Lärares syn på tystnadskultur

Det har påvisats att det finns en tystnadskultur bland lärare i Sverige. Hur den upplevs av lärarna är dock ännu inte klarlagt och syftet med studien är därmed att undersöka hur gymnasielärare i Göteborgsområdet upplever tystnadskultur på deras arbetsplats. Syftet är även att undersöka i vilken utsträckning lärarnas kön och ålder påverkar deras syn på tystnadskultur. Uppsatsen utgår ifrån flera teorier om att människan är konform samt att hon inte vill mista sin grupptillhörighet. Studien utgår även ifrån att arbetstagaren står i beroendeställning till sin arbetsgivare och att arbetsgivaren har ett handlingsutrymme där hen har ansvar över hur hen brukar sin makt. Slutligen tar studien utgångspunkt i att det finns återhållande krafter respektive drivkrafter bakom att bryta eller inte bryta en tystnadskultur och att dessa är avgörande för hur läraren agerar. En mixad metod användes och data samlades in genom en digital enkätundersökning som skickades ut till 1000 lärare. Deltagarna fick först svara på bakgrundsfrågor gällande deras kön, ålder och erfarenhet. Vidare fick deltagarna svara på frågor och påståenden rörande tystnadskultur där tystnadskultur var uppdelat i olika avsnitt. Dessa avsnitt var 1) “uttrycka åsikter”, 2) “göra misstag”, 3) “vara sig själv”, 4) “lyfta problem” och 5) “övergripande frågor om tystnadskultur”. 198 lärare svarade och därmed blev den totala svarsfrekvensen 19.8%. För att svara på frågeställningarna utfördes deskriptiva analyser, t-test, F-test, regressionsanalyser samt en tematisk analys. Huvudfyndet i studien är att lärarna upplever en tystnadskultur särskilt kopplat till situationer med sin arbetsgivare, ekonomiska sanktioner och deras kollegors respons. Lärarna upplevde även tystnadskultur i en viss utsträckning när det gällde att uttrycka sina åsikter, vara sig själva, göra misstag och lyfta problem. Slutsatsen som dras är att det beror på att lärarna står i stark beroendeställning till sin arbetsgivare samt att människan är konform och inte vill gå emot en rådande norm. Studien kunde inte signifikant fastställa att kön eller ålder har en påverkan på deltagarnas syn på tystnadskultur. Däremot visade studien motstridiga resultat eftersom kvinnor uppfattade att tystnadskulturen påverkade deras arbete i högre utsträckning än män. Slutsatsen som dras är att individer upplever tystnadskultur oavsett ålder och kön, men den kan påverka olika människor olika mycket beroende på egenskaper, en sådan egenskap kan vara könstillhörighet

”Målet en effektivare organisation : kommunikationens betydelse för organisationsförändring i en kommunal verksamhet”

Organisationsförändringar blir allt vanligare fenomen i såväl privata som offentliga organisationer. Förändringar i omgivningen förutsätter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. Organisationsförändringar anses ibland vara nödvändiga för att möta förändringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförändringar som genomförs når ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns något bästa sätt att genomföra en organisationsförändring dock tyder studier på att kommunikationen mellan ledare av organisationsförändringen och medarbetare i den organisation där organisationsförändringen implementeras, är viktigt för att nå ett lyckat slutresultat. Studien baseras på ett fall där en kommun genomför den största organisationsförändringen på cirka 40 år. Syftet med denna uppsats är att analysera hur kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna påverkar en organisationsförändring i en kommunal verksamhet. Syftet är även att belysa vilka effekter bristfällig eller utebliven kommunikation kan få i en pågående organisationsförändring.  För att besvara syftet med studien utfördes kvalitativa intervjuer med personer som berörs av den studerade verksamhetens organisationsförändringar. Genom denna metod undersöktes medarbetarnas och delar av förändringsledningens uppfattning om kommunikationen i den pågående organisationsförändringen. Författaren har valt att använda sig av teorier och modeller kring organisationsförändringar och kommunikation. Detta för att kunna analysera det empiriska materialet som insamlats för att sedan kunna dra slutsatser om syftet med studien. Respondenterna ansåg att det varit oroligt bland personalen under organisationsförändringen. De svarade även att många medarbetare inte hade klart för sig hur organisationsförändringen skulle påverka deras arbetssituation. Respondenterna berättade även att ryktesspridning varit påtaglig i organisationen och att medarbetarna inte varit klara med vilka arbetsuppgifter de skall ta sig an. Majoriteten av respondenterna ansåg även att de velat vara mer delaktiga i förändringsarbetet och att kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna varit bristande. Med stöd i tidigare forskning har tydlig och frekvent kommunikation av såväl envägskommunikation och tvåvägskommunikation kunnat minska oro, tvivel och ryktesspriding genom förändringsprocessen. Författaren kan efter studien dra slutsatsen att utebliven eller bristande kommunikation mellan förändringsledningen och medarbetare genom en organisationsförändring i en kommunal verksamhet kan bland annat bidra till oro bland medarbetarna, ryktesspridning i organisationen och tvivel till resultatet av organisationsförändringen

The Relationship Between Stress Mindset and Perceived Stress Among Swedish High School Students

Studien undersökte sambandet mellan stress mindset (individens övertygelser om stress) och upplevd stress hos gymnasieungdomar. 122 deltagare i åldrarna 16-19 år deltog i studien genom att svara på ett elektroniskt formulär. Frågorna bestod av Perceived Stress Scale (PSS-14), som undersökte upplevd stress, och Stress Mindset Measure (SMM), som undersökte deltagarnas mindset om stress. Resultatet visade en signifikant negativ korrelation mellan stress mindset och upplevd stress. Detta gav stöd till forskningshypotesen att övertygelsen att stress är skadligt har ett signifikant samband med hög upplevd stress hos gymnasieungdomar. Praktiska implikationer och framtida forskning diskuteras

The Political Economy of Regional Integration in Developing Countries

The Centre for Regional Science at Umeå University (CERUM) and the Institute for Futures Studies in Stockholm has initiated a joint research effort concerning sustainable development. The general purpose of that comparative research program, which includes scientists from Sweden, Norway, the United States, Singapore, Taiwan, China, South Korea and Japan, is to analyze conditions for sustainable development in the rapidly developing economies of East Asia compared with the situation in Northern Europe. In this effort, sustainable development is analyzed as a complex interaction between economic growth, democratization and environmental concerns.This working paper is written in the context of this project by Jeanette Edblad at the Department of Political Science, Umeå University and is also her master thesis

The impact of tax exemptions on emissions: Evidence from the Swedish industrial sector

This paper empirically estimates the effect of tax exemptions from the carbon tax and energy taxon emissions in Sweden. After the tax exemptions in 1992, carbon dioxide emissions from theSwedish industrial sector increased by, on average, over 34 percent, compared to a synthetic control unit constructed from a comparable group of OECD countries. The main finding is robust to various placebo tests, robustness tests and a dose-response test, suggesting that the tax exemptions are the driver of the result

Samverkan vid inskolning : En enkätstudie om vårdnadshavarnas upplevelse av inskolningunder covid-19

Syftet med denna studie är att undersöka hur vårdnadshavare upplevde samverkan vid inskolning under pandemin och detta för att bidra med mer kunskap till pedagoger om föräldrars uppfattningar om inskolningen. Studien berör upplevelserna av föräldrarnas perspektiv av inskolning under covid-19 pandemin. Utifrån de nya förutsättningar som pandemin har skapat, kommer vi genom begreppen samverkan, kommunikation/interaktion och delaktighet utifrån det sociokulturella perspektivet, undersöka vårdnadshavarnas perspektiv av samverkan under inskolningen. Studien har genomförts med en webbenkät med kvalitativa och kvantitativa inslag. Undersökningen har inriktat sig till vårdnadshavare som inskolade sitt barn under covid-19 pandemin, från mars 2020 till mars 2022. I vårt resultat framgår det både positiva och negativa åsikter av olika faktorer i samband med inskolningen. En likhet i tidigare forskning och föräldrarna i vår studie är att ett nära, kommunikativt och tryggt samarbete är viktigt. I resultat framgår det att pandemins restriktioner har påverkat inskolningen och försvårat för en trepartsamverkan.Betyg i Ladok 230116</p