirekt utifrån producerad elproduktion. Ett exempel på nyckeltal för att visa klimateffektiviteten hos anläggningen visas där metanemissionerna från lager under sommaren var 10,2 % av producerad mängd metan från rötkammare vid enstegsrötning under 24 dagar respektive 5,5 % vid tvåstegsrötning under 48 dagar. På årsbasis blir procenttalen betydligt lägre eftersom emissionerna är låga under vintern.Ensuring low emissions of greenhouse gases from both undigested and digested animal slurry in storage requires a knowledge of effective, functional and economic measures. This three-year project has studied various potential measures for use in slurry storage. The greenhouse gases methane and nitrous oxide have been measured under summer conditions. Measures such as extended digestion time and acidification of slurry with sulfuric acid have been evaluated in a RISE pilot-scale plant for slurry storage. Measures to reduce nitrous oxide emissions formed in floating crust in a full-scale storage have been studied at farm level. Complementary theoretical calculations have been carried out to assess the effect of covering slurry stores. The impact of temperature on methane emissions has been studied in the laboratory. The fundamental point demonstrated on the laboratory scale is that the temperature is highly significant. As the temperature rose, methane production increased exponentially for digested slurry. For undigested slurry, the increase was considerably less. Most of the heat gained by the slurry can be attributed to solar radiation. Theoretical thermal balance calculations for slurry in storage indicated that it should be possible to reduce this heating significantly in spring by shading the slurry surface or provide the storage with a white roof. The studies in years 1 and 3 showed that methane emissions were significantly greater from digested than from undigested slurry. The total loss of methane from digested slurry was 2.5 and four times higher, respectively, during summer storage (approx. four months). It is therefore particularly important to implement measures to limit methane emissions from digested slurry in storage, thereby reducing the impact on the climate. One way to achieve lower methane emissions from digested slurry is to extend the duration of digestion, i.e. the hydraulic retention time in the digester. The studies in year 1 showed that doubling the retention time from 24 to 48 days reduced methane emissions from storage by 30 percent. At farms with digestion plants, a gas-tight roof with biogas collection is also an effective way to make the plant more efficient and prevent emissions of greenhouse gases from storage. Acidification of slurry with sulfuric acid is practiced in Denmark, to reduce ammonia emissions from slurry in housing, in storage and during spreading. The results show that it is also a very effective method for minimizing methane emissions from storage, with a reduction of more than 90 percent for both undigested and digested slurry. Acidification may be of interest as a way of reducing emissions of both ammonia and methane, particularly for types of slurry that do not naturally form a floating crust. Measures such as acidification of the floating crust to reduce nitrous oxide emissions did not prove to have effect because nitrous oxide emissions were relatively low, despite the floating crust being nearly half a metre thick. The chopped straw used for litter formed a smooth and dense floating crust on the surface of the slurry, and probably inhibited nitrous oxide formation because air was unable to penetrate the layer. Chopped straw litter in itself could therefore be a potential measure. This might also reduce straw consumption. Methane production from a digester is often difficult to measure and is therefore often calculated indirectly from the electricity produced. An example of key indicator for the climatic efficiency of the plant is given. For storage in summer, 10.2% of the methane produced was emitted during one-stage digestion over 24 days, and 5.5% during two-stage digestion over 48 days. The annual percentages are considerably lower because of low emissions in winter