Natural Course of Electrocardiographic Features in Arrhythmogenic Right Ventricular Cardiomyopathy and Their Relation to Ventricular Arrhythmic Events

BACKGROUND: Electrocardiographic abnormalities are common in arrhythmogenic right ventricular cardiomyopathy and are included in the 2010 Task Force Criteria. Their time course, however, remains uncertain. In this retrospective observational study, we aimed to assess the long-term evolution of electrocardiographic characteristics and their relation to ventricular arrhythmias. METHODS AND RESULTS: Three hundred fifty-three patients with arrhythmogenic right ventricular cardiomyopathy as per the 2010 Task Force Criteria with 6871 automatically processed 12-lead digital ECGs were included. The relationship between the electrocardiographic parameters and the risk of ventricular arrhythmias was assessed at 10 years from the first ECG. Electrocardiographic parameters were compared between the first contact ECG, the ECG at diagnosis, and the most recent ECG. Median time between the first and the latest ECG was 6 [interquartile range, 1–14] years. Reductions of QRS voltage, R-and T-wave amplitudes between the first, diagnostic, and the latest ECGs were observed across precordial and extremity leads. Mean QRS duration increased from 96 to 102 ms (P<0.001), terminal activation duration (V1) from 47 to 52 ms (P<0.001), and QTc from 419 to 432 ms (P<0.001). T-wave inversions in leads V3 to V6 and aVF at first ECG were associated with ventricular arrhythmias (adjusted hazard ratio [HRadj ][V3 ], 2.03 [95% CI, 1.23–3.34] and HRadj [aVF], 1.87 [95% CI, 1.13–3.08]). CONCLUSIONS: Depolarization and repolarization parameters evolved over time in patients with arrhythmogenic right ventricular cardiomyopathy, supporting the progressive nature of arrhythmogenic right ventricular cardiomyopathy. Electrocardiographic abnormalities may be detected before diagnosis and might, although not fulfilling the 2010 Task Force Criteria, be markers of early disease. T-wave inversion in leads V3 or aVF before diagnosis was associated with ventricular arrhythmias during follow-up

Multi-decadal changes in tundra environments and ecosystems: Synthesis of the International Polar Year-Back to the Future Project (IPY-BTF).

Understanding the responses of tundra systems to global change has global implications. Most tundra regions lack sustained environmental monitoring and one of the only ways to document multi-decadal change is to resample historic research sites. The International Polar Year (IPY) provided a unique opportunity for such research through the Back to the Future (BTF) project (IPY project #512). This article synthesizes the results from 13 papers within this Ambio Special Issue. Abiotic changes include glacial recession in the Altai Mountains, Russia; increased snow depth and hardness, permafrost warming, and increased growing season length in sub-arctic Sweden; drying of ponds in Greenland; increased nutrient availability in Alaskan tundra ponds, and warming at most locations studied. Biotic changes ranged from relatively minor plant community change at two sites in Greenland to moderate change in the Yukon, and to dramatic increases in shrub and tree density on Herschel Island, and in sub-arctic Sweden. The population of geese tripled at one site in northeast Greenland where biomass in non-grazed plots doubled. A model parameterized using results from a BTF study forecasts substantial declines in all snowbeds and increases in shrub tundra on Niwot Ridge, Colorado over the next century. In general, results support and provide improved capacities for validating experimental manipulation, remote sensing, and modeling studies

"Här är vi alla udda fåglar" - En kvalitativ intervjustudie om motivationsfaktorer till fysisk aktivitet hos FaR-patienter

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en svensk metod inom hälso- och sjukvård som syftar till att förebygga och behandla bl.a. livsstilsrelaterade sjukdomar. Syftet med studien är att belysa och diskutera FaR-patienters upplevelser av ordinationen utifrån ett motivationsperspektiv i Skåne. Utifrån Self-determination theory’s grundläggande psykologiska behov autonomi, kompetens och samhörighet har FaR-patienters motivation till fysisk aktivitet analyserats. Empiriinsamlingen genomfördes via intervjuer med fyra FaR-patienter – en man och tre kvinnor (ålder M=58 år). Sex olika teman identifierades utifrån det empiriska underlaget: känsla av frihet, variation och anpassning, utveckling, hantera uppgifter effektivare, gemenskap samt trygghet. Resultaten från undersökningen påvisar att tillfredsställelse av de psykologiska behoven är av stor betydelse hos deltagarna för att hitta en inre motivation till fysisk aktivitet. Hälso- och sjukvårdspersonal samt aktivitetsledare har en central roll i tillfredsställelse av behoven. Utifrån den begränsade tillgängligheten i urvalet dras slutsatsen att tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven är betydelsefullt hos FaR-patienter för att skapa en inre motivation till fysisk aktivitet, vilket hälso- och sjukvården bör ta hänsyn till när preskriptionen skrivs ut. Antal deltagare i studien är bristfälligt och forskningen kan ha påverkats av författarnas subjektiva bedömning av det empiriska underlaget. Framtida forskning bör därför undersöka liknande fenomen och inkludera fler deltagare för vidare rekommendationer.Physical activity on prescription (FaR) is a Swedish healthcare method to prevent and treat non-communicable diseases. The purpose of this study is to illustrate and discuss motivational factors to physical activity among FaR-patients in Skåne. Using the concept of the basic psychological needs within Self-determination theory; autonomy, competence and relatedness, interviews from four patients were analyzed from a motivational perspective (1 man and 3 women, age M=58). Six different subthemes were found for intrinsic motivation: sense of freedom, variety and adaption, development, managing tasks more efficiently, feeling of community and feeling secure. The result of this study indicates that the satisfaction of the basic psychological needs is essential for FaR-patients to maintain a physical active behavior. Healthcare personnel and activity leaders play a significant part in the satisfaction of the basic psychological needs. The conclusion is thereby that the sex different identified subthemes all are someway important in the satisfaction of the basic psychological needs, which in turn is associated with a sustainable, intrinsic motivation. The process of satisfaction is dependent on a positive motivation climate created by health care personnel and activity leaders. This study has its limitations that should be recognized. Only four people were recruited for an interview for the study. The results may have been influenced by subjective judgment of the empirical data collection. Therefore, future research should include a larger sample and examine similar phenomena for further recommendations to FaR-patients and health care

Patients' experience of meeting with health care professionals within psychiatric inpatient care : A literature review

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården ska hjälpa patienten att lindra lidande. Det är av betydelse hur personalen bemöter patienten samt hur patienten vill bli bemött för att de ska kunna bygga upp en relation till varandra. Mötet med patienten är en viktig del i vårdandet och hur vården upplevs. All psykiatriska slutenvård bör sträva efter att vara personcentrerad och individuellt anpassad. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av mötet med vårdpersonalen i den psykiatriska slutenvården. Metod: En systematisk litteraturöversikt med tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Patienterna vill bli sedda, de vill att personalen ska vara tillgänglig och engagerad. Patienten önskar att personalen ska värna om patienternas integritet och autonomi. Patienterna vill att personalen tar kontakt med dem och försöker skapa en relation. Om patienterna har en god relation till personalen, har patienterna en större benägenhet att prata om deras psykiska hälsa. Patienterna kunde känna att personalen “gömde” sig när de hade andra arbetsuppgifter som inte var patientnära. Detta kunde leda till att vissa patienter blev agiterade och irriterade över att personalen var osynlig på avdelningen.  Det framkom att vissa patienter upplevde att personalen använde sig av maktmissbruk över dem, till exempel när någon undersökning skulle se eller bara ett samtal. Detta upplevde patienterna som att det hela tiden var vårdpersonalen som bestämde, vad som skulle hända och när. Slutsats: Vi som är ansvariga för omvårdnaden av patienterna som lider av psykisk ohälsa har ett stort ansvar, och det är att se till att alla patienter blir sedda, och får den uppmärksamhet var och en behöver. Vi måste prioritera våra patienter före exempelvis kontorsarbete eller att vara i köket. Vi måste bemöta patienterna med respekt och inte se dem som en sjukdom utom att de faktiskt är människorBackground: Psychiatric outpatient care should help the patient to relieve suffering. It is important how the staff responds to the patient and how the patient wants to be treated so that they can build up and relationship with each other. Meeting with the patient is an important part of caring and how they experience spring. All psychiatric inpatient care should strive to be person-centered and individually adapted. Purpose: The purpose was to explore the patients´ experience of the meeting with the healthcare staff in the psychiatric inpatient care. Method:A systematic literature review with twelve qualitative articles. Results: Patients want to be seen, they want staff to be available and engaged. The patient wants the staff to protect the patients' integrity and autonomy. Patients want the staff to contact them and assure to create a relationship. If patients have a god-relationship with staff, patients have a greater tendency to talk about their mental health. Patients could feel that the staff "hid" when they had other tasks that were not patient-friendly. This could cause some patients to become agitated and annoyed that staff were invisible in the ward. It turned out that some patients felt that the staff used abuse of power over them, for example when an investigation would see or just one call. The patients felt that it was always our staff who decided what would happen and when. Conclusion: We who are responsible for the care of patients suffering from mental illness have a great responsibility, and that is to make sure that all patients are looked after, and receive the attention everyone needs.We must prioritize our patients before, for example, office work or being in the kitchen. We have to treat patients with respect and not see them as a disease except that they are actually people

Digitaliseringen i grundskolan : Tillgänglighet, tekniksupport och fortbildning

Inom det svenska skolväsendet råder det skillnader gällande hur digitaliseringen tar sig form, trots ambitionen att göra skolan mer jämlik oavsett lokala förutsättningar. Denna studie har som taget syfte att undersöka hur olika aspekter av digitaliseringen, nämligen tillgänglighet till digitala hjälpmedel, utformning av tekniksupport samt skolpersonalens fortbildning, förhåller sig till olika variabler. Variablerna i fråga är befolkningsmängd, kostnader per elev gällande digitala hjälpmedel samt andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Dessa data hämtas från Statistiska centralbyrån samt Skolverkets statistikverktyg Siris. För att uppfylla detta syfte erbjöds rektorer genom en enkätundersökning redogöra för de förhållanden som råder på deras skolor gällande digitaliseringen. Dessa rektorer grupperades sedan beroende på kommunstorlek utifrån befolkningsmängd, ekonomiska resurser i form av kostnader per elev gällande digitala hjälpmedel samt utbildningskapital i form av andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Dessa är alltså de variabler som aspekter av digitaliseringen analyseras i förhållande till.    Studien har kunnat visa på samband i vissa avseenden, men inte alla. En majoritet av sambanden berörde kommunstorlek och förekomsten av läromedel i digital form, tekniksupporten och dess utformning, fortbildning hos rektorer samt den digitala kompetensen bland lärarna. Utöver det så hade utbildningskapital ett samband med fortbildning bland rektorer.    Med detta har studien visat att skillnader förekommer inom skolväsendet beroende på vilken kommun som skolor är belägna i. De variabler vi trodde dessa skiljaktigheter samvarierade med visade sig inte stämma, i det här fallet. Utifrån detta är det av fortsatt relevans att undersöka fler variabler som kan bidra till förståelse om vad skiljaktigheter inom skolväsendet samvarierar med